Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i förskolan tÀnker kring att arbeta med utvÀrderingsinstrumentet individuell utvecklingsplan, IUP. Studien utgick frÄn följande frÄgestÀllningar: Varför vÀljer lÀraren att anvÀnda IUP som bedömningsverktyg? Varför vÀljer lÀraren att avstÄ frÄn arbete med IUP? samt Hur tÀnker pedagogerna kring möjligheten att utveckla verksamheten vidare utefter varje enskild IUP? För att vinna kunskap om lÀrarnas tankar vilar studien pÄ ett kvalitativt perspektiv dÀr enkÀtfrÄgor legat till grund för insamlingen av empirin.Resultatet av lÀrarnas tankar analyserades utifrÄn de relationella och punktuella perspektiven som beskrivs av Wright. Vad som framkommer av resultatet Àr att lÀrarna i studien har olika syn pÄ att anvÀnda IUP som bedömningsverktyg i sin verksamhet. De olika tankarna kring materialet Àr beroende av om lÀraren vÀljer att inta ett relationellt eller punktuellt perspektiv.

Det kommunala sjÀlvstyret stÄr under svenskt grundlagsskydd och har historiskt blivit allt starkare. Sveriges kommuner Àr idag fria att sjÀlva besluta om den största delen av statsbidragets fördelning pÄ kommunal verksamhet. Statsbidragens syfte Àr att utjÀmna strukturella skillnader mellan kommunerna och uppfylla principen om ?likvÀrdig service? för alla invÄnare oavsett i vilken kommun man bor. I denna uppsats undersöker vi hur den genomsnittliga kommunen vÀljer att fördela det kostnadsutjÀmnande statsbidraget pÄ olika kommunala verksamheter.

Vi har studerat hur budget anvÀnds för planering och styrning vid en offentlig verksamhet, LuleÄ tekniska universitet. Syftet var att studera hur synen pÄ budgeten varierar mellan strategisk-taktisk respektive operativ nivÄ. Genom en fallstudie har intervjuer genomförts med totalt sex personer pÄ olika nivÄer i organisationen för att uppfylla studiens syfte. Resultatet visar att upplevda skillnader pÄ budgetens vÀrde varierar mer med typ av verksamhet Àn mellan olika nivÄer i organisationen. Samtliga Àr eniga om att budgeten har ett stort vÀrde för planering av verksamheten och Àven att den Àr viktig för den löpande dialogen och uppföljningen mot budget.

SammanfattningTitel:Att styra med företagskultur ? ur ett dagligt perspektivNivÄ:C- uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare:Therese Grannas & Linda JonssonHandledare:Stig Sörling & Tomas KÀllquistDatum:2013 ? juniSyfte och problemformulering:I litteraturen finns ett starkt löfte om hur starka företagskulturer kan bidra till företags framgÄngar. Det finns en brist pÄ empirisk forskning som pÄvisar hur styrmedlet kan anvÀndas för att styra en daglig verksamhet. ForskningsfrÄgor:Hur anvÀnds stark företagskultur för att pÄverka medarbetare i en daglig verksamhet? Hur kan pÄverkan med starka företagskulturer yttra sig i en daglig verksamhet?Syfte:Syftet med denna studie Àr att skapa en förstÄelse kring hur starka företagskulturer kan anvÀndas för att styra medarbetare i en daglig verksamhet.Metod:Det vetenskapliga teoretiska synsÀttet som vi utgÄr ifrÄn i denna studie Àr det hermeneutiskt perspektivet.

Syftet med detta arbete Àr att försöka fÄ en bild av vad det var som gjorde att kursen Estetisk verksamhet ansÄgs viktig nog att bli ett kÀrnÀmne 1994, och varför den inte lÀngre ansÄgs viktig och togs bort 2011. Med hjÀlp av kritisk diskursanalys undersöks argument för och emot kursen som de förs fram i texter frÄn regering, riksdag och media vid dessa tidpunkter, med betoning pÄ vad dessa sÀger om kursens status och position i gymnasiet och i den skolpolitiska debatten. Studien visar att nÀr Estetisk verksamhet infördes 1994 var det för att lÄta eleverna uppleva och sjÀlva skapa, baserat i en humanistisk diskurs. NÀr kursen togs bort 2011 var det för att andra Àmnen ansÄgs behöva mer utrymme för att ge eleverna en tydligare yrkes- eller högskoleförberedande utbildning, baserat i en marknadsekonomisk diskurs. Fokus för vad som var viktigt i gymnasieskolan skiftade under de sjutton Är som gÄtt dÀremellan, och i den nya lÀroplanens inriktning pÄ nyttobaserad utbildning fick inte Estetisk verksamhet plats. Den skolpolistiska synen pÄ kunskap förÀndrades frÄn en demokratisk tanke om att ge alla samma möjligheter, till ett differentierat ideal dÀr individens kunskap ska vara mÀtbar och samhÀllsnyttig. .

