Bakgrund: GrundlÀggande för vÀlfungerande sjukvÄrd Àr möjligheten att efter bedömning av patienten vÄrdbehov kunna prioritera och hÀnvisa till lÀmplig vÄrdnivÄ pÄ ett snabbt och sÀkert sÀtt. Det Àr viktigt att det sker pÄ gemensamma grunder oavsett hur den initiala kontakten sker. NÀr patienten anlÀnder till sjukhus via ambulans, Àr han/hon redan bedömd via triage av en specialistutbildad sjuksköterska. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa vilka faktorer som Àr av betydelse för sjuksköterskans triagebedömning prehospitalt. Metod: Uppsatsen genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie.

InledningKonflikter sker dagligen pÄ ett eller annat sÀtt, mÀnniskor har olika Äsikter och enas inte alltid. I förskolans verksamhet Àr det pedagogernas ansvar att hitta lösningar pÄ konflikterna och ge barnen verktyg som hjÀlper dem i konfliktsituationer. Hur konflikter hanteras pÄverkar barns utveckling och det Àr dÀrför av största vikt att de hanteras pÄ ett konstruktivt sÀtt.SyfteSyftet med denna undersökning Àr att undersöka hur nÄgra pedagoger hanterar konflikter i förskolans verksamhet.MetodI denna studie har vi valt att anvÀnda oss av observationer och kvalitativa intervjuer. Det gjordes observationer pÄ tvÄ olika förskolor, samt tvÄ intervjuer med tvÄ olika pedagoger. UtgÄngspunkten har kommit ifrÄn etnografin som forskningsansats dÄ vi studerat sociala processer mÀnniskor emellan.ResultatStudien har visat olika metoder att anvÀnda sig av i hantering av konflikter.

Jag gör den hÀr undersökningen med fokus pÄ samtidskonst som jag upplever Àr ettsvÄrgripbart fenomen. SÄ vad Àr samtidskonst och gÄr den att definiera? Generellt Àrsamtidskonst konst skapad efter 1945 och bestÄr samtidigt av ?historiska? och ?banbrytande?konstyttringar. Den uttrycker sig i nya medier som installation, video och fotografi och utgörett fÀlt som Àr i stÀndig förÀndring. I huvudsak tematiserar samtidskonsten vardagslivet ochindividens livsbetingelser samtidigt som den Àr upptagen med att undersöka fÀltetsmöjligheter och upplÄter ett rum för reflektion.

VÄrt examensarbete skrivs inom specialpedagogik som fördjupningsspecialisering, dÀrför ligger fokus pÄ specialpedagogik som verksamhetsfÀlt, diskurs och som synsÀtt.I Sveriges största morgontidning Dagens Nyheter har det lÀnge förts en livfull diskussion angÄende skolan och dess aktörer. De flesta mÀnniskor har nÄgon koppling till skolan och dÀrför ocksÄ Äsikter om verksamheten. Blivande lÀrare fÄr ibland anstrÀnga sig för att inte tappa fokus inför olika viljeyttringar. I det skenet Àr det viktigt att studera debatten nÀrmare för att se vad som skrivs och inte skrivs.Syftet med uppsatsen Àr att granska dagens samhÀllsdebatt angÄende skolan, företrÀdesvis specialpedagogiken, i Dagens Nyheter, liksom att relatera debatten till tidigare forskning om skolans verksamhet.Det empiriska materialet utgörs av ett antal artiklar frÄn Dagens Nyheters avdelningar DN Debatt och Insidan. UtifrÄn dessa har en textanalys gjorts med inspiration frÄn bland annat diskursanalys men Àven en hermeneutiskt tolkande ansats ligger till grund för uppsatsen.Resultatet visar att specialpedagogikens verksamhet Àr ett oprioriterat omrÄde, istÀllet fungerar de politiska och mediala arenorna som slagfÀlt dÀr ordet maktkamp vÀger tyngre..

