Sök:

Sökresultat:

450 Uppsatser om Äldre tryck - Sida 26 av 30

Finansmarknadens reaktioner pÄ naturkatastrofer förorsakade av enskilda bolag : En eventstudie av katastrofen i den Mexikanska golfen 2010

Bakgrund: Den 20:e april 2010 intrÀffade en explosion pÄ BP:s oljeplattform Deepwater Horizon i Mexikanska Golfen. Explosionen uppstod pÄ grund av metangas som under högt tryck expanderade pÄ plattformen och sedan antÀndes. Detta ledde senare till att oljeplattformen sjönk och ett stort okontrollerat oljelÀckage uppstod pÄ cirka 1500 meters djup.          Att explosionen i den mexikanska golfen har pÄverkat BP negativt och varit mycket kostsamt för företaget Àr uppenbart, börskursen hade som mest sjunkit med cirka 60 procent. Det kan vara intressant att undersöka huruvida denna katastrof, utlöst av en enskild aktör, ocksÄ har spridit sig över till andra aktörer i Olja & Gas sektorn.Syfte: Syftet med denna C-uppsats Àr att undersöka huruvida BP:s katastrof i den Mexikanska golfen har pÄverkat andra aktörer i samma sektor (Olja & Gas sektorn).Metod: SekundÀrdata presenteras som en kvantitativ ansats i form av siffror och för att kunna dra slutsatserna anvÀnder vi oss av en deduktiv ansats.I denna studie tillÀmpas en metodikteknik i form av en eventstudie, dÀr berÀkningar av den abnorma och förvÀntade avkastningen baseras pÄ marknadsmodellen. Vidare har tvÄ hypoteser testats, dÀr syftet med Hypotes I Àr att pröva huruvida information om hÀndelsen i den Mexikanska Golfen pÄverkar andra företag i samma sektor som BP.

Energianalys av rörledning med överhettad vattenÄnga

VÀrmetransport Àr ett viktigt fysikaliskt fenomen med mÄnga olika industriella tillÀmpningar, till exempel vÀrmning eller kylning av en fluid som strömmar i en rörledning. Den viktigaste mekanismen för vÀrmetransport i strömmande eller stillastÄende fluider Àr konvektion. En bÀttre kunskap och förstÄelse för den bakomliggande fysiken skulle innebÀra att designen av systemen skulle kunna optimeras för att erhÄlla en ekonomisk process genom att minimera energiförluster och kostnader för material.En Ängturbin i ett kraftvÀrmeverk producerar elektricitet genom att vattenÄnga strömmar igenom turbinen. Den överhettade vattenÄngan transporteras sedan frÄn turbinen i en rörledning för att anvÀndas till uppvÀrmning av processer i ett nÀrliggande massabruk.  I detta arbete har en energianalys genomförts pÄ rörledningen med överhettad vattenÄnga efter turbinen för att bestÀmma temperaturfördelningen. Valet av material i rörledningen Àr beroende pÄ tryck och temperatur och med för dÄlig kunskap om temperaturfördelningen lÀngs röret riskerar konstruktionen att bli onödigt kostsam.En matematisk modell stÀlldes upp med de energibalanser som verkar pÄ rörledningen.

Avvikelsehanteringssystem: nulÀgesanalys av
avvikelsehanteringssystemet inom Pharmadule Emtunga

Pharmadule Emtunga tillverkar moduler Ät frÀmst off shore industrin och lÀkemedelsindustrin. Inom dessa branscher Àr kraven pÄ kvalitet mycket stora. Företaget har varit kvalitetscertifierat sedan 1994 och miljöcertifierat sedan 2000. KvalitetstÀnkande Àr stort inom företaget och processen att hantera avvikelser Àr en del i företagets strÀvan att kontinuerligt förbÀttra sig. Avvikelser Àr nÄgot som inte stÀmmer överens med rutiner eller krav som företag, kund eller myndigheter har stÀllt upp.

