Sökresultat:
450 Uppsatser om Äldre tryck - Sida 23 av 30
Internalisering av negativa externaliteter : Ett resultat av institutionella tryck?
Bakgrund & frÄgestÀllning Sverigedemokraterna bildades1988 av tidigare aktiva inom nazistiska och fascistiska rörelser. Idag Àr partiet Sveriges tredje största. Partiets bakgrund, vÀxande stöd och senaste framgÄngar i valet 2014 parallellt med uppmÀrksammande skandaler vÀckte nyfikenhet: Hur kommunicerar ett parti med sÄ tydlig historia och en del ofördelaktiga avslöjanden för att bli accepterat? AvgrÀnsning av kommunikationen gjordes till de tre valfilmerna som gjorts inför riksdagsvalen 2010 och 2014. Analysen redogör för hur olika element, retoriska och semiotiska, samverkar för att konstruera ett budskap, bÄde implicit och explicit, för att övertyga.
Arbetstidsförkortning - för ökad arbetstillfredsstÀllelse och bÀttre relationer.
Bakgrund:
Redan pÄ 1700-talet diskuterade Owen att det inte var bra att ha barn som
arbetade lÄnga arbetspass i treskift. Detta synsÀtt införde han pÄ sin fabrik,
vilket han fick mycket kritik för. Först 1962 vÀcktes tanken pÄ 6-timmars
arbetsdag i Sverige. Sedan dess har flera försök genomförts bl.a. hos
Helsingborgs stads Àldreomsorg, Àldreomsorgen i HöganÀs kommun samt Toyota
Center i Mölndal.
Problem:
Dagens företag Àr relativt fokuserade pÄ traditionella mÄtt som t.ex.
Ă teruppbyggnadsprocessen i det krigsdrabbade Bosnien Hercegovina ur ett landskapsarkitektsperspektiv
En litteraturstudie inom omrÄdet för operant betingning vid hÀsttrÀning har genomförts. Vid operant betingning lÀr man djuret att svara pÄ signaler genom att anvÀnda sig av förstÀrkningar eller bestraffningar. Den operanta betingningen anvÀnds ofta inom hÀsttrÀningen dÄ antingen negativ eller positiv förstÀrkning tillÀmpas. Framförallt Àr det den negativa förstÀrkningen som anvÀnds, mycket av kommunikationen vid uppsutten trÀning bygger pÄ denna metod. Grunden för förstÀrkningstrÀning Àr att det beteende som leder till en förstÀrkning ökar i frekvens.
En undersökning om mÀns konsumtionsvanor av klÀder
Bakgrund Vi ser att det finns ett vÀxande intresse hos mÀn att bry sig om sitt yttre och en större medvetenhet om vad för sorts klÀder man vÀljer att ta pÄ sig. Internets exploatering av nÀthandel har öppnat upp nya möjligheter att konsumera pÄ dÀrför ser vi det som intressant att göra en studie kring hur mÀn i Äldrarna 25-35 resonerar kring sina inköp. VÄr mÄlgrupp valde vi pÄ grund av att vi tror att det Àr ett relativt modeintresserat segment som har en tanke bakom sitt sÀtt att konsumera klÀder. Idag finns det inte sÄ mycket forskning kring mÀns konsumtionsvanor av just klÀder dÀrför fann vi det som intressant att studera hur de tÀnker och agerar kring shopping. SyfteVÄrt syfte med arbetet Àr att fÄ en djupare insikt kring hur vissa mÀn konsumerar klÀder.
Husprojektet - Metronomen 14
I jordbÀvningsdrabbade omrÄden Àr stabilisering av byggnader en avgörande del i husens utformning. I mÄnga av dessa delar av vÀrlden lever stora delar av befolkningen i fattigdom med begrÀnsad tillgÄng till resurser och moderna byggtekniker. Byggnader i jordbÀvningsdrabbade omrÄden förstÀrks i olika mÄn, beroende pÄ jordbÀvningsfrekvensen och deras magnitud. Staden Arusha i utvecklingslandet Tanzania Àr ett sÄdant omrÄde som drabbas av smÄ till mÄttliga jordbÀvningar, dÄ och dÄ. DÀr förstÀrks byggnader med s.k.
Korrekturet: En interaktiv lösning för granskning av tryckta medier
Arbetsprocessen för ett projekt inom mediedesign kan ta vÀldigt mÄnga skepnader. Formen för tillvÀgagÄngssÀttet styrs ofta av faktorer som omfattning, monetÀra resurser och tillgÀnglig tid. Större projekt kan innefatta flertalet aktörer pÄ uppdragstagarens sida ? sÄsom projektledare, art director, copywriter och grafisk designer ? dÀr utrymme kan ges för delmoment som förstudie, analys och förankring av arbetet till uppdragsgivare. I mindre projekt bestÄende av endast en designer och pÄ sin höjd en sÀljare kan manuset frÄn uppdragsgivaren vara det enda som ligger till grund för produktionen av en grafisk artefakt.