Syftet med vÄr studie var att beskriva och analysera hur en grupp specialpedagoger arbetar med formativ undervisning. Formativ undervisning kan enligt aktuella forskningsresultat ha positiva effekter pÄ svagpresterande elevers lÀrande. Vi har observerat sex specialpedagoger i deras verksamhet. Dessa sex har ocksÄ sedan intervjuats. Samtliga informanter arbetar med elever i skolÄren 6-9.

Delaktighet och socialt kapital Àr tvÄ viktiga bestÄndsdelar för en god hÀlsa. Inom dessa begrepp inryms sociala nÀtverk, socialt stöd och tillit som Äterkommer nÀr föreningsdelaktighet diskuteras. I Sverige Àr föreningstraditionen vÀl förankrad vilket bevisas dÄ ungefÀr hÀlften av Sveriges befolkning arbetar i en förening.Syftet med studien var att kartlÀgga studenters delaktighet i studiesocial verksamhet samt studera relationer mellan studenters delaktighet och hÀlsa. För att besvara syftet skickades en webbenkÀtundersökning till samtliga andraÄrsstudenter pÄ akademin för hÄllbar samhÀlls- och teknikutveckling pÄ MÀlardalens högskola, VÀsterÄs.Resultatet, med en svarsfrekvens pÄ 20 procent, visar att tvÄ tredjedelar av studenterna har deltagit i aktiviteter inom studiesocial verksamhet medan ungefÀr 40 procent var delaktiga i arbetet i nÄgon förening. Anledningen till att studenter valde att vara delaktiga i arbetet var frÀmst för att trÀffa andra mÀnniskor och skapa kontaktnÀt.Statistiska signifikanstest av samband var inte möjliga att genomföra mellan deltagande i aktiviteter och hÀlsa, praktiskt stöd eller emotionellt stöd pÄ grund av att datamaterialet var för litet och Àven snedfördelat.

Syftet med studien var att utifrÄn ett vÄrdtagarperspektiv nÄ ökad kunskap om och förstÄelse för hur Àldre personer uppfattar och upplever sjukgymnastik inom kommunal verksamhet. Studien baseras pÄ Ätta intervjuer med Àldre vÄrdtagare mellan 67 och 89 Är, fyra mÀn och fyra kvinnor, med olika grader av erfarenhet av sjukgymnastisk behandling utförd pÄ olika enheter i kommunal verksamhet.Under analysen framkom tre kategorier;?Den Àldre som individ - förutsÀttningar och förvÀntningar?Yttre pÄverkande faktorer ? rehaborganisation, miljö och bemötande?Sjukgymnastinsatsernas innehÄll och karaktÀrResultatet visar att de intervjuade med en övergÄende funktionsnedsÀttning, t.ex. efter höft-fraktur, som fÄtt sjukgymnastik under en kort, intensiv behandlingsperiod pÄ en rehabenhet eller i ett hemrehabteam, vÀsentligen var nöjda med den behandling de fÄtt. DÀremot beskri-ver de intervjuade med en kronisk funktionsnedsÀttning, t.ex.

Syftet med studien Àr att undersöka hur verksamhetschefer inom primÀrvÄrd i tvÄ lÀn upplever sin psykosociala arbetsmiljö och hur arbetet pÄverkar deras hÀlsa. En kvantitativ enkÀt har legat till grund för den analys som gjorts utifrÄn skillnader mellan chefer verksamma i offentlig och privat primÀrvÄrd samt utifrÄn ett könsperspektiv. Fyra av fem verksamhetschefer upplever ohÀlsa pÄ grund av sin psykosociala arbetsmiljö. Mest frekventa arbetsmiljöfaktorer Àr; liten tid för reflektion och ÄterhÀmtning, smÄ pÄverkansmöjligheter över arbetssituationen samt upplevelser av höga krav. Resultatet stÀmmer vÀl överens med Karasek & Theorells krav-kontroll-stöd modell som ligger tillgrund för studien.

