In this essay I have been writing about the psychoanalyst Wilhelm Reich. It was written at the Library School in BorÄs as a contribution to the struggle of the maintenance of the free word. In the essay I have been concentrating on how Reich was received in Sweden from the publication of his first book 1927 to the year of 2000. The work started with a biographical chapter and a chapter about Reich's scientific development, which was divided into three phases: one psychoanalytical and Marxist, one physiological and biological and a third phase that makes a synthesis of these in a cosmological form. The analytic material has been books and articles from periodicals and papers.

Syftet med denna studie var att se hur omsorgspersonalen anvÀnder verksamhetsplanen i sitt dagliga arbete och om de Àr delaktiga i utformandet av densamma. Metoden som anvÀndes var personliga intervjuer som berörde frÄgeomrÄdena: upprÀttande av verksamhetsplanen, uppföljning, informationsvÀgar och delaktighet. I intervjuerna framkom att vÄrdbitrÀdena inte alls kÀnde till verksamhetsplanen för Àldreomsorgen samt att den inte prioriterades av arbetsledarna pÄ grund av den stora arbetsbördan. Verksamhetsplanen blev en pappersprodukt som efter genomgÄng hamnade i en pÀrm pÄ boendet. Det framkom dÀremot att vÄrdbitrÀdena mycket vÀl kÀnde till de mÄlstyrda arbetsplanerna dÀr de Àr delaktiga i utformningen samt ansvariga för att arbetet blir utfört.

BakgrundI bakgrunden förklaras begreppet kommunikativ förmÄga och de kompetenser som ingÄr samt hur synen pÄ den kommunikativ förmÄgan har förÀndrats i kursplaner. Hur sprÄkundervisning bör vara upplagd beskrivs kort. De olika kompetenserna lingvistisk, diskurs, sociolingvistisk, strategisk, sociokulturell och social förklaras samt vad som bör ingÄ för att utveckla den kommunikativa förmÄgan beskrivs. Vikten av bÄde utbildning och trÀning för lÀraren för att det ska bli ett kommunikativt klassrum tas upp och den teoretiska ramen beskrivs.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur ett antal engelsklÀrare i grundskolans Är 4-6 resonerar om kommunikativ förmÄga samt hur de anser att sprÄkundervisningen kan lÀggas upp för att utveckla denna.MetodMetoden som anvÀnts Àr den kvalitativa metoden med redskapet intervju. Intervjuer har gjorts med 5 lÀrare pÄ olika skolor i tvÄ kommuner i VÀstra Götalands lÀn.

Denna uppsatsen undersöker varför vÄld i film Àr sÄ utbrett och populÀrt. Jag anvÀnder mig av ett evolutionÀrbiologiskt perspektiv, som tidigare inte anvÀnts vid filmforskning i sÄ stor utstrÀckning. IstÀllet har filmforskning och andra studier pÄ mÀnniskans beteende oftast utgÄtt ifrÄn ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Uppsatsen Àr av typen ?forskningsöversikt? vilket innebÀr att jag inte har gjort nÄgon klassisk analys pÄ ett filmiskt verk eller empiriskt material, utan har sammanstÀllt en stor mÀngd forskning frÄn andra forskare.

Metan Àr en vÀxthuseffektpÄverkande gas. Eftersom dess koncentration ökar i atmosfÀren ingÄr den i ett stort framtida, globalt miljöproblem. I uppdraget som lÀrare stÄr att elever ska göras medvetna kring de processer som pÄverkar deras miljö. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att fördjupa vÄra Àmneskunskaper i och kring de processer som pÄverkar vÄr miljö. Detta för att göra ndervisningen mer intressant och för att kunna leda eleverna mot en kunskapsutveckling i ett Àmne som Àr högst aktuellt.

Denna studie syftar till att studera hur genuspedagogik framstÀlls i den svenska dags- och kvÀllspressen under Ären 2012-2013.  Jag har anvÀnt mig av kvalitativ textanalytisk metod och har utifrÄn en diskursanalytisk ansats analyserat tio artiklar som pÄ olika sÀtt förhÄller sig till genuspedagogik i förskolan. Artiklarna Àr publicerade av de fyra upplagemÀssigt största dags-och kvÀll tidningarna i Sverige dvs. Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. I resultatet framtrÀder tvÄ distinkta diskurser om genuspedagogik i förskolorna: I artiklarna skrivs det om genuspedagogik som att pedagogiken ?gÄr emot? biologi/natur men Àven att genuspedagogiken Àr en demokratisk rÀttighet. De hinder som lyfts fram om genuspedagogik Àr att pedagogiken Àr en könsneutralisering av barnet, att genuspedagogiken endast Àr uppbyggd av en ?ideologi? och att det Àr ett experimenterande med barnet i förskolan som vissa genuspedagoger Àgnar sig Ät.

