Sök:

Sökresultat:

3398 Uppsatser om Äldres samtal - Sida 61 av 227

En skÄdespelare i scenkonsten

Jag Àr en skÄdespelare med rötter i dans och musik. Jag vill dansa, musicera och skÄdespela - men inte bara var för sig. Glida emellan. Hur kan de discipliner som jag Àr bÀrare av blandas i praktiken? ?Det röda trÀdet?, en förestÀllning som gick pÄ Folkteatern vÄren 2013 blev utgÄngspunkt för möjligheten.

Samtalsstund har guld i mund : Om boksamtalets betydelse för elevers sprÄkutveckling

Syftet med vÄr uppsats Àr att belysa hur elever kan utveckla sitt sprÄk om lÀrare arbetar med boksamtal i undervisningen. Uppsatsen bygger pÄ tidigare forskning kring Àmnet och pÄ en enkÀtstudie.EnkÀtstudien riktade sig till lÀrare som arbetar inom Ärskurserna 1-3 eftersom vÄr uppsats mest fokuserar pÄ dessa Ärskurser. Genom att anvÀnda oss av enkÀtstudie ville vi fÄ fram hur nÄgra lÀrare arbetar med boksamtal och vad de ansÄg gjorde boksamtal kvalitativa. Sedan kunde vi koppla ihop teori med praktik och komma fram till olika sÀtt att arbeta med boksamtal i undervisningen.VÄr förhoppning med denna uppsats Àr att andra lÀrare kan lÀsa detta och fÄ inspiration till att anvÀnda sig av boksamtal i undervisningen..

Entreprenöriellt lÀrande i gymnasieskolan : Elever och en samordnares uppfattning om entreprenöriellt lÀrande

Denna studie har som syfte att undersöka elevers och lÀrares definitioner av begreppet entreprenöriellt lÀrande och samtidigt kartlÀgga deras förestÀllningar om begreppets anvÀndbarhet i arbetet med att utveckla gymnasieskolan. För att söka information gjordes en bakgrundsstudie i skolans styrdokument, i relevant litteratur och i aktuell forskning. Samtal utfördes med elever pÄ handelsprogrammet i gymnasiet och med en samordnare. Samtalen analyserades i förhÄllande till vad som sades om lÀrandesituationen, elevers kompetenser, elevers motivation, lÀrarens roll samt kritik mot entreprenöriellt lÀrande. Studien Àr en kvalitativ studie.Resultatet ger uttryck för att det entreprenöriella lÀrandet Àr en benÀmning pÄ lÀrande i ett sociokulturellt perspektiv.

Man kan sÀga vad man tycker, men det hjÀlper inte sÄ mycket...

Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur nÄgra grundskoleelever ser pÄ elevinflytande och sin egen möjlighet att pÄverka i skolan, samt hur denna möjlighet gestaltar sig. Genom kvalitativa intervjuer med Ätta elever frÄn tvÄ olika skolklasser i skolÄr sex pÄ en grundskola i Sverige, har jag undersökt vilken uppfattning eleverna har om elevinflytande. Resultatet visar att eleverna rÀknar med ett vÀldigt begrÀnsat inflytande i skolan. Min slutsats Àr att de inte har det inflytande som de verkligen har rÀtt till enligt Skollagen och Lpo94..

Visuellt stöd i förskolan : hur förskollÀrare anvÀnder sig av alternativa metoder för kommunikation

I denna studie undersöker jag hur förskolepedagoger arbetar med kommunikation inom förskolan med hjÀlp av bland annat bildstöd. Bilden och andra alternativa metoder kan vara ett stort komplement till det talade ordet, inte minst för barn med problematik, Àven om det gynnar alla barn i verksamheten. Vikten av kommunikation och hur den kan underlÀttas redogörs för i detta arbete. Samtal med pedagoger och observationer i en förskoleverksamhet har gett mig en inblick i det dagliga arbetet dÀr visuell tydlighet och struktur stÄr i centrum. Studien visar pÄ de fördelar som finns att vinna med att ge barnen en förutsÀgbar och tydlig miljö att vistas i, men granskar Àven de kritiska aspekter som kan finnas runt detta..

