Inledning: Parkinsons sjukdom drabbar 2 personer per 1000 innevånare, där kvinnor drabbas i nästan lika stor grad som män. Enligt svenska Parkinsonsförbundet insjuknar mellan 15 000 - 20 000 svenskar av sjukdomen varje år. Bakgrund: Det blir en stor omställning i livet när en person får diagnosen Parkinson och detta påverkar både den sjuke och dennes anhörige. Den anhörige får uppleva hur den sjuke förändras både fysiskt och psykiskt och vetskapen om att den parkinsondrabbade personen aldrig mer kommer att bli densamma är mycket påfrestande för den anhörige. Frustration, depression och oro är exempel på känslor som den anhörige kan uppleva i vårdandet.

I de senaste årens debatter om jämställdhet och jämlikhet mellan man och kvinna framstår dessa ofta som binära poler eller motsatser. Ur det växer bilder av hur kvinnor och män ?bör? vara, dessa stereotypa roller riskerar i sig att vara destruktiva när de avhumaniserar individen. Särskilt problematiskt blir de ?manliga? stereotyper som står i motsats till ?kvinnliga? och därmed kvaliteter som t ex omtanke vilka traditionellt setts som feminina.

Personer som lever med svårläkta sår är en stor grupp inom hälso- ochsjukvården. Multipla problem upplevs, där smärta, läckage, lukt, förändradkroppsuppfattning, minskad rörelseförmåga och obehag av bandage är vanligt.Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelser avatt vårda patienter med svårläkta sår. Åtta kvalitativa artiklar valdes ut ochanalyserades genom kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats.Analysen resulterade i fyra kategorier. Det som framkom i resultatet var attsjuksköterskor kände en rädsla för att orsaka ett ytterligare lidande och de ansågatt kraven som ställdes på dem var höga och svåra att leva upp till. De tvingadesdistansera sig från patienten, undvika att se hela personen och istället barafokusera på såret för att kunna hantera de krav som ställdes.

Bakgrund: Anorexia nervosa karaktäriseras av en beslutsam strävan efter viktnedgång. Fler kvinnor än män drabbas och sjukdomen debuterar oftast i samband med puberteten.Syfte: Syftet var att belysa anorektikers upplevelser av att leva med anorexia nervosa. Metod: En kvalitativ ansats som baserades på fyra självbiografier. För att få fram biografiernas essens genomfördes en analys som baserades på Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat: Kvinnorna i biografierna uttryckte olika former av lidande.

Bakgrund: Långvarig muskuloskeletal smärta är ett vanligt problem i Europa och patienter upplever att deras liv påverkas negativt av smärtan. Det finns en korrelation mellan långvarig smärta och psykisk ohälsa som till exempel nedstämdhet, oro och ångest. Med ett biopsykosocialt synsätt ser man helheten av personen och en biopsykosocial multiprofessionell rehabilitering är fördelaktig.Syfte: Undersöka vilka tankar och förväntningar patienter med långvarig smärta har inför och under rehabilitering.Metod: Examensarbetet är en systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats. 6 kvalitativa studier har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts för att beskriva patienters tankar och förväntningar inför och under rehabilitering.Resultat: Studiernas deltagare upplevde psykosociala faktorer som oro och rädsla. Vikten av stöd och uppföljning och av att bli trodd och tagen på allvar upplevs också som viktiga faktorer.

Syftet med undersökningen är att skapa en förståelse för hur rekryterare tänker kring förhållandet mellan att passa in en nyanställd i organisationen (P-O fit) jämfört med att passa in en nyanställd för arbetsuppgifterna (P-J fit). För att kunna besvara syftet genomfördes en kvalitativ studie där sex intervjuer gjordes med rekryterare på olika företag som sedan tolkades med hjälp av meningskoncentrering, meningskategorisering och meningstolkning. Resultatet visade att P-O fit hade en större inverkan än P-J fit på den slutgiltiga bedömningen i rekryteringsprocessen och främst när det gällde mindre kvalificerade tjänster. Vid mer kvalificerade tjänster hade båda begreppen en likvärdig inverkan på bedömningen men det var en process där båda passformerna jämfördes med varandra och det fanns vissa minimikrav på kunskaper en person skulle ha. Utöver kunskapskravet ansågs det viktigt att personen som söktes fungerade bra med organisationen och grupperna i organisationen.

Bakgrund: Diabetes ökar bland befolkningen och idag finns 350 000 personer med diabetes i Sverige. Diabetes typ II behandlas främst med egenvård som ändrade kostvanor och ökad motion. Detta kan minska senkomplikationer som försämrad blodcirkulation, svårläkta sår och ögonbottenförändringar. För att klara egenvården krävs att personen med diabetes är självständig men ändå känner en trygghet i att sjuksköterskan finns till för att stötta och inge en positiv attityd när motivationen brister. Dorothea Orem förespråkar varje individs förmåga till självläkning genom egenvård och motivation till att upprätthålla liv, hälsa och välbefinnande.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och beskriva vilka problem som finns med att styra och kontrollera konsulter med spetskompetens utifrån klientens synvinkel. Vidare avser vi att beskriva hur dessa problem kan minimeras. Studien är en induktiv, kvalitativ metod. Vi har använt oss av öppna semistrukturerade intervjuer med fyra fallföretag. Personen som är ansvarig för att anlita konsulter är intervjuad.

