Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka faktorer som påverkade hur lång tid det tog att bli auktoriserad revisor. Eftersom det fanns tidigare forskning på individers karriärframgångar inom andra yrken ansåg vi att det borde finnas liknande faktorer som påverkade revisorsassistenternas karriärframgång mot auktorisationen. I andra yrkeskarriärer är det vanligt att en person blir befordrad eftersom han eller hon har en social likhet med den personen som befordrar honom eller henne. Men i vår undersökning av revisorskarriären blir personen befordrad automatiskt genom att bli godkänd på revisorsproven och därför är personen i vår undersökning inte i lika stor grad beroende av ett socialt nätverk.Vår utgångspunkt är att det tar fem år eftersom Revisorsnämnden har satt upp grundkrav som måste bli uppfyllda för att bli auktoriserad. Utifrån tidigare teorier, framförallt karriärteorier och forskning skapade vi en egen teori om auktorisationstiden, som består av olika faktorer som vi anser påverkar auktorisationstiden.

För att språket ska fungera normalt krävs ett samspel mellan uttrycksförmåga och förståelse av språk. Afasi är en språkstörning som kommer sig av en skada i de delar av hjärnan som påverkar språket. Att få afasi kan innebära en stor omställning i livet och ofta uppstår ett behov av anpassning av kommunikationen både för personen som fått afasi och personer i dess omgivning. Detta inkluderar även den vårdpersonal som arbetar nära personen med afasi. För att nå förståelse och kunna ge vård och omsorg av god kvalitet, måste tillräcklig kunskap om afasi finnas hos vårdpersonalen.

Stroke är en av vårt lands vanligaste folksjukdom och sjukdomen drabbar den enskilde personen i olika grad. Sjukdomen kan innebära livslångt handikapp för den som drabbas. ADL-träning som utförs hjälper patienten att få tillbaka en del av den förmåga som förlorats genom sjukdomen och därigenom få livskvalitet. Syftet med denna studie var att undersöka hur inneliggande strokepatienters ADLträning såg ut. Frågeställningarna var: Vad var planerat i varje patients ADLträning, vilken ADL-träning fick respektive patient och vilken personal var behjälplig. Studien utgjordes av observationer under en och en halv vecka på en vårdavdelning i södra Sverige. Resultatet visar att strokepatienternas mål klarades att uppfyllas med hjälp av kontinuerlig rehabilitering..

Syfte: Syftet med studien är att beskriva upplevelsen av en personligt skriven dagbok från tiden personen varit svårt sjuk och vårdats på IVA. Bakgrund: Att vårdas på IVA kan upplevas som skrämmande och okontrollerbart. Händelsen drabbar ofta utan förvarning och de vilka drabbas kan vara livshotande sjuka. Många minns endast delar av händelsen eller ingenting alls, de tappar tidsperspektiv och kan drabbas av mardrömmar och hallucinationer. Det finns ett samband mellan amnesi från IVA-tiden och försämrad livskvalitét och det är därför viktigt att dessa personer får information om vad som hänt.

Bakgrund: Barns kognitiva och kommunikativa f?rm?ga utvecklas stegvis fr?n sp?dbarns?ldern upp till vuxen ?lder, vilket p?verkar deras f?rm?ga att uttrycka och f?rst? sm?rta. Redan vid f?dsel kan barn k?nna sm?rta, men f?rst?elsen f?r vad sm?rta inneb?r utvecklas successivt i takt med ?lder och kognitiv mognad. Sm?rtskattning hos barn ?r komplext eftersom det p?verkas av barnets utvecklingsniv?, spr?kf?rm?ga och tidigare erfarenheter, vilket kan leda till otillr?cklig sm?rtbehandling.