Syftet med studien Àr att undersöka hur pedagogerna uppfattar begreppet barns inflytande och hur de resonerar kring barns inflytande i förskolans verksamhet. Tidigare forskning visar att det Àr fortfarande oklart var och i vilka sammanhang barn ges inflytande och hur pedagogerna kan arbeta i förskolan pÄ ett demokratiskt sÀtt.Som anstÀlld inom förskoleverksamheten kÀnner jag ofta osÀkerhet nÀr det gÀller vissa situationer. Pedagogerna upplever att de har övergripande kunskaper om ett demokratiskt förhÄllningsÀtt emot barnen men saknar krokar att hÀnga kunskapen i, det vill sÀga konkreta förslag pÄ hur man ska arbeta i möte med barnen.Begreppet barns inflytande Àr ett stort omrÄde i den reviderade lÀroplanen för förskolan, dÀrför anser jag att pedagogerna bör öka medvetenheten om styrdokumentens intentioner angÄende detta. Det Àr viktigt att pedagogerna gör barnen medvetna om att de faktiskt har rÀtt till eget inflytande och möjlighet att pÄverka sin situation.Resultatet jag fick fram i min studie visar att det har skett en förÀndring och att pedagogerna idag Àr mer medvetna om att barn har rÀtt till inflytande och delaktighet i förskolans vardag. Samtidigt, i min undersökning, har jag kommit fram till att pedagogerna anser att barn bör ha mindre inflytande nÀr det gÀller existentiella frÄgor som sÀkerhet och omsorg, som ocksÄ Àr en stor del av förskolans verksamhet. .

Att mÀta olika variabler Àr ett av de mest sÀkra sÀtten att erhÄlla kunskap om naturen. Inga mÀtningar kan dock vara helt fria frÄn osÀkerheter, som kan kopplas till de erhÄllna mÀtvÀrdena. Att mÀtningar inte ger helt tillförlitliga vÀrden utgör i mÄnga fall inga problem, men i vissa sammanhang kan mÀtosÀkerhet vara av största betydelse. UtslÀppskontroll vid miljöfarlig verksamhet Àr ett omrÄde dÀr mÀtningar Àr av avgörande betydelse. Den hÀr uppsatsen syftar till en djupare förstÄelse om vilka problem som mÀtosÀkerhet medför nÀr villkorsöverskridande utslÀpp ska konstateras.

IT-projekt i offentlig verksamhet finansieras i huvudsak av statliga medel och omsÀtter stora summor varje Är. TyvÀrr brister de ofta vad gÀller tidsramar, budget, utlovad kvalitet eller pga. en kombination av dessa faktorer. Det ligger inte bara i den egna verksamhetens intresse, utan Àven medborgarnas, att dessa projekt faller vÀl ut.Rapporten syftar bl.a. till att fungera som ett av flera beslutsunderlag för offentlig verksamhet vad gÀller införande av en projektmodell.

Syftet med detta arbete har varit att skapa en folder om den ideella verksamheten pÄ Djurskyddet Eskilstuna för att mottagaren ska förstÄ hur de kan hjÀlpa de hemlösa katterna. Jag inledde mitt arbete med att analysera andra katthems foldrar för att undersöka hur lÀttlÀsta de Àr, hur tilltalet Àr och hur deras foldrar kan pÄverka lÀsarens uppfattning av deras verksamhet. Jag har anvÀnt mig av teorier om ideellt arbete, motivation, retorik, lÀttlÀst, stilistik och grafisk form vid framstÀllningen. För att se hur uppfattningen av en folder Àr har jag utprovat den pÄ personer ur mÄlgruppen. Foldern anvÀndes Àven under ett event med Djurskyddet Eskilstuna i slutet av april för att se om den skulle fungera i praktiken. Genom teori och empiri fann jag att en folder om Djurskyddet Eskilstuna bör vara lÀttlÀst genom underrubriker, enkla bilder och vanliga ord.

varu.

Syftet med studien Àr att undersöka hur fritidspedagoger ser pÄ kvalitetsarbete samt ta reda pÄ hur de gÄr tillvÀga för att kvalitetsutveckla sin verksamhet. Vi vill Àven undersöka vilka förutsÀttningar fritidspedagogerna har för att kvalitetsutveckla sin verksamhet.VÄra frÄgestÀllningar Àr följande:- Hur ser fritidspedagogerna pÄ kvalitetsarbete?- Hur kvalitetsutvecklar fritidspedagogerna fritidsverksamheten?- Finns det likheter i fritidspedagogernas tillvÀgagÄngssÀtt i kvalitetsarbetet pÄ olika skolor?- Hur ser fritidspedagogerna pÄ sina förutsÀttningar för kvalitetsarbete?För att fÄ svar pÄ syfte och frÄgestÀllningar har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod och intervjuer med fem fritidspedagoger.Resultatet visar att fritidspedagogerna tycker att det Àr viktigt att utvÀrdera sin verksamhet och sitt arbete. Fritidspedagogerna anser att kvalitet inte kan mÀtas fullt ut eftersom kvalitet har med upplevelser och vÀrderingar att göra. De ser ocksÄ mÄnga svÄrigheter med kvalitetsarbete, bland annat att mÀta och utvÀrdera en del mÄl.