This study aims to explore purposes of daily workshops for persons with disabilities. The method used was qualitative interviews. An inductive research strategy was used. Half-structured interviews with six managers of daily workshops were carried out, wherein they expressed their intentions with the daily workshops and the reasons for people to participate. The interviews were analysed with AntonovskyÂŽs salutogenetic perspective, in which Sense of Coherence, SOC is a main concept, and with the normalisation principle.

Det traditionella sĂ€ttet att mĂ€ta resultat pĂ„ Ă€r inte lĂ€ngre tillrĂ€ckligt för olika verksamheter och det balanserade styrkortet Ă€r ett exempel pĂ„ en möjlig lösning pĂ„ problemet. FörsĂ€kringskassan Ă€r ett exempel pĂ„ en verksamhet dĂ€r det balanserade styrkortet fungerar bra. Är balanserat styrkort en tillĂ€mpningsbar metod för organisationer utan vinstsyfte? Denna studie Ă€mnat att ge lĂ€saren en beskrivning av hur balanserat styrkort kan anvĂ€ndas i organisationen utan vinstsyfte.  En fallstudie har genomförts pĂ„ FörsĂ€kringskassan med hjĂ€lp av fyra intervjuer. UtgĂ„ngspunkten har legat i en deduktiv och kvalitativ undersökningsmetod. Information till uppsatsen har samlats in bĂ„de frĂ„n primĂ€r och sekundĂ€rdata.Under implementeringsprocessen av det balanserade styrkortet Ă€r diskussion viktig för att förstĂ„else ska skapas.

Syftet med studien Àr att beskriva hur förskollÀrare uppfattar att barngruppens storlek och sammansÀttning har betydelse för planeringen och arbetet mot lÀroplansmÄlen i förskolans verksamhet. Centralt för syftet Àr att undersöka hur förskollÀrare uppfattar att relationerna inom gruppen pÄverkas av gruppens storlek samt hur samspelet mellan gruppstorlek och personaltÀthet uppfattas. Studien kommer att bidra till att fÄ en inblick i hur barngruppens storlek och sammansÀttningar kan ha betydelse vid olika aktiviteter och förskollÀrarnas möjligheter att arbeta mot mÄlen. Detta Àr intressant eftersom det kan ge kunskap om hur verksamheten kan planeras i relation till den befintliga barngruppen. FrÄgestÀllningarna som studien utgÄr frÄn handlar om hur förskollÀrarna uppfattar att barngruppens storlek har betydelse vid deras planering, för deras arbetssÀtt samt deras arbetsmiljö. FrÄgorna handlar ocksÄ om hur förskollÀrarna uppfattar att gruppsammansÀttningen och storleken har betydelse för relationerna mellan barnen och mellan barn och vuxna.

Kompetens Ă€r ett nyckelord för framtida konkurrens och effektivitet. Att sakna kompetens och att bli av med kompetens, innebĂ€r ett hot mot organisationens verksamhet, och kan i vĂ€rsta fall handla om överlevnad eller icke överlevnad.Hur gör dĂ„ Försvarsmaktens organisationer för att möta dessa hot, och vilka metoder och verktyg anvĂ€nds? Är Försvarsmakten ledande i sin verksamhet för att möta dessa problem eller har nĂ€ringslivet mer sofistikerade metoder för att möta hoten. Kompetensöverföring och kompetensbevaring har blivit nyckelord för att möta hoten, men metoder för att lösa dessa problem saknas. Framtiden stĂ„r för dörren, och kompetensen flyr med lĂ€tta vingslag..

AbstractDet a?r en utbredd uppfattning att bilda?mnet finns till fo?r att eleverna ska ha mo?jlighet att vila upp sig fra?n andra teoretiskt tyngre a?mnen. Detta trots att vi idag lever i ett bildsamha?lle da?r bilder har en betydelsefull funktion. En fra?gan som da? kan sta?llas a?r hur ser eleverna pa? bildundervisningen? Syftet med uppsatsen a?r att synliggo?ra hur elever som la?ser inriktningen bild i a?mnet estetisk verksamhet pa? gymnasiet samtalar om inriktningen och dess olika aspekter.

Bakgrunden till uppsatsen Àr att nÄgra fackliga sektioner har valt att gÄ samman i fÀrre enheter. Projektledningen, som kommer frÄn den fackliga avdelningen, organiserar ett utvecklingsprojekt dÀr de förtroendevalda under ett halvÄrs tid trÀffas regelbundet. De förtroendevalda planerar och utformar den nya sektionsverksamheten. Men nÄgot hÀnder nÀr sektioner gÄr samman och det Àr intressant att studera hur de förtroendevalda hanterar förÀndringsprocessen. Syftet Àr att utöka kunskapen om vad som hÀnder ur ett lÀrande- och utvecklingsperspektiv vid organisationsförÀndring.

