Detta examensarbete Àr skrivet som en del i programmet industriell organisation och ekonomi, med inriktning logistik och ledning vid Tekniska Högskolan i Jönköping. Rapporten Àr skriven pÄ uppdrag av Skövde flygplatsbolag AB, som Àr ett kommunalt flygplatsbolag. Skövde flygplats Àr belÀgen ett par mil utanför Skövde centrum. Flygplatsen trafikeras idag mestadels av transportflyg men Àven enstaka mindre passagerarflyg. Idag Àr Kinnarps, Volvo Powertrain, RÀddningstjÀnsten och klubbverksamhet deras största aktörer. Syftet med examensarbetet har varit att beskriva Skövde flygplats nuvarande verksamhet, samt att utreda flygplatsens miljöledningssystem (MLS).

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om den reviderade lÀroplanen skulle kunna fÄ konsekvenser i förskolans verksamhet för barnskötare, förskollÀrare samt rektorer. Vi ville Àven ta reda pÄ om den reviderade lÀroplanen skulle kunna bli kvalitetshöjande för verksamheten. Som metod valde vi att anvÀnda kvalitativa intervjuer dÀr vi fick möjlighet att ta del av informanternas egna tankar. Det empiriska materialet tillsammans med litteraturstudier har gett underlag för analys och diskussion. Resultatet visade att informanterna tog emot den reviderade lÀroplanen som ett stöd i sitt arbete.

Uppsatsen behandlar tvÄ av de grÀnsdragningsproblem som Äterfinns i 25 § RevL. Syftet Àr dels att utreda grÀnsdragningen mellan verksamhet med naturligt samband och sidoverksamhet, dels grÀnsdragningen mellan tillÄten och otillÄten sidoverksamhet. Fokus ligger frÀmst pÄ den senare grÀnsdragningsproblematiken. Inledningsvis definieras begreppet revisionsverksamhet som spelar en central roll för uppsatsen. Framförallt presenteras hur den legala definitionen pÄverkar grÀnsdragningsproblemen.

Studiens syfte var att bidra med kunskap om hur kliniska psykologer uppfattar och förhÄller sig till sexmissbruk i klinisk verksamhet. Sex psykologer, med erfarenhet inom missbruksvÄrden deltog i intervjuer och resultatet analyserades utifrÄn IPA. Fyra teman framkom: sexmissbrukets osynlighet, sexmissbruk som ett sökande, ytterligheter och sexmissbrukets komplexitet. Sexmissbruk betraktades som ett komplext fenomen, var i det ryms mÄnga ytterligheter. Det upplevdes som osynligt i utbildningen, kliniken och samhÀllet och beskrevs som ett sökande eller sjÀlvskadebeteende hos individen.

Matematik anvÀnds dagligen i nÀstan alla sammanhang. Den finns överallt omkring oss, ibland medvetet och andra gÄnger omedvetet. Barn möter redan i tidig Älder matematiken i olika sammanhang och sÄ tidigt som i skolÄldern har de med sig ett ?bagage? med olikaerfarenheter av Àmnet. I förskolans verksamhet har förskollÀraren möjlighet att vÀgleda barnet genom matematikens vÀrld sÄ att barnets bagage kommer att innehÄlla sÄ positiva erfarenheter av Àmnet som möjligt.Denna studie handlar om hur förskollÀrare tÀnker om Àmnet matematik i förskolans verksamhet.

Jag har valt att genom min studie synliggöra nÄgra pedagogers tankar kring utomhuspedagogik. Mina frÄgestÀllningar Àr:Vad stÄr egentligen utomhuspedagogik för och vilken syn har lÀrarna som jobbar med naturförskola pÄ begreppet? Hur ser leken ut i en utomhuspedagogisk verksamhet, kan personalen se nÄgra skillnader jÀmfört med leken inomhus? Hur ser pedagogerna pÄ sin roll som ledare nÀr verksamheten Àr placerad utomhus?   I bakgrunden tar jag upp relevant forskning och historik kring utomhuspedagogik, lekens betydelse och ledarskap. Jag har valt att anvÀnda mig av en kvalitativ undersökning med hjÀlp av ett mellanting mellan halvstrukturerade frÄgor och en öppen intervju. I datarbearbetningen anvÀnder jag mig av den fenomenografiska metoden som bygger pÄ den kvalitativa analysen.