Företag: LKAB Syfte: Syftet med denna rapport är att öka förståelsen över hur relationen mellan medarbetare och kvinnliga chefer ser ut i en mansdominerad organisation. Metod: Jag har valt att utföra en fallstudie på företaget LKAB, där jag har intervjuat tre stycken kvinnliga chefer och deras medarbetare för att uppnå en djupare förståelse för hur relationen ser ut. Jag har även utfört en observation vid ett möte som handlade om jämställdhet i LKAB där samtliga kvinnliga chefer vid LKAB var inbjudna. Studien är av en kvalitativ karaktär, där jag har valt att koncentrera mig på att söka djup snarare än bredd. Slutsatser: Det jag har kommit fram till är att den könsneutrala strategin används av både medarbetare och de kvinnliga cheferna.

Stroke är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen och utgör en av de vanligaste anledningarna till funktionsnedsättning bland vuxna personer. Varje år drabbas ca 30 000 personer i Sverige. Efter behandling på sjukhus är det vanligt med utskrivning till hemmet, där fortsatt rehabilitering sker. Närstående, främst make/maka förväntas ofta ta det största ansvaret för omvårdnaden i hemmet. Därför är det viktigt att informera och göra de närstående delaktiga i omvårdnaden.

Demenssjukdomen tillhör en av våra stora folksjukdomar och är ett samlingsnamn på sjukdomar som i första hand angriper centrala nervsystemet. Symtom som minnesförlust, agnosi, apraxi och dysfasi är övergripande för demenssjukdomar. Vårdrelationen mellan vårdare och personer med demens är därför komplicerad. Denna studie syftade till att belysa vad som kännetecknar en god vårdrelation mellan vårdare och personer med demenssjukdom på vårdboende. Metoden som använts var en litteraturstudie där kvalitativa studier sammanställts.

Skälig misstanke är ett beviskrav som används inom svensk lagstiftning och är en förutsättning för att få tillgripa tvångsmedel. Dock är det ett beviskrav som kanske inte är allt för enkelt att överblicka. Vår rapport har fokuserat på att redogöra för hur skälig misstanke vid narkotikabrott ska tolkas. Vi har också undersökt om det föreligger någon skillnad i bedömningen mellan poliser om en person ska anses som skäligen misstänkt. I rapporten har vi studerat litteratur och JO-avgöranden för att få en djupare förståelse för hur skälig misstanke ska tolkas.

Om närstående ska orka leva tillsammans med en yngre demenssjuk partner behöver de erbjudas stöd som är utformat utifrån deras situation och behov. Syftet var att i samarbete med närstående till personer vars demenssjukdom debuterat före 65 års ålder planera ett närståendestöd. Metoden som användes var Participatory Action Research (PAR), en interaktiv forskningsmetod som innefattar reflektion, analys och handling. Fokusgruppssamtal genomfördes med två fokusgrupper vid vardera tre tillfällen. Samtliga deltagare var make eller maka som levde tillsammans med en yngre demenssjuk partner.

Att drabbas av en reumatisk sjukdom kan ge fysiska symtom som inflammation, funktionsinskränkning och immunreaktioner. Sjukdomen ger konsekvenser i vardagslivet som kan påverka aktivitetsutförandet i roller.Syftet med studien var att beskriva hur personer med reumatisk sjukdom kan uppleva påverkan på sina roller i vardagslivet.Integrerad metod användes med lämplighetssampling på tio personer med reumatisk sjukdom. Instrumentet Rollchecklistan och semistrukturerade intervjuer användes för att få en täckande och tillförlitlig bild av upplevd påverkan av roller.Resultatet beskrevs genom en tabell, en schematisk bild samt beskrivande text med citat. Studien visade att reumatisk sjukdom upplevdes påverka roller i vardagslivet genom bland annat funktionsinskränkning och minskad uthållighet. Rollen som yrkesarbetande och hemarbetande upplevdes påverkade genom att de minskade eller försvann helt.

Genom att stödja personer som får palliativ vård kan deras situation underlättas och livskvaliteten öka. Syftet med denna litteraturöversikt var att sammanställa kunskap för att beskriva vilka behov av stöd som finns hos personer som får palliativ vård. I analysen, som liknar den tematiska analysen, ingick 14 vetenskapliga artiklar. Analysen utgick från de tre huvudområdena fysiska, andliga/existentiella och psykosociala behov av stöd I resultatet framkom att de fysiska behoven handlade om stöd till att kunna vara självständig och orka med vardagen, samt att inte behöva vara rädd och oroa sig för symtom så som smärta. Andliga/existentiella behov handlade om att få stöd till att finna en mening och komma till ro i situationen.