Att arbeta med hÄllbarhetsredovisningar - Ett verktyg med utmaningar
Introduktion:Intressenter vill i allt högre grad veta hur företag arbetar med att ta ett socialt och miljömÀssigt ansvar vilket har lett till ett ökat tryck pÄ företag att redovisa verksamhetens hÄllbarhetsarbete. Genom de internationella riktlinjerna för hÄllbarhetsredovisning frÄn GRI (Global Reporting Initiative) Àr avsikten att företag i olika branscher ska kunna jÀmföra sina hÄllbarhetsredovisningar. I hÄllbarhetsredovisningen som följer GRI:s riktlinjer ska de resultat som verksamheten har uppnÄtt, i förhÄllande till de Ätaganden, strategier och hÄllbarhetsstyrning som organisationen har, redovisas. Redovisningen krÀver dÀrmed mycket information. Detta gör Àven att redovisningen kan anvÀndas som ett verktyg för kommunikation och en guide för att utveckla företagets hÄllbarhetsarbete.
Att bygga legitimitet -En studie av den svenska entreprenadbranschens intÀktsredovisning
Bakgrund och problem: IntÀktsredovisning Àr ett av det viktigaste och svÄraste omrÄdenainom redovisning. Speciellt vid entreprenaduppdrag dÀr avtal strÀcker sig över lÄnga perioder.Det kan vara svÄrt att utlÀsa ett företags prestationer om inte dessa uppdrag redovisassuccessivt med utförandet. Ett projekt mellan IASB och FASB Àmnar till att skapa engemensam standard om intÀktsredovisning men de har fÄtt kritik och stött pÄ motstÄnd.Syfte: Studien syftar till att ge en inblick i hur intÀktsredovisning av entreprenaduppdrag gÄrtill i praktiken samt belysa hur nÄgra svenska byggföretag ser pÄ detta. Vidare syftar studientill att undersöka hur en förÀndring av intÀktsredovisningen kommer att tas emot aventreprenadbranschen och hur redovisningen pÄverkas av olika institutionella faktorer.Metod: Sammanlagt nio respondenter har intervjuats. En redovisningschef och enekonomichef pÄ tvÄ mindre företag har intervjuats, Tuve Bygg respektive Tommy Byggare.Controllers pÄ tre av de största företagen i branschen har intervjuats, NCC, Peab och JM.
Operant betingning vid hÀsttrÀning
En litteraturstudie inom omrÄdet för operant betingning vid hÀsttrÀning har genomförts. Vid operant betingning lÀr man djuret att svara pÄ signaler genom att anvÀnda sig av förstÀrkningar eller bestraffningar. Den operanta betingningen anvÀnds ofta inom hÀsttrÀningen dÄ antingen negativ eller positiv förstÀrkning tillÀmpas. Framförallt Àr det den negativa förstÀrkningen som anvÀnds, mycket av kommunikationen vid uppsutten trÀning bygger pÄ denna metod. Grunden för förstÀrkningstrÀning Àr att det beteende som leder till en förstÀrkning ökar i frekvens.
?Tiggarna pÄ stan Àr bara skrapet pÄ ytan? - En kvalitativ studie om förestÀllningar kring tiggeri inom det sociala arbetets fÀlt.
Tiggeri Àr ett fenomen som upprör och berör. Syftet med vÄr studie var att undersöka vilka förestÀllningar om tiggeri som fenomen som fanns pÄ det sociala arbetets fÀlt. UtgÄngspunkten i vÄr uppsats var socialarbetare i Göteborg som i sitt arbete kommer i kontakt med utlÀndska EU-medborgare som tigger. VÄra frÄgestÀllningar var hur socialarbetarna beskriver vilka tiggarna Àr och hur deras situation ser ut, vilka orsaker de beskriver till tiggeri, om de anser tiggeri i Göteborg Àr ett problem och hur det i sÄ fall bör ÄtgÀrdas. Vi ville ocksÄ förstÄ vad som ligger bakom förestÀllningarna om tiggeri och hur förestÀllningarna pÄverkar arbetet pÄ fÀltet.
Ekonomistyrningsinnovationer i Ärsredovisningar -Ett sÀtt för privata och offentliga verksamheter att skapa legitimitet?