Syfte och frågeställningarUppsatsens syfte är att analysera och diskutera hur idrottslärare samt en person som är ansvarig för grundsärskolefrågor på Skolverket, resonerar kring betygsättning och skriftliga omdömen i idrottsämnet på grundsärskolan. Detta ska besvaras genom följade frågeställningar: Hur upplever idrottslärare undervisning och bedömning av kunskap i idrott och hälsa i grundsärskolan? Vilka fördelar respektive nackdelar finns med betyg respektive skriftliga omdömen i grundsärskolan? Vilka antaganden ligger bakom skillnader i kursplanen för idrottsämnet på grundskolan och grundsärskolan? Vad utmärker idrottsämnet avseende bedömning och inkludering i jämförelse med andra ämnen? Vilka ramfaktorer möjliggör respektive begränsar bedömningen av eleverna på grundsärskolan i idrottsämnet?MetodKvalitativa intervjuer valdes för att få en mer djupgående inblick i hur respondenterna resonerar kring betyg och skriftliga kunskapsomdömen i idrott och hälsa på grundsärskolan..ResultatLärarna ger motsägelsefulla uttryck för om betyg eller skriftliga kunskapsomdömen är bäst för eleven på grundsärskolan. Personen på Skolverket förespråkar dock att betyg vore bäst för både eleven och hela skolan.Kursplanerna i respektive skolform är lika, det är i bedömningen som skillnaden finns. Kravet på E-nivån i grundsärskolan är relativt lågt anser lärarna och personen på Skolverket.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka närståendes upplevelser av att vårda en anhörig vid livets slut i hemmet. Åtta vetenskapliga artiklar analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats och analysen resulterade i fem kategorier. Att hemmet och sättet att leva förändras: Att vara hjälplös när den sjuke personen lider och försämras: Att vara ensam och inte ha stöd: Att få styrka av att vara tillsammans: Att känna oro inför den kommande förlusten. Resultatet visade att närstående behöver få både praktiskt och emotionellt stöd. Dessutom hade närstående behov av att få information och bli delaktiga i vården..

Syftet med undersökningen var att uppnå en djupare förståelse av olika professioners bild av mobbningsoffers upplevelse kring sin utsatthet på kort och lång sikt. Vidare var syftet att närmare förstå hur mobbningen påverkar offrets studiesituation på gymnasiet. Utifrån det just nämnda utvecklades tre frågeställningar där svar försökte sökas efter vilken bild olika professioner inom barn- och ungdomshälsovård har av mobbningsoffers utsatthet samt vilka effekter som skapas hos offret och hur studiesituationen påverkas.Metoden som valdes var kvalitativ eftersom syftet var att finna svar av djupare karaktär. Det genomfördes fem semistrukturerade intervjuer med olika professioner inom barn- och ungdomshälsovård; en skolsköterska, en kurator och två psykologer på barn- och ungdomspsykiatrin och en psykolog på ungdomsmottagningen.Resultatet visar att vardagen för mobbningsoffret är otroligt jobbig. Personen känner skam och upplever ett socialt trauma.

Syftet med föreliggande studie var att med en tematiskanalysmetod försöka förstå elva unga män som hade begått sexuellaövergrepp som tonåringar utifrån sättet de berättade om sig själva och utifrånvilka berättelsestrategier de använde sig av. Det konkreta ochinnehållsfattiga berättandet var framträdande, och fokus tycktes vara på denegna personen. Berättelserna återspeglade svårigheter att tänka om egna ochandras mentala tillstånd. En uppväxtmiljö präglad av försummelse ochomvårdnadspersoners bristande spegling av barnet kan ha försvårat de ungamännens utveckling av ett språk med representationer för mentala tillstånd.Svårigheter att reflektera kan ses som en bristande förmåga att mentaliseraeller som en anpassningsstrategi där individen låter bli att reflektera som ettsätt att distansera sig från traumatiska upplevelser..