AkutvÄrdspersonals bearbetning av traumatiska hÀndelser

AkutvÄrdspersonal utsÀtts allt mera för svÄrare katastrofer och olyckor. Vilket leder till en ökad press pÄ personalen. Syftet med denna studie var att belysa hur akutvÄrdspersonalen bearbetar traumatiska hÀndelser för att inte utveckla post-traumatiskt stress syndrom. Metoden var en litteraturstudie. Artiklarna analyserades med Lundman och Graneheims (2008) kvalitativa innehÄllsanalys.18 artiklar analyserades.

VÀgplan: Hur man sÀkerstÀller kvalitén

Vid Ärsskiftet 2012/2013 Àndrade Trafikverket den dÄvarande arbetsplanen till den nuvarande vÀgplanen. IstÀllet för flera olika skeden i arbetsplanen blir det en sammanhÀngande process i den nya vÀgplanen.DÄ det fortfarande förekommer problem under processen kommer denna rapport lyfta fram och presentera ett förslag för att förebygga dessa inför framtida projekt. För att sÀkerstÀlla att kvaliteten uppfylls och alla delar finns med har en checklista tagits fram för att underlÀtta arbetet för uppdragsledarna.Vi har genom samtal med trafikverket och uppdragsledare pÄ Sweco tagit reda pÄ vilka problemomrÄden som finns och vilka delar i en vÀgplan som upplevs som extra viktiga att tÀnka pÄ. Resultatet av vÄrt arbete Àr en checklista för uppdragsledarna som ska vara enkel och tydlig att följa..

LÀrares och förÀldrars höglÀsning, tidskrÀvande och jobbigt eller alldeles underbart? : En systematisk litteraturstudie av lÀrares och förÀldrars roll vid höglÀsning

Syftet med denna konsumtionsuppsats a?r att underso?ka vilka effekter ho?gla?sning av barnlitteratur har fo?r barnet. Vi har studerat forskning som bero?r hur la?rarens och fo?ra?ldrarnas ho?gla?sning sker och vilken pa?verkan det har pa? barnets la?sutveckling. La?sning som en del av elevers spra?kliga fo?rma?ga har o?ver tid fo?rsa?mrats i svenska skolor.

Undervisningssekvens i naturvetenskap med sagans och berÀttandets form i fokus

Syftet med denna uppsats har varit att planera, genomföra och utveckla en lektionssekvens i naturvetenskap dÀr sagan och berÀttandet som form anvÀnds som metod. Undervisningen handlade frÀmst om fotosyntes och fröets livsbetingelser. Eleverna gick i Ärskurs fyra. Resultatet bestod av planering, genomförande och utvÀrdering av fem lektionstillfÀllen, samt en enkÀt dÀr elevernas instÀllning till sagolÀsning och sagoskrivning undersöktes. Slutsatsen Àr att eleverna var positivt instÀllda till sagolÀsning, men inte lika positiva vid sagoskrivning.

Mellan Himmel och Jord : - en reflektion och analys av en filmproduktion

Under 12 arbetsveckor har vi i projektgruppen producerat en dokumentÀrfilm för en extern kund, Svenska Kyrkan. En film med 70 procent samtal och de övriga procenten har fördelat emellan, reportage, miljö och klippbilder. Samarbetet oss mellan oss tre har fungerat bra, med samarbetet med uppdragsgivaren inte fungerat lika önskvÀrt. DÀr problem med löften, förseningar i tidsplanen och snabba omstruktureringar tillstötte. Jag har applicerat Bill Nichols modus pÄ mitt verk samt jÀmfört verk som hÄller kriterierna för de modus som Nichols beskriver.