Den hÀr rapporten bygger pÄ en vetenskaplig undersökning som genomfördes under hösten 2013. Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ hur IT kan anvÀnds i förskolans verksamhet idag. Observationer, inspirerade av den etnografiska forskningsansatsen, genomfördes pÄ tvÄ förskolor i Mellansverige och materialet analyserades sedan utifrÄn tre aspekter, nÀmligen vilket lÀrande som synliggjordes, hur IT anvÀndes i verksamheten av barnen och pedagogerna samt om dessa anvÀndningsomrÄden kunde kopplas till lÀroplanens riktlinjer för hur IT ska integreras i verksamheten.Resultatet visade en bredd i hur IT lyfts fram i tvÄ olika förskoleverksamheter, med olika specialiseringar. Den ena förskola har en uttalad IT-profil. LÀroplanens beskrivningar och strÀvansmÄl följdes, men pÄ olika sÀtt.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka huruvida mentorskap kan vara ett sÀtt för skolan att förbÀttra sin verksamhet i riktning mot uppdraget vad avser elevernas kunskapsmÀssiga och sociala utveckling. Vidare syftar den till att undersöka hur skolledningen kan frÀmja detta arbetssÀtt genom skolans organisation och pÄverkan av lÀrarnas förstÄelse och arbetsmönster. Detta undersöktes genom intervjuer med rektor samt ett urval av personal och elever vid Transtenskolan, dÀr mentorskap ingÄr i profilen, samt genom analys av dokument relaterade till skolans verksamhet.Huvudresultatet var att Transtenskolans mentorskapsmodell hjÀlper till att strukturera lÀrarnas arbetsmönster sÄ att skolan uppfyller sitt tydligast uttalade syfte, att mentorn ska ta ett totalansvar för sina elever inom ramen för skolans befintliga struktur och organisation. Mentorskapet har störst betydelse för elevernas sociala situation och utveckling. Det Àr dock huvudsakligen de vuxnas engagemang i och relation till eleverna som Àr avgörande, inte mentorskapet i sig.I diskussionsavsnittet finns förslag till förbÀttringsstrategier och vidare forskning.

I denna uppsats har jag studerat vad Corporate Social Resonsibility (sv. företags samhÀllsansvar) fyller för funktion nÀr det kommer till implementeringen av de mÀnskliga rÀttigheterna i de land som multinationella företag har verksamhet i. Uppsatsen har sin utgÄngspunkt i, och har sin teoretiska förankring i FN:s deklaration om de mÀnskliga rÀttigheterna samt teorin om Corporate Social Responsibility. En fördjupad teoridel presenteras ocksÄ dÀr begrepp som det transnationella ansvarighetsglappet presenteras och Àven en kort diskussion kring den ansvarsutvidgning som skett och inte stater kan ses som enda aktörer för att förverkliga de mÀnskliga rÀttigheterna. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ forskningsmetod med beskrivande inslag, vilket innebÀr att jag genom studien haft ett tolkande synsÀtt pÄ den data som anvÀnts.

Detta arbete bygger pÄ en kvalitativ studie om den ideella rörelsens betydelse i samhÀllet. Den exemplifierande undersökningen utgÄr frÄn sju respondenters syn pÄ vad den ideella sektorn, (med utgÄngspunkt frÄn idrottsrörelsen), bidrar med till samhÀllet. Syftet med studie Àr att undersöka vilka synsÀtt det finns pÄ vad den ideella sektorn bidrar med till samhÀllet. Forskning kring omrÄdet har knappt genomförts innan slutet av 1990-talet men modern forskning pÄvisar att ideella verksamheter har en stor pÄverkan pÄ samhÀllet. Med utgÄngspunkt i den tvÀrvetenskapliga forskningsansatsen socialt kapital har resultat pÄvisats att sÄvÀl gemenskap, tillit, trygghet samt medborgarskap grott utifrÄn ideell verksamhet.

Syftet med denna rapport var att ta fram underlag som ska kunna ligga till grund för en eventuell framtida standardisering av brandvattentillgÄngen pÄ rangerbangÄrdar klassade som farlig verksamhet. Detta har gjorts genom litteraturstudie pÄ Àmnen rörande rangerbangÄrdar, farligt godsolyckor, brandvattenförsörjning samt lagstiftning som styr anlÀggningar klassade som farlig verksamhet. Utöver en omfattande litteraturstudie har intervjuer med tvÄ rÀddningstjÀnster genomförts för att fÄ deras syn pÄ brandvattenförsörjning av rangerbangÄrdar. I Sverige finns 13 rangerbangÄrdar som alla Àgs av Trafikverket som enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) Àr skyldig att i skÀlig omfattning hÄlla och bekosta utrustning för slÀckning av brand. Konsulter har pÄ uppdrag av Trafikverket utfört riskanalyser pÄ nÄgra av de rangerbangÄrdar som Àr klassade som farlig verksamhet och kommit fram till att brandvattensystemen pÄ flera av rangerbangÄrdarna mÄste utredas vidare dÄ de anses vara underdimensionerade och otillrÀckliga.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva fallet dÄ ett riskkapitalbolag förvÀrvar en traditionell verksamhet. Vidare analyseras hur riskkapitalbolaget skapar tillvÀxt i det förvÀrvade bolaget och hur de strategiska förÀndringarna implementeras i organisationen. Vi har valt att utgÄ frÄn en kvalitativ fallstudie av abduktiv karaktÀr som metod dÄ vi ville göra en djupstudie och dÀrmed fÄ en djupare förstÄelse för förvÀrvet. Efter att ha genomfört vÄr studie kan vi inledningsvis konstatera att utgÄngslÀget vid förvÀrvstillfÀllet Àr av betydelse. I vÄrt fall var bÄda företagen positivt instÀllda till förvÀrvet vilket vi tror bidrar till en gynnsam utveckling dÀr bÄda parter upplever en stark framtidstro.