Kultur Àr ett komplext begrepp och i kursplanen för moderna sprÄk för grundskolan preciseras inte vad som menas med kultur eller vilken eller vad för slags kultur det Àr som undervisningen ska förmedla. Den kulturbild som ges i lÀromedlen blir dÀrför viktig. I denna uppsats undersöks vilken kulturbild som ges i tre lÀromedel i tyska för grundskolans Är 9 och pÄ vilket sÀtt kulturbilden skiljer sig Ät mellan lÀromedlen samt hur denna kulturbild förhÄller sig till kursplanerna. Med utgÄngspunkt i olika kulturbegrepp och kursplaner har sprÄkdidaktikern Ulrika Tornberg formulerat tre kulturperspektiv: ett fullbordat faktum, en kompetens för framtiden och ett möte i öppet landskap. UtifrÄn de hÀr kulturperspektiven tar jag fram en analysmodell för kategorisering av lÀromedlens texter och en för kategorisering av övningsuppgifter. Resultaten av kategoriseringarna presenteras i tabellform jÀmte omfattade kommentarer och exemplifieringar. Undersökningen visar att det föreligger stora skillnader mellan lÀromedlen, sÀrskilt vad gÀller texternas tematiska innehÄll.

Denna undersökning syftar till att ta reda pÄ om man arbetar Àmnesintegrerat i Är 7-9 i de samhÀllsorienterade Àmnena samt vilka pedagogiska och vetenskapliga teorier/teoretiker man stödjer sin undervisning pÄ I arbetet framgÄr ocksÄ vilka möjligheter och/eller svÄrigheter pedagoger ser med detta arbetssÀtt samt om de anvÀnder sig av det i sin undervisning. För att fÄ svar pÄ frÄgorna har vi gjort en kvalitativ undersökning i form av Ätta intervjuer med fyra kvinnliga samt fyra manliga So-pedagoger pÄ tvÄ 7-9 skolor i tvÄ skilda kommuner i södra Sverige. Genom litteratur om pedagogiska teorier och lÀrande vill vi med detta arbete förmedla kunskap om Àmnesintegration/tematiskt arbetssÀtt. Vidare utgÄr vi frÄn skolans olika styrdokument för att fÄ veta vad dessa sÀger om tematiskt arbete. För att fÄ en djupare kÀnnedom om Àmnesintegration har vi Àven gjort en historisk tillbakablick gÀllande lÀroplaner och kursplaner.Resultatet av undersökningen visar att samtliga Ätta pedagoger anvÀnder sig av tematiskt arbetssÀtt, om Àn i varierad utstrÀckning.

I det hÀr examensarbetet har vi velat ta reda pÄ skillnaden mellan slöjdprocessen och arbetsprocesserna, som det numera heter i den nya lÀroplanen, Lgr11. I stort kan vi tycka att den nya kursplanen i slöjd inte skiljer sig sÄ vÀldigt mycket frÄn Lpo94, men att fokus har Àndrats frÄn att i princip hÀnga upp hela slöjdens arbete kring slöjdprocessen mot en mer generellt syn pÄ arbete i processform. Vad innebÀr det? Vi har tagit kontakt med nyckelpersoner som suttit med och formulerat de ursprungliga utkasten till dagens text för kursplanen i slöjd, för ta reda pÄ hur de har tÀnkt och vad som var deras syfte. I intervjuer med dessa har vi fÄtt en tydligare bild.

