Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka hur en offentlig organisation som uttalat arbetar med Lean förhÄller sig till Lean, samt belysa hur vÀrdeflödesanalyser kan tillÀmpas i det dagliga arbetet med Lean. I litteraturundersökningen framkom det att lean Àr svÄrt att definiera och arbeta med. Bakgrundsdiskussionen tar upp en anstrÀngd sjukvÄrd som tidigare har erfarenhet av att introducera metoder och arbetssÀtt avsedda för privat verksamhet. Som ett resultat av litteraturundersökningen, bakgrunden och problemdiskussionen leder frÄgestÀllningen för studien till hur uppfattas Lean inom en offentlig verksamhet dÀr man uttalat arbetar med Lean? skiljer sig uppfattningen Ät beroende pÄ vem man frÄgar i den hierarkiska strukturen? I sÄ fall pÄ vilket sÀtt? För att besvara frÄgestÀllningen anvÀndes kvalitativ forskningsmetodik med induktivt och deduktivt synsÀtt.

Inom den offentliga sektorn avser intressenternas önskemÄl uppfyllas. Detta stÀller krav pÄ att effektivt leverera önskade resultat, vilket innebÀr krav pÄ att utveckla projektstyrning inom offentliga verksamheter.Initiativen till projektstyrning inom offentlig verksamhet grundar sig i behovet att utforma verksamheter anpassade för dynamisk miljö. Verksamheter har valt att inrikta sig pÄ att utveckla interna arbetsmetoder, förtydliga aktörens roll och utforma verksamheter mer hanterlig mot eventuella avvikelser. I denna studie utgör institutionell teori och litteratur om projektstyrning en bas för hur en verksamhet vÀljer att följa upp sina projekt. Institutionell teori bestÄr av logiker samt de tre systemen som Àr regulativa, normativa och kulturella system.

Syftet med uppsatsen var att undersöka den lokala fackföreningsrörelsens politiska verksamhet i relation till dess ekonomiska och politiska bedömningar i gruvindustrin under perioden 1933-1945. Avsikten var att belysa den situation de organiserade arbetarna befann sig i dÀr solidaritet och ideologi stÀlldes mot arbetstillgÄng och höjda löner till följd av Nazitysklands stora behov av svensk jÀrnmalm. För att uppnÄ detta har i huvudsak mötesprotokoll och verksamhetsberÀttelser för organisationerna Gruvindustriarbetarförbundet avdelning 1 och GrÀngesberg LS studerats. I undersökningen utgick jag frÄn fackföreningarna som sprÄkrör för gruvarbetarna och undersökte dem dÀrför som kollektiva aktörer. För att operationalisera undersökningens syfte och problem stÀlldes tre frÄgestÀllningar till respektive organisations kÀllmaterial angÄende hur organisationerna bedömde den ekonomiska utvecklingen och den politiska situationen samt vilken politisk verksamhet som bedrevs.NÀr det gÀllde resultaten för organisationernas ekonomiska bedömningar visade dessa att den ekonomiska utvecklingen bedömdes utifrÄn givna variabler.

Förskola och skola kostar samhÀllet stora summor och det finns en osÀkerhet hur resultatet av denna verksamhet ska mÀtas. DÀrför har behovet av pedagogiska verktyg och redskap för hur man bl.a. observerar, kartlÀgger och stimulerar barns sprÄkutveckling ökat. Huvudsyftet med denna studie Àr att belysa nÄgra pedagogers och förÀldrars beskrivning och vÀrdering av TRAS-materialet (Tidig Registrering Av SprÄkutveckling). PÄ vilka sÀtt kan observationsmaterialet pÄverka förskolans verksamhet? Författaren genomför studien med hjÀlp av intervju- och enkÀtundersökning.

Detta examensarbete Àr en studie och en jÀmförelse av tre EU-finansierade arbetsmarknadsprojekt inom VÀxtkraft MÄl 3; MABI Utveckling, DreamTeam och Förnuft & KÀnsla. MÄlgruppen för samtliga projekt har varit lÄngtidsarbetslösa med försörjningsstöd. Vi har gjort en kvalitativ intervjuundersökning av de tre projekten, dÀr projektledaren, en anstÀlld och en deltagare har intervjuats. MÄlet med jÀmförelsen har varit att kunna se likheter och olikheter inom projektens verksamhet, arbetsmetoder samt personalens kompetens och samarbete. Europeiska social fonden (ESF) finns till för att stÀrka Lissabonstrategin och fungerar som ett komplement till den nationella arbetsmarknadspolitiken.

