Denna undersökning handlar om hur den mobila förskolan fungerar. Den beskriver hur bussen Àr inredd och den tar upp hur en normal dag fungerar i den mobila verksamheten. Vidare tar den upp hur rektorer och pedagoger ser pÄ den mobila förskolan och dess framtid. FrÄgestÀllningarna Àr:Hur fungerar en mobil förskola? Hur ser rektorerna pÄ verksamheten? Vad tycker pedagogerna om verksamheten? För att besvara frÄgestÀllningarna har jag deltagit i verksamheten under en dag och jag har anvÀnt mig av enkÀter för att fÄ svar pÄ mina frÄgor.

 Syftet med denna studie Àr att undersöka förskollÀrares uppfattningar av fenomenet fysik som innehÄll i förskolans verksamhet.  Tidigare forskning och litteratur visar att arbetet med de olika naturvetenskapliga Àmnena finns i verksamheten men pÄ grund av förskollÀrares olika erfarenheter och kompetenser sÄ blir fysikÀmnet inte synliggjort. Studien har en fenomenografiskt inspirerad ansats. För att fÄ svar pÄ studiens frÄgestÀllning anvÀndes intervju som metod. TvÄ förskollÀrare frÄn tre olika förskolor intervjuades, d v s totalt sex respondenter.Resultatet visar att förskollÀrare uppfattar att fysik som innehÄll i förskolan kan vara vuxenstyrt genom att man utgÄr frÄn experiment, eller med utgÄngspunkt i vardagserfarenheter dÀr man arbetar utifrÄn barns intresse för att synliggöra fysikinnehÄllet. .

Daglig verksamhet för personer med psykisk funktionsnedsĂ€ttning kan sökas som bistĂ„nd via lagar. Ett flertal rapporter menar att dessa personer har en svag förankring pĂ„ arbetsmarkanden och bristen av meningsfull sysselsĂ€ttning Ă€r ett av de mest överhĂ€ngande problem nĂ€r det gĂ€ller kommunernas insatser till mĂ€nniskor med psykiska funktionsnedsĂ€ttningar. Vuxna personer kan lovas en bra materiell försörjning sĂ€rskilt genom arbete. Men arbete ger inte bara materiell vĂ€lfĂ€rd utan det svarar ocksĂ„ mot grundlĂ€ggande mĂ€nskliga krav av samhörighet, meningsfull tillvaro samt utveckling. År 1995 genomfördes psykiatrireformen och syftet med den var att förbĂ€ttra livssituationen för personer med psykiska funktionsnedsĂ€ttningar.

Det huvudsakliga syftet med denna C-uppsats Àr att undersöka hur teleoperatörer anpassar sin verksamhet för att bemöta den förÀndrade anvÀndningen av mobiltelefonen. Studien har undersökt hur operatörerna hanterar kunder som vill anvÀnda mobila tjÀnster istÀllet för fasta. Mobiltelefonen anvÀnds idag av teleoperatörens kunder för mer Àn bara samtal och textmeddelanden. För att besvara frÄgeformulering har intervjuer med fem teleoperatörer som tillsammans Àger mer Àn 97 % av den svenska telemarknaden. Intervjuerna visar att teleoperatörer Àr mycket medvetna om de förÀndringar som har Àgt rum och att de försöker vinna tid för att anpassa sin verksamhet, produkter och tjÀnster för den nya anvÀndningen av mobiltelefonen.

Denna uppsats Àr en jÀmförelse mellan den verksamhet som Statens Informationsstyrelse (SIS) bedrev under andra vÀrldskriget och den verksamhet som idag bedrivs inom ramen för Informationsoperationer (Info Ops). Uppsatsen syftar till att undersöka om likheterna mellan SIS och Info Ops har en koppling till konfliktens (krigets) natur.HuvudfrÄgorna i uppsatsen Àr:Vilka likheter finns mellan den statliga informationsverksamheten som bedrevs av Statens Informationsstyrelse under andra vÀrldskriget och den verksamhet som idag bedrivs inom ramen för informationsoperationer?Kan likheterna kopplas till konfliktens (krigets) natur och i sÄ fall hur?För att besvara mina frÄgor har jag anvÀnt mig av följande tillvÀgagÄngssÀtt:För min inledande del av uppsatsen har jag valt Deskription. Metodiken jag anvÀnt Àr arkiv- och litteraturstudier, vilket vanligen och Àven i mitt fall föregÄtts av en litteratursökning. För den avslutande delen av uppsatsen har jag anvÀnt mig av komparation i syfte att finna likheter mellan SIS och Info Ops.