Syftet med detta arbete Àr att redogöra för hur pedagoger ser pÄ barnbokens funktion i förskolans verksamhet. Med detta avser vi undersöka vilka funktioner pedagoger anser att barnboken har samt hur de resonerar kring dessa funktioner. Den problemformulering vi utgÄr ifrÄn Àr: Hur talar pedagoger om barnbokens funktion i förskolans verksamhet? I arbetet anvÀnder vi oss av kvalitativa intervjuer och i undersökningen deltar sex pedagoger frÄn olika förskolor. I vÄr analys söker vi efter mönster, likheter och skillnader i hur pedagoger talar om barnbokens funktion i förskolans verksamhet.

Syftet med denna studie Àr att fÄ större förstÄelse för hur ett företag med CSR-profil kommunicerar sina budskap och hur dessa tas emot av kund. Undersökningen Àmnar söka svar pÄ hur ett ?grönt? café externt gestaltar sin verksamhet samt om det pÄverkar kundernas val av café. Förhoppningen Àr att studien ska ge oss vÀrdefull inblick kring hur CSR implementeras i denna typ av verksamhet.Hos det studerade caféet finner vi ett genomgÄende intresse att framkalla en kÀnsla hos sina kunder genom att anvÀnda sig av vÀrdeord som förknippas med positiva associationer. Studien visar att detta sÀtt att kommunicera pÄ inte resulterar i att kunder vÀljer att besöka caféet för att det Àr ?grönt?, samt att majoriteten upplever kommunikationen som otydlig..

Teknik Àr en stor del av vÄrt samhÀlle i dag och barnen behöver fÄ med sig grundkunskap i tidig Älder. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med strÀvansmÄlen inom teknik i lÀroplanen för förskolan.  I undersökningen har kvalitativa intervjuer med pedagoger genomförts för att fÄ en bild av hur arbetet med strÀvansmÄlen i teknik ser ut.Resultatet pekar pÄ att pedagogerna Àr osÀkra i sitt arbete med teknik. De vet inte riktigt vad teknik Àr och vad det innefattar i förskolans verksamhet. Att de önskar mer verklighetsförankrade uppgifter och reflektioner i verksamheten för att lÀra mer om teknik.Resultatet visade ocksÄ att bygg, konstruktion och skapande var en aktiv del av förskolans verksamhet. Medans vardagsteknik och teknik som en del av samhÀllet inte arbetades lika aktivt med.   .

Detta examensarbete skall innefatta en undersökning av informationsklassning vilket Àr en del av omrÄdet informationssÀkerhet. Informationsklassning innebÀr att information delas in i olika nivÄer beroende pÄ hur vÀrdefull den Àr för en verksamhet. UtifrÄn en informationsklassning vÀljs sedan lÀmplig skyddsÄtgÀrd ut för respektive informationsklass och detta kan vara positivt för en verksamhet ur ekonomisk synvinkel dÄ lÀmplig skyddsÄtgÀrd innebÀr att skyddet varken Àr för högt eller för lÄgt. De sÀkerhetskrav som verksamheter bör beakta Àr, enligt den litteraturstudie som gjorts, sekretess, riktighet och tillgÀnglighet.Arbetets problem har gÄtt ut pÄ att fÄ en inblick i vilka informationsklasser som anvÀnds ute i verksamheter för de tre informationssÀkerhetskraven sekretess, riktighet och tillgÀnglighet. Undersökningen baseras pÄ intervjuer kombinerat med litteraturstudier och verksamheterna som studerats verkar inom olika verksamhetsomrÄden.Resultatet och analysen tyder pÄ att det vanligaste sÀttet att klassa information pÄ Àr genom att benÀmna klasserna för sekretess, riktighet och tillgÀnglighet med siffror frÄn ett till tre.

Syftet med vÄr studie Àr att belysa aktiva förskolepedagogers tankar och funderingar om utomhuspedagogik. En dag pÄ en förskola Àr inte den andra lik och inte minst pedagogers syn pÄ utevistelse skiljer sig Ät. Studien har utgÄtt frÄn frÄgestÀllningarna: Vad anser pedagogerna Àr positivt respektive negativt med utomhuspedagogik? Hur ser den pedagogiska verksamheten ut utomhus? Hur anvÀnder pedagogerna sin nÀrmiljö i sin utomhuspedagogik? Tidigare forskning inom omrÄdet visar att pedagoger anser att utomhuspedagogik tillför nÄgot till verksamheten men att intresset och kunskapen inte alltid finns för att verksamheten ska kunna bedrivas utomhus. Materialet till empirin kommer frÄn semistrukturerade intervjuer gjorda med fem aktiva förskolepedagoger pÄ tre olika förskolor i olika kommuner.