Radio Frequency Identification Ă€r en relativt gammal teknik (sedan andra vĂ€rldskriget), som upplevt en renĂ€ssans. DĂ„ som nu anvĂ€ndes RFID för att identifiera föremĂ„l, dock med vissa tekniska skillnader. Ökade krav pĂ„ industrier och samhĂ€llet i övrigt har lett till den ?informa-tionsĂ„lder? vi nu lever i. Som ett steg i denna utveckling stĂ€lls allt högre krav pĂ„ insamlingen av den information som mĂ„nga processer och beslut baseras pĂ„.

Kommuner Àr organisationer som tidigare kritiserats för dess bristande effektivitet och kraven pÄ effektivisering och rationalisering har ökat, vilket bland annat medfört satsningar pÄ förnyelse av verksamhetens ledning, organisation och styrning. Styrning i kommuner har som funktion att stödja organisationens möjlighet att förverkliga politiska mÄl och strategier inom befintliga ekonomiska ramar. För att detta skall kunna uppnÄs krÀvs nÄgon form av styrmedel eller styrmodeller. AnvÀndning av styrmodeller i offentliga organisationer har dock pÄvisat svÄrigheter dÄ en kommunal organisation bestÄr av politiker och tjÀnstemÀn vilka i grunden har skilda förestÀllningar om vad som Àr viktigt med verksamheten. Syftet med denna uppsats var att skapa förstÄelse för hur politiker och tjÀnstemÀns skilda förestÀllningar, om vad som Àr viktigt med verksamheten, pÄverkar anvÀndandet av det balanserade styrkortet i LuleÄ kommun.

Syftet med denna uppsats var att identifiera hur Filippa K arbetar med sitt svenska ursprung för att skapa konkurrenskraft pÄ internationella marknader samt hur Filippa K:s huvudkontor styr företagets internationella verksamheters arbete med att sÀrskilja varumÀrket frÄn konkurrenter. LitteraturgenomgÄngen berörde vad forskning tidigare sagt om varumÀrkes vÀrde och varumÀrkesidentitet, ?country of origin? samt styrning av ett internationellt företag. Studien realiserades genom en kvalitativ forskningsmetod i form av en fallstudie och insamlingen av material skedde med hjÀlp av fyra intervjuer med respondenter representerande för olika position och geografiska placering inom företaget. Studien visade att COO anvÀnds av Filippa K eftersom det differentierar varumÀrket och skapar konkurrenskraft.

Syfte: Att undersöka hur ideella festivalarrangörer leder och styr sin verksamhet och utifrÄn detta rekommendera ett modifierat Balanced Scorecard som bidrar till att förbÀttra konkretisering och operationalisering av övergripande visioner. Metod:Genom kvalitativ undersökning har primÀrdata samlats in frÀmst via telefonintervjuer. Metoden Àr baserad pÄ en abduktiv ansats med ett konstruktionistiskt synsÀtt.Teoretiska perspektiv:Eftersom arbetskraften i en ideell organisation inte fÄr ekonomisk ersÀttning eller mycket lÄg sÄdan, Àr styrning och motivation utifrÄn visioner viktig. Ett modifierat Balanced Scorecard Àr ett styrsystem som utgÄr frÄn visionen som kompassnÄl och huvudinriktning. Detta möjliggör val av de mer mjuka fokusomrÄdena prestation, relationer, aktiviteter och framtid, som utgÄngspunkt för arbetet med att uppnÄ visionen.Empiri: Intervjuobjekten Àr ledningspersoner i svenska festivalorganisationer vars verksamhet Àr av ideell art.

Titel: Den kommunalt fÀngslade mellanchefen: En kvalitativ beskrivning av mellanchefers utövande av ledarskap. Inledning: Kommunal verksamhet Àr starkt pÄverkbar av sin omgivning och mÄste kontinuerligt anpassa sig till denna samtidigt som den strÀvar efter en förutsÀgbarhet. Denna komplexa miljö inverkar pÄ mellanchefers möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap, och dÀrför stÀlls det krav pÄ att man som chef Àr anpassningsbar och medveten om sitt personliga ledarskap.Problemformulering: Hur ser chefer i olika hierarkiska positioner pÄ sin möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap?Syfte: Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka, beskriva och skapa en förstÄelse för chefers möjlighet att, pÄ olika hierarkiska nivÄer, utöva sitt personliga ledarskap i ett sammanhang pÄverkat av inre och yttre faktorer.Metod: För att besvara vÄrt forskningsproblem valde vi att anvÀnda oss av en kvalitativ metod. Genom ett hermeneutiskt tolkningssÀtt och ett abduktivt angreppssÀtt sÄ analyserade vi de sex semi-strukturerade intervjuer vi utförde.Slutsats: Den slutsats vi drog Àr att ledarskapsutbildningens utformning och den begrÀnsade rörelsefrihet som ges, resulterar i en konflikt mellan organisationens mÄl och en chefs möjlighet att utöva sitt personliga ledarskap. .