Mot bakgrund av synen pÄ förÀldrastöd som vÀgen till trygghet, utveckling och hÀlsa för barn, var syftet attförsöka finna potentiella utvecklingsmöjligheter av öppna förskolan som förÀldrastödjande verksamhet.HuvudfrÄgaKunde diskrepans ses mellan förÀldrars förvÀntningar och mÄlsÀttningar med öppna förskolans verksamhet ochvilken mÄn kunde detta kopplas förÀldrars förutsÀttningar att ta del av förÀldrastöd via öppna förskolan?Metod och MaterialGenom att ha tagit del av relevant information frÄn litteratur, förelÀsningar, seminarier och den berördakommunens diarieföring, har bakgrunds- och forskningsmaterial insamlats. Vidare har kvalitativaforskningsintervjuer med fenomenologisk ansats, utifrÄn semistrukturerad intervjuguide anvÀnts. Namn pÄ denaktuella kommunen nÀmns ej mot bakgrund av kravet pÄ anonymitet samt av etisk hÀnsyn till deltaganderespondenter (Stukåt, 2005:131).ResultatSlutsatserna pekar pÄ att förÀldrar erbjuds och upplever förÀldrastöd via öppna förskolan, vilket Àr i linje medmÄlsÀttningarna för verksamheten. Samtidigt noterades viss diskrepans mellan förÀldrars förvÀntningar ochmÄlsÀttningar med öppna förskolans verksamhet.Betydelse för lÀraryrketUtifrÄn samtliga styrdokuments implikationer om samarbete med hemmen i kombination med fokus pÄ barnstrygghet, utveckling och lÀrande, ses positivt pÄ medvetande kring vad förÀldrar efterfrÄgar i relation tillmÄlsÀttningar för verksamheten dÄ dess utformning grundas i en samspelande kommunikation, vilken inbegripersÄvÀl individ som samhÀlle..

Denna uppsats handlar om hur fritidshemmet arbetar med barns inflytande i fritidshemmetsverksamhet dÀr pedagogernas uppdrag inte bara Àr att lÀra barnen demokrati, utan att ocksÄbedriva verksamheten i demokratiska former. Syftet med vÄr studie Àr att vinna förstÄelse förbarns uppfattningar och upplevelser av elevinflytande i fritidshemmets mÄlinriktade ochresultatstyrda verksamhet. I studien görs bÄde en historisk tillbakablick pÄ vad tidigarestyrdokument har sagt om elevinflytande och hur dagens styrdokument Àr formulerade kringsamma fenomen. Studien har arbetats fram utifrÄn en fenomenologisk vinkling av barnsperspektiv, vilket hÀr innebÀr att begreppet inflytande ses som ett fenomen som har brutitsner till de didaktiska frÄgorna vad, hur och nÀr barnet uppfattar att, och upplever sig fÄ,inflytande i fritidshemmets verksamhet.Vi har analyserat tidigare forskning, litteratur och skolans styrdokument samt sökt empiri iintervjuer förlagda som samtalspromenader och genom frÄgeformulÀr för att vinna förstÄelsei Àmnet. Resultatet visar att barnen upplever att de fÄr inflytande genom olikamötesprocesser, men att de Àr mindre delaktiga i verksamhetens planering.

Syftet med denna studie har varit att fa? kunskap om vilka a?tga?rder som kan vidtas i en implementeringsprocess och lyfta fram vad som sto?djer eller hindrar att projektresultat implementeras i ordinarie verksamhet. Vi valde att formulera tre fra?gesta?llningar; Vilka a?tga?rder kan vidtas i en implementeringsprocess? Vilka faktorer sto?djer implementering? Vilka faktorer hindrar implementering? Studien har genomfo?rts pa? en kommunal arbetsrehabiliterande verksamhet som genomfo?rt ett trea?rigt ESF-projekt. Studien har genomfo?rts med hja?lp av en metodkombination besta?ende av semistrukturerade intervjuer, en deltagande observation samt dokument fra?n verksamheten och projektet.