Denna studie handlar om barn med synskada i förskolans verksamhet. Syftet med arbetet Àr att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med att integrera synskadade barn i en grupp med seende barn. Uppsatsen definierar olika typer av synskada, de som nÀmns Àr mÄttligt synskadade, uttalat synsvaga och gravt synskadade eller blinda. Det som Àven belyses Àr vad samhÀllet har för ansvar nÀr det gÀller resurser till de individer som Àr i behov av sÀrskilt stöd. Den kommer Àven att innefatta vad det finns för resurser tillgÀngliga för barn med denna form av funktionsnedsÀttning.

Examensarbetet behandlar autism och vad pedagoger har för erfarenheter av att arbeta med detta i förskolans verksamhet. Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger i utvalda förskolor arbetar med diagnosen autism och hur det fungerar i förskolan. Samt hur olika begrepp sÄ som en skola för alla, inkludering/exkludering, inskolning och utvecklingssamtal kommer till uttryck i barngruppen samt i övergÄngen till skolan.  Studien utgÄr ifrÄn följande frÄgestÀllningar: Hur arbetar pedagogerna i förskolans verksamhet med barn som har autism? Hur stimuleras ett barn med autism pÄ förskolan, genom inkludering eller exkludering? Hur fungerar samarbetet kring övergÄngen mellan förskola och skola med barn som har autism? Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod och den bygger pÄ intervjuer med tre pedagoger dÀr alla har utbildning som förskollÀrare. Genom metoden har vi fÄtt en djupare förstÄelse av vÄra frÄgestÀllningar och det uttrycks i arbetet. Resultatet visar att autism Àr en diagnos som informanterna inte har arbetat mycket med.

Titel: Ideologiproducerande myndigheter? En studie av svenska myndigheters opinionsbildande verksamhet pÄ DN DebattFörfattare: Simon Hermansson & Anna RosendahlUppdragsgivare: MOVE ? Svenska myndigheters opinionsbildande verksamhetKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik och masskommunikation,Göteborgs universitet.Termin: VÄrterminen 2009Handledare: Bengt JohanssonSidantal: 49, inklusive bilagorSyfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka myndigheters opinionsbildande verksamhet pÄ DN Debatt över tid.Metod: Kvantitativ innehÄllsanalysMaterial: Debattartiklar med myndigheter som avsÀndare pÄ Dagens Nyheters debattforum DN Debatt under Ären 1988, 1998 och 2008.Huvudresultat: Resultaten visar att myndigheternas aktivitet pÄ DN Debattökat över tid. De myndighetstyper som förekommer mer frekvent Àn andra Àr universitet och högskolor samt centralaförvaltningsmyndigheter. InnehÄllet i debattartiklarna fokuserar frÀmst pÄ att uppmÀrksamma specifika samhÀllsproblem, att kritisera den politiska sfÀren, argumentera existensberÀttigande, göra nylanseringar samtgöra normativa stÀllningstaganden. Det gÄr Àven att observera en viss ökning av specifika ÀmnesomrÄden över tid dÀrinformera om lagar och regler Àr ett av de mer intressanta resultaten.

År 1993 startade en verksamhet pĂ„ LĂ€rarhögskolan i Malmö som fick namnet Syo-jouren. Detta innebar en verksamhet som bedrevs frĂ„n en fast plats dĂ€r de studerande fick möjlighet att omsĂ€tta sina förvĂ€rvade kunskaper praktiskt. Dessa kunskaper kunde mĂ€nniskor av alla slag fĂ„ ta del av genom att de besökte Syo-jouren för att fĂ„ oberoende och kostnadsfri vĂ€gledning samt information om utbildningar och yrken. Sju Ă„r senare i september Ă„r 2000 lĂ€mnade jouren av olika omstĂ€ndigheter sin ursprungliga lokal och flyttade till Studentcentrum dĂ€r den tidigare bland allmĂ€nheten, sĂ„ populĂ€ra verksamheten började tappa sin form genom att det var tvĂ„ olika organisationer med olika mĂ„l som möttes. NĂ€r vi pĂ„började vĂ„r utbildning hĂ€ngde Syo-jourens verksamhet lite "i luften" genom att den inte lĂ€ngre hade nĂ„gon fast lokal utan istĂ€llet var utspridd pĂ„ olika praktikplatser. Detta gjorde att det var lite svĂ„rt att förstĂ„ vad som egentligen var syftet med verksamheten och vĂ„r tanke med undersökningen blev att försöka ge en samlad bild av Syo-jourens utveckling, kombinerat med en historisk tillbakablick.