Samtal med specialpedagoger om elever i behov av stöd inom vuxenutbildningen

Syfte: Studiens övergripande syfte var att undersöka hur specialpedagoger beskriver ÄtgÀrder avsedda att stödja och utveckla elevers lÀrande inom kommunal vuxenutbildning. Studien har Àven undersökt hur specialpedagoger beskriver elever i behov av stöd och om det finns nÄgra specifika svÄrigheter.Teori: Studien har en sociokulturell ansats. LÀrande och utveckling ses som kommunikativa processer. Grunden för lÀrande Àr interaktion och samarbete. Vygotskys begrepp mediering innebÀr olika former av stöd i lÀroprocessen.

Matematik för spelutveckling

Matematiska kunskaper Àr en central del inom digital spelutveckling. Metoderna hur man lÀr ut matematik och dess innehÄll har dock inte utvecklats i samma takt som hur lÀr ut hur man utvecklar spel. Jag vill med den hÀr uppsatsen och mitt kandidatarbete utveckla ett unikt kursupplÀgg av tillÀmpad matematik for spelutveckling i 2-D. Detta upplÀgg baseras pÄ analys av tidigare erfarenheter av matematikstudier och samtal med övriga kursansvariga. Den be?ntliga kurslitteraturen som anvÀnds pÄ tekniska högskolor Àr vÀldigt avancerad i sin forklaring av teori.

Kvinnan i historien?

Bedömning av estetiska Àmnen har varit ifrÄgasatt gÀllande dess kvalité, rÀttvisa, funktion och hur det pÄverkar Àmnet och individen. Studien syftar till att beskriva bedömning av det estetiska Àmnet Visual Arts vid en lÀrarutbildning i Sydafrika presenterat ur ett lÀrarperspektiv. ForskningsfrÄgorna utgÄr frÄn Àmnesdidaktikens teori gÀllande Vad bedöms, Hur kommuniseras bedömningen och Varför görs bedömningen. Metoden som anvÀnts Àr ett tvÄ mÄnaders fÀltarbete vid en bildlÀrarutbildning dÀr jag följt tre lÀrare och deras arbete genom deltagande observation, samtal, intervjuer och insamling av vissa dokument.Det empiriska materialet har analyserat frÄn de tre didaktiska frÄgorna. Resultatet visar att lÀrarna, som var utbildade konstnÀrer lade ned mycket tid och engagemang pÄ bedömning.

Du kan vÀl ge bort. Lite. : om Relationell och Dialogisk estetik och hur man arbeta med det

Att ge utan att vilja ha nÄgonting tillbaka, hur ser vi pÄ detta i vÄrt vardagsliv? I mitt arbete anvÀnder jag relationell och dialogisk estetik som ett verktyg för att förstÄ sociala strukturer. Det innebÀr att jag medvetet pÄbörjar en social förÀndrings- process och vinner insikt om den genom att sjÀlv driva processen. Den metod jag anvÀnder frÀmst Àr dialogen. De frÄgestÀllningar jag arbetat med Àr: PÄ vilka sÀtt kan jag begripa/tolka relationell/dialogisk estetik med mina arbetsmetoder/sociala experiment? Hur skapas dialoger och samtal genom icke-provokativa handlingar? Tyngdpunkten i undersökningen ligger i att pröva hur mÀnniskor reagerar pÄ min gestaltning pÄ offentliga platser.

LÀrares förestÀllningar om Àmnesintegration och matematik

Vi vill undersöka vilka förestÀllningar matematikintresserade lÀrare som undervisar i skolÄr 1-3 har om matematik och Àmnesintegration. För att kunna besvara vÄr frÄgestÀllning har vi dels intervjuat och dels anvÀnt enkÀtsvar frÄn tvÄ lÀrare som har matematisk utbildning och tvÄ lÀrare som inte har det. Resultatet visar att lÀrarna i vÄr undersökning har en förestÀllning om att Àmnesintegration Àr att i undervisningen fÄ in flera skolÀmnen samtidigt, bÄde spontant och planerat. Enligt lÀrarna, behöver matematik vid en integrering vara konkret och utgÄ frÄn elevernas verklighet. De anser att bl.a.

<- FöregÄende sida 61 NÀsta sida ->