Denna studie ville bidra till att öka förstÄelsen för hur man inom en förskoleorganisation ser pÄ och genomför ett möte mellan förskolechef och förskollÀrare. Syftet mynnade ut i följande frÄgestÀllning:? Vad i mötet mellan förskolechef och förskollÀrare upplevs bidra till att skapa en verksamhet med hög kvalitet? I denna studie har en etnografiinspirerad metod anvÀnts, dÀr data har samlat in med hjÀlp av samtal, observationer och intervjuer. Studien har genomförts i en kommunal förskola i Stockholms lÀn. Förskolechefen samt 3 förskollÀrare har intervjuats före och efter ett möte med verksamhetsutveckling som mÄl.

I detta examensarbete beskriver jag FMT-metoden och visar pÄ dess möjlighet att bidra till en ökad livskvalité. Jag beskriver mitt arbete med tvÄ barn med hjÀrnskada och deras utveckling med FMT som stöd. FrÄgan jag stÀllde mig var om FMT stÀmmer med Svenska Kyrkans uppdrag. Min slutsats Àr att FMT har en plats i Svenska Kyrkans verksamhet och stÀmmer helt med Svenska Kyrkans uppdrag/Diakoni..

Arbetet som klasslÀrare innebÀr att fungera sida vid sida med samtliga elever i skolan, oavsett förutsÀttningar, kunskaper eller behov. För att tillgodose alla behov som finnsinom skolans verksamhet krÀvs det idag Àven kunskap att som klasslÀrare kunna hantera och vÀgleda de elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd, dÄ de specialpedagogiska insatserna inte alltid rÀcker till. Syftet med denna studie Àr att undersöka de arbetsmetoder och didaktiska val specialpedagoger gör i skolans verksamhet för att underlÀtta och stödja inlÀrningen av matematik för elever som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Kvalitativa intervjuer med en fenomenografisk ansats har anvÀnts som metod i undersökningen. De didaktiska valen har jag kategoriserat som Respondenternas matematikundervisning i praktiken, LÀrandemiljöns utformning och Samspelets betydelse.

F?ljande examensarbete unders?ker syns?ttet som l?rare i fritidshem och lokalpolitiker har p? fritidshemmets uppdrag. Studien anv?nder en kvalitativ metod baserad p? semistrukturerade intervjuer f?r att utforska dessa tv? gruppers syn p? fritidshemmet samt belysa vilka m?jligheter som finns att fullf?lja det lagstadgade uppdraget som fritidshemmet lyder under. Genom analyser utifr?n litteratur och ramfaktorteorin synligg?r vi de ramfaktorer som fr?mst p?verkar fritidshemmets verksamhet samt m?jligheterna att fullf?lja uppdraget. Resultaten visar att l?rare i fritidshem och lokalpolitiker ser fritidshemmet som en viktig faktor f?r barn utveckling, framf?rallt den sociala f?rm?gan, samtidigt som de medger att det finns betydande hinder g?llande ramfaktorerna i form av stora barngrupper, f?r f? utbildade l?rare i fritidshem, bristf?lliga lokaler, f?r lite planeringstid, bristande m?jligheter till samverkan med andra akt?rer, samt f?r lite ekonomiska resurser.

Denna studie syftar till att bidra till kunskap om hur f?rskoll?rares anv?ndning av estetiska uttrycksformer fr?mjar barns semitiska spr?kutveckling. Forskningen utforskar tre centrala fr?gor relaterade till anv?ndningen av estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet. F?r det f?rsta unders?kas hur iscens?tts estetiska uttrycksformer i f?rskolans verksamhet.

Vi lever i ett demokratiskt samhÀlle och vÄrt samhÀlles uppbyggnad vilar pÄ demokratins grunder. Skolan Àr en plats med möjlighet till demokrati, hÀr möts olika kulturer, olika sociala grupper och flickor och pojkar. Syftet med studien var att undersöka vilka möjligheter till demokrati det finns för elever och förÀldrar pÄ tvÄ utvalda skolor i Ärskurs 1-3. Hur definierar lÀrarna pÄ skolan begreppet demokrati, pÄ vilka sÀtt skapar lÀrarna förutsÀttningar för elevers och förÀldrars inflytande och hur uppfattar elever och förÀldrar sin möjlighet till inflytande och medbestÀmmande? Undersökningen utfördes som en kvalitativ studie pÄ tvÄ olika skolor.