Denna studie handlar om pojkars beskrivningar av att anvÀnda digitala spel och hur detta kan bidra till sprÄklig kunskapsutveckling i skolans verksamhet. För att fÄ studiens frÄgestÀllningar besvarade har intervjuer med fem pojkar i tio Ärs Älder analyserats med utgÄngspunkt i socialsemiotiska teorier och begrepp. Pojkarnas beskrivningar visar tecken pÄ att digitala spel kan anvÀndas som en resurs i utveckling av barns verbala och skriftligt sprÄk. Pojkarna beskriver att utvecklingen av sprÄklig och verbal kunskap kan Àga rum dels individuellt och dels i grupp genom att anvÀnda digitala spel. Resultatet visar Àven att skolans verksamhet inte har erbjudit pojkarna möjlighet att anvÀnda digitala spel för att utveckla sina sprÄkliga kunskaper..

Svenska myndigheter och rÀttsskipning kÀnnetecknas av offentlighet. Det Àr nödvÀndigt för en effektiv och rÀttssÀker förvaltning att verksamheten bedrivs under öppna former med allmÀnhetens insyn. Offentlighet kan dock inte upprÀtthÄllas fullt ut, det finns viktiga intressen som mÄste ges företrÀde. Polismyndigheterna tillsammans med Äklagarmyndigheterna har till uppgift att utreda och beivra brott. Under förundersökningen samlas och dokumenteras mycket information, som utomstÄende kan vilja ha tillgÄng till.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur lÀrare i förskolan uppfattar och förhÄller sig tillmatematiken i sin verksamhet. Metodvalet Àr intervjuer med lÀrare i förskolan samtobservationer av barn i förskolan. Resultatet av studien Àr att barnen lÀr sig matematik i sinvardag pÄ ett naturligt och lekfullt sÀtt. Genom att lÀrarna i förskolan samtalar med barnenoch observerar dem fÄr lÀrarna reda pÄ om barnen har lÀrt sig matematik och hur lÀrarna kanutveckla och utmana barnens matematiska kunskap vidare. Enligt studien planerar lÀrarnaverksamheten utifrÄn barnens intresse och behov.

Denna rapport sammanfattar ett examensarbete som utförts hos Kiruna kommun. Kommunen arbetar med framtagning av en ny IT-sÀkerhetspolicy och ville dÄ göra en sÀkerhetsanalys av sin verksamhet. Denna sÀkerhetsanalys skulle göras utifrÄn Krisberedskapsmyndighetens standard BasnivÄ för IT-sÀkerhet (BITS). Informationsinsamlingen har skett via intervjuer av personal pÄ IT-avdelningen samt platsinspektioner pÄ skolor och serverhall. Dessutom har en enkÀt skickats ut till alla anstÀllda inom kommunen.

Det hÀr Àr resultatet av ett examensarbete utfört vid MÀlardalens högskola i samarbete med Iggesund Paperboard AB. Syftet med examensarbetet var att se om det Àr viktigt för ett företag att ha tillgÄngen till en gÀstgÄrd men Àven till hur de Àr utformade för att fungera för den typen av verksamhet.En gÀstgÄrd kan ses vara viktig för ett företags representation. GÄrden anvÀnds frÀmst som ett tillvÀgagÄngssÀtt för att sÀlja företagets varor och tjÀnster men ger ocksÄ en god möjlighet till att knyta starkare band mellan kunder sÄvÀl som mellan företagets egna arbetstagare.Anledningen till att det hÀr examensarbetet utfördes var för att företaget sÄg det som ett behov att se över om dessa gÀstgÄrdar var vÀrda att bevara och utveckla i framtiden. En utredning gjordes dÀrför genom besök och jÀmförelse av tre olika gÀstgÄrdars verksamhet och utformning för att se hur viktig en sÄdan gÄrd kan anses vara för ett företag. Som ett resultat av denna utredning har dÀrefter ett förslag till en utformning av en bÀttre fungerande arbetsmiljö vid Hedvigsfors HerrgÄrd tagits fram.

BakgrundI bakgrunden beskrivs erfarenhetsbaserad litteratur frÄn förskolans verksamhet som bygger pÄ erfarenheter och kunskaper om portfolion och dess anvÀndning. Inom förskolan kan portfolion vara en pÀrm som synliggör barnets lÀrande och utveckling i form av olika alster. Portfoliometodik Àr ett arbetssÀtt som handlar om kunskapssyn, barnsyn och förhÄllningssÀtt. I arbetet med portfolion observerar och dokumenterar pedagoger barnets lÀrande och utveckling. Portfoliometodiken utgÄr Àven frÄn lÀroplanen i förskolan och skolan.