Abstract Estetik som mÄl och medel -estetiskt verksamhet i en förskoleklass. Skrivet av Cecilia Linder och Sandra Thulin. Detta arbete bygger pÄ en kvalitativ undersökning i en förskoleklass. Vi har observerat sex av klassens aktiviteter och intervjuat tvÄ av pedagogerna ifrÄn verksamheten. DÀrigenom har vi funnit svaren pÄ vÄra frÄgestÀllningar: Hur ser den estetiska verksamheten ut nÀr den anvÀnds som mÄl respektive medel? Finns lek integrerad i den estetiska verksamheten? Hur synliggörs pedagogernas barn- och kunskapssyn i den estetiska verksamheten? Hur kopplar pedagogerna lÀroplanen till sitt arbete med estetisk verksamhet? Detta har vi kopplat samman med teorier och forskning kring Àmnet.

Min tidigare studie om Svenska Mongolmissionens pionjÀrtid 1897-1925, behandlade de mÄl, motiv och vÀrderingar som lÄg till grund för missionens bedrivande, samt under vilka förhÄllanden och ekonomiska förutsÀttningar missionsarbetet bedrevs i Mongoliet. Studien behandlade ocksÄ Svenska Mongolmissionens verksamhet frÄn ett genusperspektiv och vilken roll kvinnorna hade i missionsarbetet. UtgÄngspunkten i denna kvalitativa studie av Svenska Mongolmissionens verksamhet 1925-1945 Àr att belysa förutsÀttningarna för den fortsatta civiliserings- och missionsverksamheten i Inre Mongoliet i norra Kina, och vilka resultat missionen kom att uppnÄ. Studien behandlar ocksÄ den civiliseringsaspekt som Svenska Mongolmissionen bedrev genom sin skol- och barnhemsverksamhet, och hur dessa verksamheter kom att utvecklas, samt anledningen till att vissa missionsmetoder var mera framgÄngsrika Àn andra. Studien belyser ocksÄ pÄ vilket sÀtt Svenska Mongolmissionens verksamhet i Inre Mongoliet i hög grad kom att pÄverkas av inbördeskriget i Kina, svÄra nödÄr och av den japanska ockupationsmaktens maktutövning.

Syftet med studien Àr att undersöka och belysa synsÀtt pÄ datoranvÀndandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ur pedagog-, barn-, förÀldra- samt skolledarperspektiv, det vill sÀga ur olika aktörers perspektiv. Forskning om datoranvÀndande i förskolan Àr marginell, varför ambitionen med studien Àr att i nÄgon mÄn bidra till kunskap inom omrÄdet. Ljung-DjÀrfs avhandling Spelet runt datorn - datoranvÀndande som meningsskapande praktik i förskolan har anvÀnts som inspirationskÀlla dÄ delar av hennes resultat har legat till grund för vÄra frÄgestÀllningar: Vilken syn har aktörerna pÄ datorn som ett pedagogiskt verktyg i relation till andra förekommande aktiviteter? Hur ser aktörerna pÄ datorns tillgÀnglighet som val i förskolans verksamhet? Hur uppfattar aktörerna datorns relevans som pedagogiskt verktyg i förskolans verksamhet? Studien har en kvalitativ ansats i form av en fallstudie och har genomförts pÄ en förskola i Mellansverige med hjÀlp av intervjuer, enkÀter samt observationer. Resultatet pekar pÄ tre synsÀtt pÄ datoranvÀndandet som pedagogiskt verktyg i förskolan ? en kompletterande aktivitet, en konkurrerande valmöjlighet och ett verktyg i lÀrande.

En viktig del i den svenska vÀlfÀrden Àr kommunernas verksamhet. Kommunerna ska tillhandahÄlla en bra verksamhet och genom det uppfylla sina vÀlfÀrdspolitiska mÄl. Styrning inom den kommunala verksamheten handlar bÄde om att uppnÄ ekonomiska mÄl men ocksÄ om att uppnÄ verksamhetsmÄl eller politiska mÄl. Syftet med vÄr uppsats har varit att studera om ekonomistyrning, strategier och mÄlstyrning har nÄgon pÄverkan vid fördelning av föreningsbidrag samt om och i sÄ fall hur de förÀndrats inom ramen av en tio Ärs period i Kiruna kommun. Studien Àr en fallstudie som genomförts genom personliga intervjuer.