Högskoleförordningen (SFS 2006:173) föreskriver akademiska krav i kursplan och kursmÄl för bÄde grund- och avancerad nivÄ i sjuksköterskeutbildningar. I svensk sjuksköterskeförening, pÄ lÀrosÀten och i klinisk verksamhet pÄgÄr diskussioner om hur dessa teoretiska krav ska förenas i klinisk praktik. Syftet var att belysa faktorer av betydelse för handledarskapet pÄ grund och avancerad nivÄ och undersöka handledningsstrategier som kan förenar teori och verksamhetsförlagd utbildning för sjuksköterske- och specialistsjuksköterskestuderande. Metoden var en litteraturstudie som baserades pÄ 11 vetenskapliga artiklar som kritiskt grans-kades och analyserades. Resultatet visar att det förutsÀtts ett vÀl fungerande samarbete mellan fakultet och klinisk verksamhet med tydligt formulerade kursplaner, mÄl och riktlinjer för handledning och stöd till handledare frÄn fakultet och verksamhet.

För dagens verksamheter ter sig marknaden allt tuffare och för dess lÄngsiktiga överlevnad mÄste dess olika delar fungera och tillsammans bilda en vÀl fungerande helhet. Samverkan (alignment) Àr en allt mer betydelsefull pusselbit i det som idag utgör en framgÄngsrik verksamhet. Ur ett strategiskt perspektiv Àr IT-styrning en stor del i denna framgÄng. IT-styrning Àr en av flera komponenter nödvÀndiga för att Ästadkomma samverkan mellan IT och verksamhet och den har dÀrmed en viktig roll i att fÄ denna att fungera.Denna studie tittar nÀrmre pÄ den specifika roll IT-styrning har i att Ästadkomma IT/Verksamhetssamverkan. Genom en kvalitativ ansats, bestÄende av sex djupintervjuer, har 15 framgÄngsfaktorer och 15 utmaningar som existerar inom IT-styrning identifierats.

Det huvudsakliga syftet med denna C-uppsats Àr att undersöka hur teleoperatörer anpassar sin verksamhet för att bemöta den förÀndrade anvÀndningen av mobiltelefonen. Studien har undersökt hur operatörerna hanterar kunder som vill anvÀnda mobila tjÀnster istÀllet för fasta. Mobiltelefonen anvÀnds idag av teleoperatörens kunder för mer Àn bara samtal och textmeddelanden. För att besvara frÄgeformulering har intervjuer med fem teleoperatörer som tillsammans Àger mer Àn 97 % av den svenska telemarknaden. Intervjuerna visar att teleoperatörer Àr mycket medvetna om de förÀndringar som har Àgt rum och att de försöker vinna tid för att anpassa sin verksamhet, produkter och tjÀnster för den nya anvÀndningen av mobiltelefonen.

Syftet med studien var att undersöka vilket behov och vilken efterfrĂ„gan det fanns av att upprĂ€tta en familjecentralsliknande verksamhet i Bollebygd kommun. För att uppnĂ„ vĂ„rt syfte har vi granskat problembakgrunden samt undersökt tjĂ€nsten ur ett förĂ€ldraperspektiv. Den offentliga sektorn har lĂ€nge dominerats av en tĂ€mligen introvert syn pĂ„ kommunikationsuppdraget, dĂ€r tyngdpunkten har legat pĂ„ skyldigheten att informera. NĂ€r det kommer till den kommunala verksamheten har denna under senare Ă„r genomgĂ„tt förĂ€ndring, dĂ€r de alltmer börjat se medborgarna som sina kunder, med ökat fokus pĂ„ service. Kommunerna som ingĂ„r i SjuhĂ€rad/Södra Älvsborg har ingĂ„tt i projektet som de valt att kalla "Samverkan kring förĂ€ldrastöd i SjuhĂ€rad/Södra Älvsborg".

Syftet med denna studie Àr att analysera och problematisera motivation och lÀrande i skolans struktur och jÀmföra med hur det kan se ut i andra strukturer. För att uppnÄ detta kommer det att redogöras för olika perspektiv pÄ motivation och lÀrande. Den verksamhet vars struktur som valdes för att jÀmföra med skolans Àr den vid utveckling och programmering av öppen programvara. Anledningen till att just denna verksamhet valdes Àr att det först och frÀmst fungerar som en social rörelse utan nÄgra yttre krav eller belöningar, utöver det stÄr kunskapen i centrum vilket gör den vÀldigt intressant ur ett lÀrandeperspektiv.Genom en systematisk litteraturstudie har nio olika studiers resultat sammanstÀllts och analyserats. Vi har tagit del av studier om struktur och motivation bakom utveckling och programmering av öppen programvara.