BAKGRUND:Mycket av den forskning som finns kring skönlitteraturens roll i skolan utgÄr frÄnlitteraturvetaren Louise M. Rosenblatts teorier dÀr ett vÀrdegrundsarbete Àr det yttersta mÄletmed lÀsningen. Detta stÀmmer ganska vÀl överens med dagens kursplan i Àmnet svenska. VifrÄgar oss hur ett sÄdant arbete kan se ut i praktiken.SYFTE:VÄrt syfte Àr att undersöka varför och hur en grupp svensklÀrare pÄ en skola i grundskolanssenare del arbetar med skönlitteratur.METOD:Vi har genomfört en kvalitativ studie inriktad pÄ hur nÄgra lÀrare ser pÄ lÀsning avskönlitteratur, och har dÀrför anvÀnt oss av den öppna ostrukturerade intervjun som redskap.RESULTAT:Vi har funnit att lÀrarna framhÄller fÀrdighetstrÀning i allmÀnhet och analytisk förmÄga isynnerhet som det frÀmsta syftet med skönlitteraturen. Det finns hÀr en motsÀttning mellanlÀrarnas fokus och vad kursplanen i svenska ger för direktiv.

Den hÀr undersökningen handlar om skolpersonals syn pÄ hedersrelaterat förtryck mot barn i Äldrarna 7-21 Är. Syftet Àr att belysa vad hedersrelaterat förtryck innebÀr för skolpersonal och vad skolan gör/kan göra för att motverka det. Undersökningen baserar sig pÄ fem stycken kvalitativa intervjuer av skolkuratorer pÄ förortsgrundskolor och gymnasieskolor i Stockholm. Resultatet analyserades genom hÀnvisningar till tidigare forskning pÄ omrÄdet och genom teorin om universella vÀrden, organisationsteori och empowerment. Kuratorerna ser hedersrelaterat vÄld bland annat som en krock mellan en individuell respektive kollektiv familjesyn.

Arbetet handlar om att med hjÀlp av litteratur och forskning hitta fördelar och nackdelar med ett tematiskt arbetssÀtt. UtifrÄn dessa fördelar och nackdelar har vi sedan skapat en planering för ett tematiskt arbete som vi valt att kalla ?Naturen omkring oss?. De Àmnena som vi valt att integrera i detta arbete Àr Biologi, Svenska, Matematik och Bild. I LitteraturgenomgÄngen har vi valt att definiera begreppet tematiskt arbete. Vi definierar det bland annat som att vi utgÄr ifrÄn elevers egna erfarenheter och vardagliga förstÄelse, att vi ska arbeta Àmnesövergripande samt att elevinflytandet ska ha en vÀsentlig del i arbetet.

I dagens skolor Àr det mÄnga elever som lÀmnar bÄde grund- och gymnasieskolan utan fullstÀndiga betyg. Orsakerna till detta lÀggs ofta pÄ de enskilda eleverna och inte pÄ skolverksamheten trots att studier visar att det ofta beror pÄ faktorer som rör bÄde skolverksamheten och elevens totala livssituation. Syftet med denna studie Àr att genom kvalitativa intervjuer undersöka orsakerna bakom elevernas ofullstÀndiga betyg. Studien har nÀrmat sig dessa förklaringar ur bÄde ett lÀrar- och elevperspektiv. Resultat visar att elevernas mÄluppfyllelse beror mycket pÄ den psykosociala - och den socioekonomiska situation de lever i och bÄde lÀrare och elever anser att det elevernas livssituation Àr avgörande för deras inlÀrning och för hur de uppnÄr mÄlen.

AbstractThe name of this essay is: A content analyze of the expanded conception of text ? in the School curriculum?s for the subjects Swedish, Arts, Philosophy, and Religion by Maria Tollstedt (spring semester 2008), supervisor is Heike Graf.This essay is about the expanded conception of text. The theory for this work is the professor in literature Marshall McLuhans theories about Media being extensions of our bodies from the book Understanding Media (1964). The essay also discus and gives examples of definitions of what a text can be. This work examines and analyzes in what way the expanded conception of text implicitly and explicitly is being used in different Swedish governing school documents.

Studien undersöker om och i sÄ fall hur lÀrare i Àmnet samhÀllskunskap i grundskolans senare Är har förÀndrat sitt arbete genom övergÄngen till en ny kursplan (Lgr 11). De konkreta omrÄdena som undersöks Àr planering och undervisning. Totalt ingÄr sex verksamma lÀrare i studien som bÄde har arbetat med den gamla (utifrÄn Lpo 94) och den nya (utifrÄn Lgr 11) kursplanen i samhÀllskunskap. Utöver detta sker ocksÄ en översiktlig och innehÄllsinriktad analys av likheter och skillnader mellan de bÄda kursplanerna. Till hjÀlp för att besvara syftet med studien vÀvs bakgrunden till reformen samman med rapporter frÄn Skolverket och tidigare forskning.