Äldres matval

BakgrundAllt fler blir allt Àldre. I takt med sociala och ekonomiska framsteg ökar mÀnniskors livslÀngd - en utveckling som antas fortgÄ under de nÀrmsta decennierna (World Health organization, 2013). En ökad medellivslÀngd Àr ett tecken pÄ en positiv samhÀllsutveckling i form av effektivare sjukvÄrd och förbÀttrade levnadsförhÄllanden (Agahi, Lagergren, Thorslund & WÄnell, 2005). En befolkning som blir allt Àldre innebÀr dock Àven en ökad incidens av kroniska, livsstilsrelaterade sjukdomar som högt blodtryck, diabetes typ II och benskörhet (World Health Organization, 2013). För förebyggande av dessa sjukdomar Àr bra kosthÄllning genom hela livet av avsevÀrd betydelse (Livsmedelsverket, 2009), och sÄ Àr Àven forskning kring vad, hur och nÀr mÀnniskor vÀljer att Àta (Bellisle, 2003; Renner, Sproesser, Strohbach & Schupp, 2012).SyfteVÄrt syfte Àr att undersöka vilka de övervÀgande skÀlen till Àldres matval Àr.

En metodutvÀrdering av pulsparametrar och beteenderegistrering i samband med utfodring av hÀst

Den parasympatiska nervbanan i det autonoma nervsystemet sÀnker hjÀrtfrekvensen (HR), medan den sympatiska nervbanan höjer HR. För att se vilken del som dominerar under en viss tid kan man mÀta hjÀrtfrekvensvariation (HRV). En minskning i HRV visar pÄ en minskad parasympatisk aktivitet och det sker nÀr hÀsten Àr psykiskt frustrerad. NÀr hÀsten Àr frustrerad under en kort tid gÄr HR upp. HRV mÀter tempo, tryck och lÀngd mellan hjÀrtslagen. Den vanligaste orsaken till stereotyper hos hÀst Àr kopplade till foder och utfodring och dÀrför Àr det intressant att försöka mÀta hur stor frustration hÀsten har vid olika utfodringssituationer.

En studie om fÀrgstÀnk i en offsetpress : Orsaker och ÄtgÀrder

Syftet med denna rapport var att undersöka varför en offsetpress stÀnker fÀrg under produktionen av spelkuponger. FrÄgestÀllningen var följande;Vad Àr orsaken till att en arbetande offsetpress stÀnker fÀrg frÄn valsar och cylindrar och hur kan det eventuellt förhindras?Att trycka tryck med offsetpressar Àr det vanligaste sÀttet att trycka tidningar, magasin, spelkuponger m.m. En offsetpress Àr uppbyggd av fukt- och fÀrgvalsar, cylindrar och en tryckplÄt. Cylindrarna bestÄr av en plÄtcylinder, en gummicylinder och en tryckcylinder.

Va fan, kan man sÀga sÄ dÀr?: en studie om hur chefer upplever att de pÄverkas i sin kommunikation

Fokus för denna uppsats Àr att undersöka hur chefer anser att de pÄverkas i sin kommunikation och kommunikativa val. Det finns mÀngder av organisationsteorier dÀr struktur och kultur studeras samt hur mÀnniskorna inom organisationen Àr och pÄverkas, men sÀllan för att inte sÀga aldrig diskuteras kommunikationens styrning. Denna uppsats kan förhoppningsvis vara ett bidrag till dessa teorier genom att den berör ett Àmne som Àr av stor vikt. Chefer har stÀndigt förvÀntningar pÄ sig och detta gÀller Àven sprÄket. Socialt skapade regler och normer kontrollerar sprÄkbruk och samtalsansatser.

HÄllbarhetsredovisning -En fallstudie om motivation i fyra valda företag inom klÀdbranschen

Bakgrund och problem: Arbete med hÄllbarhet och redovisning blir alltmer utbrett inom företagsvÀrlden. Det Àr ett val företag gör för att ta vara pÄ de resurser vÀrlden har och för att leva upp till det yttre trycket frÄn företagens intressenter. Ett ökat förtroende mellan företag och dess intressenter kan bidra till en förstÀrkning av varumÀrket. Vad Àr det som idag motiverar de undersökta företagen att tillÀmpa hÄllbarhetsredovisning alternativt att inte tillÀmpa det?Syfte: Denna studie avser att undersöka fyra svenska klÀdföretags incitament till hÄllbarhetsredovisning och vad som kan skilja dessa Ät.