Syftet med vÄr studie var att beskriva hur ett arbetslag grupperar barnen och vad som ligger till grund för detta i deras Äldersblandade verksamhet. Undersökningen genomfördes under vÄr verksamhetsförlagda utbildning vÄren 2005 vid en F-3 skola i LuleÄ Kommun. Vi genomförde deltagande observationer och kvalitativa intervjuer i ett arbetslag som arbetade med sex-, sju- och ÄttaÄringar. Studien visade att lÀrarna inom arbetslaget grupperade barnen pÄ mÄnga olika sÀtt. I klassrummet grupperades barnen i fruktgrupper för att öka tryggheten och underlÀtta inskolningen.

SammanfattningEtt mÄl inom svenskt polisvÀsende Àr att skapa en jÀmnare könsfördelning med avseende pÄ chefsfunktioner inomoperativ verksamhet. Mot bakgrund i detta startade Polismyndigheten i Hallands lÀn under hösten 2007 ettstrategiskt lÄngsiktigt utvecklings- och ledarskapsprojekt.Syftet med denna undersökning Àr tvÄdelat, dÀr ett praktiskt och ett abstrakt teoretiskt syfte har sammanfogats.Det praktiska syftet avser pÄ att utvÀrdera utvecklings- och ledarskapsprojektet ?Att vara chef i operativverksamhet?. Det teoretiska syftet Àr att undersöka om det finns nÄgra genus- och könsrelaterade förestÀllningar,normer och vÀrderingar inom Polismyndigheten i Hallands lÀn som har en negativ inverkan pÄ kvinnorsmöjligheter att söka sig till chefstjÀnster.Undersökningens empiriska material har samlats in genom en enkÀtundersökning och analyserats med teorier omutvÀrdering och genus- och könsmaktsordning. De resultat som framkommit visar att projektet var ettframgÄngsrikt utvecklings- och ledarskapsprojekt.

Denna studie fokusera utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ de möjligheter och begrÀnsningar som kan förekomma beroende pÄ vilka lokaler som olika fritidshem har till förfogande för sin verksamhet. Arbetets syfte Àr att fÄ en mer ingÄende bild pÄ vilken inverkan lokalernas utformning har pÄ fritidshemmets kvalité utifrÄn aspekter av lÀrande, rekreation, fri lek och skapande verksamhet.  DÀrutöver studeras vilken inverkan lokalerna kan ha pÄ fritidspedagogernas arbetssituation och till sist hur samarbetet kan se ut mellan fritidspedagoger och lÀrare för att frÀmja bÄde skolans och fritidshemmets verksamhet.Studiens datainsamling bestÄr av intervjuer med fritidspedagoger samt lokalobservationer.Resultaten visar att de fritidspedagoger som har sin verksamhet i skolan mÄnga gÄnger Àr begrÀnsade i sina val av aktiviteter pÄ grund av statiska lokaler. I samma stund anses det bra med ytor som kan göras om till olika sorters aktivitetsrum. Ett fritidshem med egna lokaler eller ett externt hus kÀnner ocksÄ begrÀnsningar nÀr ytorna inte rÀcker till.

Traditionella styrmetoder har under en lÀngre tid kritiserats för dess kortsiktighet samtidigt som det har blivit allt viktigare att mÀta prestationer inom sÄvÀl privat som offentlig verksamhet. Det balanserade styrkortet Àr en metod som vuxit fram och som till skillnad frÄn den traditionella budgetens kortsiktighet ger en möjlighet till lÄngsiktig planering. Styrkortet utvecklades ursprungligen för nÀringslivet men har Àven börjat anvÀndas inom kommunal verksamhet. Att styrkortet har en positiv pÄverkan pÄ styrningen inom kommunal verksamhet rÄder det dock delade meningar om. Syftet med denna uppsats Àr dÀrför att, ur ett ledningsperspektiv, skapa en bÀttre förstÄelse för hur införandet av det balanserade styrkortet pÄverkat styrningen i kommunal verksamhet.