Förskolor kan ha olika pedagogiska profiler exempelvis Waldorfpedagogik, Montessoripedagogik och Reggio Emilia pedagogik. Vi har i vÄr studie studerat dessa verksamheter samt den kommunala förskolan. Syftet med undersökningen var att se vilka estetiska val barnen gjorde nÀr de fick vÀlja fritt och hur pedagogerna planerade estetiska aktiviteter i verksamheten. Vi synliggör Àven vissa likheter och skillnader mellan de pedagogiska profilerna. I denna undersökning har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och observationer.

Försvarsmakten (FM) och dess verksamhet Àr i huvudsak indelad i produktion  (Prod) och insats (Ins). Prod producerar, vidmakthÄller och fÀrdigstÀller förband. Under genomförandet av insatser lÀmnas dessa över till FM insatsdel som leder och genomför insatserna. Ins har, som en del i att hantera krigets utmaningar, valt den ledningsmetod som passar denna verksamhet bÀst ? uppdragstaktik.

Denna studie undersöker hur ledare för dramapedagogiskt arbete med utsatta barn och ungdomar upplever och beskriver sin ledarroll. Fokus ligger pĂ„ hur de beskriver skillnaden mellan dramapedagogik och terapi men frĂ€mst hur de beskriver och hanterar ett grĂ€nsland i en dramapedagogisk verksamhet som kan tippa över i en terapeutisk situation. Tre kvalitativa intervjuer och en mailintervju har gjorts med fyra olika kvinnor, med olika utbildningsbakgrund; dramapedagoger, socionomer och beteendevetare.I resultatet av de fyra kvinnornas beskrivningar utifrĂ„n frĂ„gestĂ€llningarna har tre aspekter kunnat utlĂ€sas som viktiga dĂ„ det gĂ€ller att kunna hantera en dramapedagogisk verksamhet för utsatta barn och ungdomar, för att inte hamna i, eller för att kunna hantera att vara i ett grĂ€nsland mellan dramapedagogik och terapi. De tre aspekterna Ă€rSYFTET, LEDARROLLEN samt FINGERTOPPSKÄNSLA.

Uppsatsens syfte Àr att beskriva och analysera den interna kontrollen av materiella anlÀggningstillgÄngar i en mindre kommun. Vidare Àr syftet med uppsatsen Àven att frambringa förbÀttringsförslag för den interna kontrollen av materiella anlÀggningstillgÄngar. Vi har valt en deduktiv ansats med en kvalitativ metod i vÄr undersökning. VÄr uppsats bygger pÄ intervjuer som vi genomfört med personer med insyn pÄ den interna kontrollen i en mindre kommun. Vi har anvÀnt oss av semistrukturerade intervjufrÄgor för att fÄ djupare svar.

Sammanfattning Bakgrund. ÅterberĂ€ttandetest ger en bild av högre sprĂ„kliga förmĂ„gor och anvĂ€nds idag för alla Ă„ldrar vid sprĂ„kliga bedömningar. Ett test som anvĂ€nds i klinisk logopedisk verksamhet idag Ă€r Ă„tergivningsprovet Luftballongen som Ă€r en del av testmaterialet UMESOL. Testet Ă€r framtaget för lĂ„gstadieelever i Ă„rskurs 2 och 3 men anvĂ€nds Ă€ven inom klinisk logopedisk praxis för ungdomar och vuxna. Syfte.

Att utsÀttas för brott kan för den utsatte individen vara en psykiskt stressande upplevelse som riskerar att pÄverka hela dennes tillvaro. Undersökningen genomfördes som en kvalitativ undersökning med tematiserade intervjuer dÀr syftet var att skapa förstÄelse av innebörden av att bli viktimiserad samt vilken betydelse en stödjande brottsofferverksamhet kan ha för den enskilde individen. Deltagarna bestod av personer som utsatts för brott och som hade kommit i kontakt med brottsofferjourens verksamhet. Resultaten indikerade att deltagarna hade pÄverkats starkt av hÀndelsen och att ett socialt stöd var betydelsefullt för att kunna hantera och bearbeta hÀndelsen. Samtliga deltagare i undersökningen ansÄg att den stödjande verksamheten hade haft stor betydelse för bland annat deras bearbetningsprocess.