Sammanfattning Arbetets art: Examensarbete i LÀrarutbildningen, avancerad nivÄ, 15hp.Högskolan i Skövde. Titel: Förskolebarns aktiviteter i sandlÄdan. En kvalitativ studie om barns meningsskapande i sandlÄdan ur ett naturvetenskapligt perspektiv. Sidantal: 27 Författare: Helena Jebens och Jörel Sandh. Handledare: Susanne Gustavsson. Datum: januari 2014 Nyckelord: Meningsskapande, förskola, sandlÄda, naturvetenskap. Studien belyser barns möjligheter till naturvetenskapligt meningsskapande i sandlÄdan. Som pedagoger i förskolans verksamhet har vi dagligen sett barn aktivera sig i sandlÄdan, men inte reflekterat över vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs dÀr. Vi har Àven i vÄr verksamhet uppmÀrksammat genom samtal med andra pedagoger att naturvetenskap upplevs som svÄrt och krÄngligt. Studiens syfte Àr att undersöka vilket naturvetenskapligt meningsskapande som möjliggörs i sandlÄdan.

Delaktighet och socialt kapital Àr tvÄ viktiga bestÄndsdelar för en god hÀlsa. Inom dessa begrepp inryms sociala nÀtverk, socialt stöd och tillit som Äterkommer nÀr föreningsdelaktighet diskuteras. I Sverige Àr föreningstraditionen vÀl förankrad vilket bevisas dÄ ungefÀr hÀlften av Sveriges befolkning arbetar i en förening.Syftet med studien var att kartlÀgga studenters delaktighet i studiesocial verksamhet samt studera relationer mellan studenters delaktighet och hÀlsa. För att besvara syftet skickades en webbenkÀtundersökning till samtliga andraÄrsstudenter pÄ akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling pÄ MÀlardalens högskola, VÀsterÄs.Resultatet, med en svarsfrekvens pÄ 20 procent, visar att tvÄ tredjedelar av studenterna har deltagit i aktiviteter inom studiesocial verksamhet medan ungefÀr 40 procent var delaktiga i arbetet i nÄgon förening. Anledningen till att studenter valde att vara delaktiga i arbetet var frÀmst för att trÀffa andra mÀnniskor och skapa kontaktnÀt.Statistiska signifikanstest av samband var inte möjliga att genomföra mellan deltagande i aktiviteter och hÀlsa, praktiskt stöd eller emotionellt stöd pÄ grund av att datamaterialet var för litet och Àven snedfördelat.

Den hÀr uppsatsen redovisar resultatet av en undersökning som utgÄtt frÄn det allt mer vÀxande intresset ochförÀndrade attityden gentemot trÀning och hÀlsa i dagens samhÀlle och Àmnar sÀtta den specifika situationenhos ett företag i relation till sociologiska teorier och tidigare forskning kring institutionalisering. Mer specifiktÀr undersökningen genomförd hos ett företag inom detaljhandeln med syfte att undersöka till vilken gradhÀlsopromotionen kan sÀgas ha institutionaliserats.Genomförandet bestod av en kvalitativ studie dÀr nÀrmare en tredjedel av arbetsstyrkan hos ett litet företagintervjuades, inklusive VD:n som Àven leder hÀlsopromotionsarbetet pÄ företaget. Den frÄgestÀllning somutgicks frÄn vid framtagning av en intervjuguide lyder - till vilken grad kan hÀlsopromotionsarbetet sÀgas hainstitutionaliserats hos ett företag inom detaljhandeln?Resultatet visar att anvÀndningen av de förmÄner som finns hos företaget Àr lÄg och att den störstaanledningen till det Àr tidsbrist. Det kommer Àven fram att en del av de regler som finns kring utnyttjandet avbland annat friskvÄrdstimmen utgör ett hinder för en del av de anstÀllda.

BakgrundCallcenter- verksamhet har vuxit fram snabbt och utvecklats mycket under de senaste Ärtionden, bÄde internationellt och i Sverige. Det Àr en verksamhet som innebÀr mÄnga utmaningar i en ofta komplex arbetsmiljö med höga krav pÄ samverkan inom systemperspektivet MÀnniska - Teknik - Organisation. Arbetsförmedlingen tillhandahÄller handlÀggning per telefon via kundtjÀnster pÄ sju olika orter i Sverige. KorttidssjukfrÄnvaron ansÄgs högre i denna verksamhet Àn i övriga organisationen och mÄlet var att minska den. SyfteHuvudsyftet med denna uppsats var att undersöka om det fanns arbetsmiljöfaktorer pÄ Arbetsförmedlingen KundtjÀnst som förklarade korttidssjukfrÄnvaron. Detta genom att tillÀmpa ett MTO- perspektiv (MÀnniska - Teknik - Organisation). MetodFör att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning tillÀmpades metodtriangulering genom kvalitativ och kvantitativ datainsamling.