Sammanfattning Titel: MÄlstyrning i offentlig verksamhet ? En studie av de anstÀlldas upplevelser och deras delaktighet i mÄlstyrning pÄ Skatteverkets Blekingekontor. Författare: Annika Abrahamsson, Angelica Bernström och Jonna Gustafsson Handledare: Eva LövstÄl Institution: Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi 15 hp Syfte: Syftet med studien Àr att beskriva och försöka identifiera vad det fÄr för konsekvenser pÄ lokal nivÄ att en mÄlstyrd offentlig verksamhet samtidigt Àr en hierarkiskt uppbyggd organisation dÀr besluten fattas pÄ en högre nivÄ. Det vi frÀmst behandlar i vÄr studie Àr hur mÄlen och mÄlstyrningen upplevs av de anstÀllda och vad det Àr som pÄverkar att de ska kÀnna sig delaktiga. Metod: Studien genomfördes pÄ Skatteverkets Blekingekontor med hjÀlp av tre kvalitativa intervjuer med en chef och tvÄ informatörer.

Syfte med studien Àr att undersöka vilken betydelse Zonens verksamhet har för de enskilda besökarna i stort. Vidare har vi ocksÄ valt att titta pÄ relationen mellan socialarbetare och besökare och vilken betydelse denna har för besökaren.FrÄgestÀllningarna:? Vilken betydelse har Zonens verksamhet för den enskilde besökaren? ? Vilken betydelse har relationen mellan socialarbetare och besökare pÄ Zonen?? PÄverkar Zonens verksamhet besökarnas missbrukssituation och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt? Metoden för undersökningen Àr kvalitativ med semistrukturerade djupintervjuer av personalgruppen pÄ Zonen och fem besökare i verksamheten. Vi har ocksÄ samlat in vÄrt material genom deltagande observationer. Resultatet av undersökningen visar att Zonen pÄ olika sÀtt Àr av stor betydelse för besökarna som deltar i verksamheten, inte minst för att uppfylla basala behov sÄ som mat, möjligheter att sköta sin hygien och att bistÄ med klÀder.

The aim is first to identify concept of citizenship and the dimensions of the same, in the political science theory, which can be crucial, to that a citizenship may be found available for people who have a cognitive delay. Thereafter examine the prevalence and significance of these, in policy documents from two different organizational forms, through an analysis, in the form of a discussion, on the basis of political science theories in the field. The study's aim in a reflective way, highlighting key requirements for an accessible citizenship for the target audience, and thereby clarify the priorities in daily activities that can support an emancipatory citizenship process for people who have a cognitive delay..

Slutsatser: Revisorn ska inför varje nytt uppdrag göra en prövning av om det föreligger hot mot hans eller hennes oberoende, enligt analysmodellen. Föreligger hot skall motĂ„tgĂ€rder vidtas. Är detta inte möjligt eller inte kan anses tillrĂ€ckligt, sĂ„ ska uppdraget avböjas. De verksamheter som revisorn fĂ„r Ă€gna sig Ă„t Ă€r revisionsverksamhet, verksamhet med naturligt samband och i vissa fall Ă€ven sidoverksamhet. Verksamhet med naturligt samband Ă€r sĂ„dan verksamhet som ryms inom revisorns kĂ€rnkompetens.Trots att inga förbud lĂ€ngre finns i lagen, sĂ„ Ă€r vissa verksamheter inte tillĂ„tna.

Studien har sin utgÄngspunkt i ett samarbetsprojekt mellan Högskolan för Design och Konsthantverk i Göteborg och daglig verksamhet i SDF Norra Hisingen. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka mötet i samarbetsprojektet mellan Högskolan för Design och Konsthantverk (HDK) och daglig verksamhet i SDF Norra Hisingen. Vidare Àr uppsatsens syfte att undersöka projektdeltagarna syn pÄ produktens betydelse, samt delaktighet och meningsfullhet inom daglig verksamhet. Kraven pÄ kommunerna skÀrps dÄ behovet för insatsen daglig verksamhet har ökat stadigt det senaste decenniet. Detta stÀller krav pÄ bÄde formen och innehÄllet.

Studiens syfte Àr att beskriva hur förskollÀrarna konstruerar förskolan som en inkluderande verksamhet. ForskningsfrÄgor: Hur beskriver förskollÀrarna att de förhÄller sig gentemot barnen för att undvika utanförskap? Vilka faktorer beskriver förskollÀrarna som försvÄrande respektive gynnnsamma i konstruktionen av en inkluderande verksamhet? Genomförande: VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr socialkonstruktionistisk och vi har gjort en kvalitativ undersökning dÀr vi utfört parintervjuer med totalt 6 Reggio-Emilia inspirerade förskollÀrare. Intervjuerna har transkiberats och bearbetats hermeneutiskt. Resultatet visade att en inkluderande verksamhet förutsÀtter att förskollÀrarna respekterar barnens olika tanker, kompetenser och egenskaper.