Det blir allt fler av kategorin äldre idag, och allt fler av dem avslutar sina liv på ett särskilt boende, till exempel ett sjukhem. Vissa av dessa sjukhem har riktlinjer för palliativ vård och omsorg, andra får klara sig utan. Sjukhemmet i vår studie är ett av dem som arbetar utan direktiv. Forskningen inom palliativ vård och vård i livets slutskede belyser både de medicinska, omvårdnadsmässiga, etisk/filosofiska och tvärkulturella aspekterna. Forskningen kring vårdtagare och anhöriga, deras erfarenheter och behov är omfattande.

Befolkningen i Sverige o?kar stadigt och fra?mst bland de a?ldre a?ldersgrupperna. Prognoser visar att 25 % av befolkningen kommer att utgo?ras av pensiona?rer a?r 2040. Den o?kade andelen a?ldre sta?ller ho?gre krav pa? fo?retagen pa? bostadsmarknaden da? behovet av tillga?nglighetsanpassade bosta?der o?kar.

Befolkningen i Sverige o?kar stadigt och fra?mst bland de a?ldre a?ldersgrupperna. Prognoser visar att 25 % av befolkningen kommer att utgo?ras av pensiona?rer a?r 2040. Den o?kade andelen a?ldre sta?ller ho?gre krav pa? fo?retagen pa? bostadsmarknaden da? behovet av tillga?nglighetsanpassade bosta?der o?kar.

Detta är en kvalitativ utvärdering av omvårdnadslyftet i Luleå kommun med fokus på verksamhetsnyttan med satsningen. Omvårdnadslyftet är en nationell satsning på kompetensutveckling inom vård och omsorg. Verksamhetsnyttan kommer att kopplas till begreppet lärande organisation vilket syftar till en organisation som kontinuerligt lär av sina erfarenheter för att lösa sina uppgifter på ett bättre sätt. Medlemmarna i en lärande organisation har god kunskap om resultat, problem och mål. Syftet med uppsatsen är att utvärdera om omvårdnadslyftet har bidragit till ökad kompetens inom vård och omsorg samt om medverkan har stärkt de yrkesverksamma i deras yrkesroll.För insamling av det empiriska materialet till studien har kvalitativa intervjuer utförts med yrkesverksamma inom äldreomsorgen och funktionshindersområdet.

En Tapetsaga är ett projekt som vill lyfta fram omsorg om och konstnärlig närvaro i mönsterprodukter. Projektet har resulterat i en tapetkollektion innehållande fyra mönster i flera färgställningar vardera. Målet har varit att ta fram en tapetkollektion där mönstret, färgen och trycktekniken samspelar, och där alla av dessa komponenter spelar en lika viktig roll. Tapeten skall visa på noggrann avvägning och balans när det gäller harmoni i rapporteringar, färgsättning och komposition i mönstret. Det skall finnas en konstnärlig närvaro i såväl helhet som detaljer.

Denna kvalitativa studies syfte är att ta reda på vad pedagoger i förskolan har för intentioner med regelbunden högläsning. Vi har undersökt hur förskollärarnas och barnens samspel tar sig uttryck vid denna företeelse, samt vilka faktorer som har betydelse då pedagogerna väljer litteratur till högläsningsstunden efter lunch i förskolan. I studien har två förskollärare observerats i samband med högläsningsstunden under vardera tre tillfällen. Därefter har de intervjuats om sina intentioner med denna företeelse. I vårt resultat har vi kommit fram till att avsikten med högläsningen i förskolan är främst vila och stimulering av barnens språkutveckling.

The western societies is characterized by a strong future concern and the members of the society are valued most of all according to their capability to produce. In our time the elder ness is representing a rapidly increasing number of relatively well kept elders. What sight of the future does the aging human have? Are one meditating of what kind of service and care one are going to need? The purpose with this study was to describe how individuals in ages between 60 and 96 sees, both the future and their coming need for care in relation to sex, age, social activities and experienced health. The material was taken from ?SNAC-Blekinge? witch is a part of a bigger national study; SNAC (The Swedish National study on Aging and Care).