Bakgrund och problem: Tidigare studier har visat pÄ att Ärsredovisningar blivit alltmer omfattande, framförallt de frivilliga upplysningarna. Vissa verksamheter vÀljer attredogöra för ekonomistyrningsverktyg i sina Ärsredovisningar. En tidigare studie harundersökt ekonomistyrningsinnovationen Balanced Scorecard och kartlagt hur mycketsom presenteras i Ärsredovisningar. En jÀmförelse har gjorts mellan offentliga ochprivata verksamheter dÀr man kommit fram till att offentliga verksamheter har enbenÀgenhet att skriva mer om BSC Àn privata verksamheter. Det finns dock inga tidigarestudier som undersökt vad man faktiskt skriver och vilka skillnader som finns mellanprivat och offentlig sektor.
Reglering av fracking i EU - en aktörsanalys
Hydraulisk sprÀckning ? i debatten omnÀmnd som fracking ? Àr en kontroversiell energiteknik som vÀckt starka kÀnslor. Genom att borra horisontella cementrör i skifferformationer och sedan pÄföra en kemikaliespetsad vattenblandning under tryck har bunden gas kunnat utvinnas. Fracking medför en rad miljörisker och adderar ett nytt fossilt brÀnsle i en tid nÀr vÀrlden stÄr i behov av att lÀmna den fossila eran. Tekniken har mellan Ären 2010-2013 pÄverkat den globala energisituationen i allmÀnhet och den amerikanska marknaden i synnerhet.
MĂTNING AV ANDNINGSMUSKELSTYRKA - JĂMFĂRELSE AV NORMALVĂRDEN MELLAN NY OCH BEFINTLIG UTRUSTNING
1
MĂTNING AV ANDNINGSMUSKELSTYRKA
JĂMFĂRELSE AV NORMALVĂRDEN MELLAN NY OCH BEFINTLIG UTRUSTNING
ELIN KELLERSSON
Kellersson E, JÀmförelse av andningsmuskelstyrke mÀtning pÄ ny utrustning. Examensarbete i biomedicinsk laboratorievetenskap 15 poÀng. Malmö högskola:
HÀlsa och SamhÀlle, enheten för biomedicinsk Laboratorievetenskap, 2012.
Svaghet i andningsmuskulatur Àr vanligt hos neuromuskulÀrt sjuka, lungsjuka och hos vissa patienter som behandlas med steroider. Vid neuromuskulÀra sjukdomar utgör en progressiv försvagning av andningsmusklerna (frÀmst diafragman) det allvarligaste hotet mot överlevnad. Andningsmuskelstyrkan kan mÀtas med hjÀlp av en spirometer, dÀr det maximala inspiratoriska trycket (PI max) och det maximala exspiratoriska trycket (PE max) mÀts med hjÀlp av tryckreceptorer vid en pnemotachograf.
Reliabilitetstest av kraftmÀtare ISOP - ISOmetric Power device
SammanfattningSyfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med studien var att i ett test-retest utvĂ€rdera tillförlitligheten i den nyutvecklade kraftmĂ€taren ISOP vad gĂ€ller isometrisk muskelkraft i handledens tre rörelseplan. Den frĂ„gestĂ€llning som lĂ„g till grund för studien var följande:Föreligger det nĂ„gon signifikant skillnad i uppmĂ€tta vĂ€rden vid upprepade mĂ€tningar av handledskraft vid tvĂ„ separata testtillfĂ€llen (s.k. ?test-retest?)?MetodEtt test-retest utfördes pĂ„ 20 stycken testpersoner (tio kvinnor/tio mĂ€n, Ă„lder 28-48 Ă„r, medelvĂ€rde 38,6 Ă„r), utan tidigare hand- eller handledsskada. Ă
tta mÀtningar utfördes i sex olika handledsriktningar: flexion, extension, radialdeviation, ulnardeviation, pronation och supination av dominant hand samt flexion och extension av icke-dominant hand.
Ett starkt budskap och engagemang â HjĂ€lporganisationers vĂ€g via marknadskommunikation till bidragsgivarna
Det finns ett ökat tryck i samhÀllet idag pÄ att ta socialt ansvar för andra och att agera etisktkorrekt. Det uppmÀrksammas sÄ gott som varje dag nya orÀttvisor runt om i vÀrlden ochinformationen blir allt mer lÀttillgÀnglig. MÀnniskor matas stÀndigt med rapporteringar omkatastrofer som hÀrjar i den hÀr stunden, samtidigt som standarden för lÀnderna i vÀst har nÄtten god nivÄ. UtvecklingslÀnderna och deras befolkning Àr de som Àr mest utsatta och i envÀrld fylld av orÀttvisor Àr barnen de som Àr mest sÄrbara. Det Àr ett faktum att ett stort antalbarn i vÀrlden lever under oacceptabla förhÄllanden vilket ett antal hjÀlporganisationerförsöker uppmÀrksamma och hjÀlpa.HjÀlporganisationerna kan anvÀnda sig av en mÀngd olika verktyg för att hjÀlpa barn ivÀrlden.