Syfte: Undersökningens syfte är att ta reda på vilka kompetenser och egenskaper arbetsgivare kräver vid rekrytering av säljare i telekombranschen. De kompetensområden vi avser att undersöka är formell kompetens, emotionell kompetens, estetisk kompetens och social kompetens.Teori: Warhurst et al. (2000) menar att det inom servicesektorn har skett ett tydligt skifte gällande vilka kompetenser organisationer söker hos anställda. Nickson, Warhurst och Dutton (2005) menar att vid rekrytering inom serviceyrken värdesätts sociala och estetiska egen- skaper snarare än formell kompetens. Färre arbetsgivare efterfrågar utbildning och vikten läggs vid hur personen är snarare än vad personen kan.

Uppsatsen behandlar sma? staters mo?jligheter att uto?va inflytande inom EU. Detta a?r intressant da? en sto?rre del av de europeiska medlemsstaterna besta?r av mindre stater. Studiens empiri har varit till fo?r att belysa det svenska nationella arbetet kring organiserad brottslighet och utformandet av Stockholmsprogrammet, da? med ha?nsyn till att Sverige var ordfo?randeland i EU:s ministerra?d ho?sten 2009.

På en minnesmottagning på ett universitetssjukhus i mellersta Sverige förs det en diskussion om att sjuksköterskan ska träffa patienten vid uppföljande besök efter att demensdiagnos delgivits. Det finns idag inga lokala riktlinjer för vad som skulle ingå i ett sådant besök. Inom andra medicinska specialiteter finns redan rutinen med uppföljande besök hos sjuksköterska och det är uppskattat bland patienter.I Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom framgår bland annat att vården ska vara personcentrerad och att anhöriga ska få stöd. Syftet med föreliggande studie var att belysa hur personer med demenssjukdom och deras anhöriga upplever sin situation.Metoden som valdes var forskningsöversikt. Inkluderade artiklar skulle handla om mild till måttlig demens och övervägande om Alzheimer.

Bakgrund: Personer med demenssjukom får ofta i sjukdomsförloppet problem att äta och insatser för att behålla personens nutritionsstatus kan bli aktuella. En vanlig sådan insats som diskuteras är enteral nutriton i någon form. Då en person med demenssjukdom tappar sin förmåga att kommunicera och även den kognitiva förmågan att ta egna beslut ställs sjuksköterskor inför en svår arbetsuppgift. Att ta ställning till om det är etiskt riktigt att starta enteral nutrition eller om det är etiskt riktigt att acceptera matvägran är en av de svåraste dilemman en sjuksköterska kan ställas inför. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans möjligheter att bevara autonomi hos personer med demenssjuksom vid enteral nutrition.

Bakgrund: Personer med demenssjukom får ofta i sjukdomsförloppet problem att äta och insatser för att behålla personens nutritionsstatus kan bli aktuella. En vanlig sådan insats som diskuteras är enteral nutriton i någon form. Då en person med demenssjukdom tappar sin förmåga att kommunicera och även den kognitiva förmågan att ta egna beslut ställs sjuksköterskor inför en svår arbetsuppgift. Att ta ställning till om det är etiskt riktigt att starta enteral nutrition eller om det är etiskt riktigt att acceptera matvägran är en av de svåraste dilemman en sjuksköterska kan ställas inför. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans möjligheter att bevara autonomi hos personer med demenssjuksom vid enteral nutrition.

Uppsatsen behandlar företrädaransvaret i skattebetalningslagen. Enligt dessa regler kan en företrädare för en juridisk person bli personligt betalningsansvarig för det fall den juridiska personen inte betalar in sina skatter korrekt. Utgångspunkten för uppsatsen är att undersöka huruvida det är nödvändigt med särskilda regler för icke inbetald skatt eller om det är tillräckligt med de ansvarsregler som finns inom aktiebolagsrätten. Uppsatsen redogör för hur företrädaransvaret ser ut i svensk rätt idag men går även igenom de motiv som ligger bakom bestämmelserna samt hur det har utvecklats över tid. Härutöver utreds vilka andra möjligheter staten har att få betalt för upplupen skatt.