"AlltsÄ, det Àr ju ett beroende ..." : En studie om varför anstÀllda privatsurfar pÄ sociala medier under arbetstid

Syftet med undersökningen Àr att öka förstÄelsen för varför anstÀllda gör icke arbetsrelaterade aktiviteter under arbetstid med fokus pÄ anvÀndandet av sociala medier. InternetanvÀndandet har blivit en stor del av mÄnga mÀnniskors liv och anvÀnds i bÄde privatlivet och arbetslivet. Cyberloafing Àr ett vanligt begrepp nÀr man pratar om privatsurfandet under arbetstid. Vilket innebÀr att anstÀllda surfar pÄ icke arbetsrelaterade webbsidor under arbetstid och vi ville fÄ en förstÄelse varför mÀnniskor gör det. Vi utformade dÀrför fyra frÄgestÀllningar om det: Vad Àr syftet med anvÀndandet av sociala medier? Varför privatsurfar de anstÀllda pÄ sociala medier under arbetstid? Vad Àr instÀllningen till privatsurfandet pÄ sociala medier under arbetstid? Smyger de anstÀllda nÀr de privatsurfar pÄ sociala medier under arbetstid?Vi har valt en kvalitativ ansats och genomfört Ätta intervjuer med respondenter som arbetar i olika organisationer och företag, bÄde i den offentliga och privata sektorn.

FörbÀttring av arbetsförhÄllande i skördare

SammanfattningFörhÄllandena vid arbete i skördare Àr inte bra. Arbetspassen Àr ofta lÄnga och föraren sitter ner hela tiden dÄ maskinen anvÀnds. Möjligheterna att Àndra arbetsstÀllnig Àr smÄ. MÀnniskokroppen Àr skapt för att vara i rörelse, inte stilla. LÄnga perioder av stillasittande har en negativ inverkan pÄ hÀlsan och kan i vÀrsta fall leda till en förtidig död.

Effektivisering för att nÄ kortare intagstider

Examensarbetets syfte har varit att finna faktorer som pÄverkar tryckeriet FÀlth & HÀsslers intagstider och dÀrtill presenteraförslag till förbÀttringar/förÀndringar som skulle kunna reducera intagstiderna.Som ett första steg i arbetet för att fÄ en övergripande bild av företaget och identifiera eventuella problemomrÄdengenomfördes intervjuer med ansvarig personal frÄn tryckeriets olika avdelningar.En enkÀt sammanstÀlldes avsedd till tryckarna med uppgiften att ringa in tidstjuvar som uppkommer under intagsprocessen.EnkÀtsvaren visade att de omrÄden som uppfattades som mest tidskrÀvande under intagen var; repor i tryck, mekaniskafel i pressen, att papperet som skall anvÀndas vid aktuell tryckning Àr slut/otillrÀckligt, speglingar samt att rengöringen avpressen tar lÄng tid.Totalt följdes 60 intag i tre av tryckeriets pressar under projektets gÄng. Noteringar gjordes angÄende allmÀn tryckjobbsinformation,tider, justeringar och eventuella problem.UtifrÄn följningarna kunde det konstateras att intagstiden uppgick till mer Àn hÀlften av den totala produktionstiden.Den faktiska intagstiden visade sig i genomsnitt vara högre Àn den kalkylerade. Resultaten pekade i samma riktning nÀrden totala produktionstiden sattes i relation till den kalkylerade produktionstiden. Stora interna skillnader noterades mellantryckarlag och tryckare. Det kunde ocksÄ konstateras att kundintag tog avsevÀrt lÀngre tid Àn ordinarie intag.De tidstjuvar som identifierades som mest förekommande under intagen var; bristande lagsamarbete mellan tryckare, arksom kommer snett och fastnar pÄ registerbordet, svÄrigheter att snabbt fÄ en korrekt fÀrghÄllning, manuell rengöring avplÄtar och gummiduk samt mekaniska fel i pressen.De viktigaste förslagen till förbÀttring/förÀndringar som presenteras Àr följande:? Engagera medarbetarna och klargör tydligt vad kortare intagstider genererar för mervÀrden.

AnvÀndning av komposterat rötslam i anlÀggningsjord : En undersökning av innehÄll och lÀckage till recipienten

Att bromsa klimatfo?ra?ndringarna och ta hand om dagens miljo?problem pa? ett sa?dant sa?tt kommande generationers mo?jligheter att uppfylla sina behov inte ha?mmas a?r en av de sto?rsta utmaningarna som ma?nskligheten sta?llts info?r. En del i problematiken a?r att minska beroendet av utvinning av nya resurser och i sta?llet a?teranva?nda de resurser som redan finns integrerade i samha?llet fo?r att kunna fra?mja, samt skapa, fungerande kretslopp. Na?ringsa?mnen som fosfor och kva?ve, som finns i avloppsslam, kan exempelvis utvinnas och a?teranva?ndas.

VÀrdering av fastigheter i allmÀnnyttiga bostadsföretag : Uppsats inom magisterprogram med Àmnesbredd med inriktning mot fastighetsförmedling

Syfte:Enligt IAS 40 ska noterade bolag faststÀlla det verkliga vÀrdet för förvaltningsfastigheterna pÄ balansdagen. De allmÀnnyttiga bostadsföretagen Àr inte noterade. Deras ekonomiska rapporter styrs av delvis andra redovisnings- och vÀrderingsregler Àn de regler som gÀller för de noterade bolagen. Den grundlÀggande problemstÀllningen Àr vilka regler som gÀller för de allmÀnnyttiga bostadsföretagens redovisning av fastigheters vÀrden samt hur dessa vÀrden redovisas och beskrivs i företagens Ärsredovisningar.Syftet med uppsatsen Àr att vÀcka uppmÀrksamhet avseende vissa frÄgor relaterade till vÀrdering av fastigheter i allmÀnnyttiga bostadsföretagMetod:ProblemstÀllningen har resulterat i att jag har valt en beskrivande och explorativ ansats dÀr förutsÀttningarna för generalisering Àr begrÀnsade. Undersökningens upplÀggning har inriktats mot djup i stÀller för bredd.

 EnsamstÄende smÄbarnsmammors förvÀrvsarbete i Sverige idag : En kvalitativ studie över ensamstÄende smÄbarnsmammors motivation till antal timmar i förvÀrvsarbete

SkilsmÀssor Àr vanliga i Sverige vilket innebÀr att samhÀllet bestÄr av flertalet ensamstÄende mammor. Den allmÀnna uppfattningen i Sverige, före 1990-talet, var att ensamstÄende mammor inte skiljde sig sÄ mycket frÄn gifta mammor vad gÀller försörjning och förvÀrvsarbete. Statistik frÄn SCB (2009) visar dock att ensamstÄende smÄbarnsmammor ? ifall de förvÀrvsarbetar - jobbar fler timmar i genomsnitt Àn sammanboende smÄbarnsmammor. Syftet med denna studie var dÀrför att undersöka ensamstÄende smÄbarnsmammors motivation till antal timmar i förvÀrvsarbete.

Grönytefaktorn - ett pussel med bostadsgÄrdens grönska :

VÄra stÀder utsÀtts idag för hÄrt tryck i form av förtÀtning och exploatering. Allt för ofta tas grönytor och naturomrÄden i ansprÄk för att vi ska kunna förses med bostÀder, industrier, parkeringar o.s.v. GÄng pÄ gÄng poÀngteras det dÀremot hur viktiga gröna utemiljöer Àr för oss mÀnniskor och inte minst för vÄr miljö. För att komma i bukt med detta vÀxande problem utformade man i Tyskland en metod för att sÀkerstÀlla andelen grönytor vid exploatering. I samband med bomÀssan Bo01 i Malmö introducerade man för första gÄngen metoden i Sverige, den kom att kallas grönytefaktor och grundar sig pÄ den tyska modellen (biotopflÀchenfaktor). Syftet med grönytefaktorn Àr att skapa en attraktiv miljö för mÀnniskor, att gynna den biologiska mÄngfalden samt att förbÀttra dagvattenhanteringen i omrÄdet.

<- FöregÄende sida 26 NÀsta sida ->