Föreliggande studie hade syftet att undersöka sambandet mellan effektivitet och teamstruktur/-organisation samt sambandet mellan effektivitet och ledarkaraktäristika. Huvudhypotesen var att teamstruk-tur/organisation har störst betydelse för effektiviteten, sex underhypoteser skapades. Data samlades in via en enkät som besvarades av 91 personer i tvärprofessionella team inom välfärdsorganisationer. Hypoteserna prövades genom frekvens-, korrelations-, varians- samt multipel regressionsanalys. Följande signifikanta resultat erhölls: effektiviteten upplevs högre i (1) roll-kompletterande än rolldifferentierade team, (2) team som var kongruenta med sin idealtyp, (3) team som har en högre grad av konsensusbeslut och (4) team där aktivitetsgraden från teamledaren var hög oavsett om ledarstilen var produktions-, relations- eller förändringsorienterad.

Denna uppsats skrivs på uppdrag av Luleå kommuns socialförvaltning. Luleå kommun ingår i ett projekt som kallas ?Our life as elderly?. Målet med projektet är att utveckla nya och effektiva lösningar för hälso- och sjukvården inom dessa kommuner. En del av projektet tar upp frågor om personalrekrytering vilket denna uppsats berör.

Sedan Apple introducerade sin iPhone 2007 har anva?ndadet av smarta telefoner o?kat sta?ndigt. De anva?nds inte bara i hemmet utan a?ven pa? fo?retag och i milita?ren. Pa? fo?retagsmobiler finns det mer och mer viktig information sa?som mail, sms och viktiga filer.

The western societies is characterized by a strong future concern and the members of the society are valued most of all according to their capability to produce. In our time the elder ness is representing a rapidly increasing number of relatively well kept elders. What sight of the future does the aging human have? Are one meditating of what kind of service and care one are going to need? The purpose with this study was to describe how individuals in ages between 60 and 96 sees, both the future and their coming need for care in relation to sex, age, social activities and experienced health. The material was taken from ?SNAC-Blekinge? witch is a part of a bigger national study; SNAC (The Swedish National study on Aging and Care).

Av omvårdnadspersonalen inom äldreomsorgen saknar fyra av tio formellyrkesutbildning för sitt arbete. Eftersom hemtjänstpersonalens arbetsuppgifter innefattarsåväl hushållsarbete, att vårda svårt sjuka och döende personer, människor med olikagrad av psykisk sjukdom, missbruk som olika typer av funktionshinder, bör utbildningenmöta detta kompetensbehov. Syftet med studien är att undersöka hur vårdbiträden somhar gått omvårdnadsprogrammet upplever att den kunskap och kompetens de skaffat sigunder utbildningstiden kommer till användning i hemtjänstarbetet. Metoden som använtsär en kvalitativ intervjustudie, där 11 personer som genomgått omvårdnadsprogrammetsutbildning intervjuats. Respondenterna är fördelade på sex hemtjänstlag.

Daglig verksamhet på gård har högt aktivitetsvärde och upplevs som meningsfull. Lantbruksmiljön tillgodoser många av målgruppens behov och kvalitéerna i lantbruksmiljön bidrar till upplevelsen av delaktighet, valfrihet och självständighet i aktivitet. Syftet med studien är att undersöka upplevelsen av aktivitetsvärdet i lantbruksmiljö för personer i daglig verksamhet på gård enligt LSS och diskutera relationen mellan miljöns betydelse samt personens upplevda aktivitetsvärde. Teorierna i miljöpsykologin fokuserar på naturens och trädgårdars kraft att återställa människans balans, att naturen och miljön som helhet kan få en personen att reflektera och att växa. Grön Omsorg är meningsfull sysselsättning på gårdar i lantlig miljö för människor med behov av särskilt stöd.

Syftet med denna studie var att undersöka hur några förskollärare hanterar balansen mellan att ansvara för barngruppen samtidigt som hänsyn ska tas till varje enskilt barns omsorg, utveckling och lärande. Studien har utgått ifrån frågeställningar kring förskollärares tankar om och arbetet med fokus på det individuella barnet och barngruppen. Vidare har undersökningen berört hur olika ramfaktorer kan påverka förskollärarnas dagliga arbete med att balansera individ och grupp. Materialet till denna studie kom att bestå av kvalitativt insamlat material i form av fem enskilda intervjuer.Förskollärarna i min studie ansåg att alla barn är olika och därför kan också behoven för omsorg, utveckling och lärande se olika ut. En god dialog i arbetslaget och med föräldrar skapar förutsättningar och strategier för att anpassa verksamheten efter det individuella barnet och barngruppen.

Som blivande yrkeslärare inom vård- och omsorg upplever vi att en empatisk förmåga hos vårdaren är en viktig grund i vård- och omsorgsarbetet för att kunna tillfredsställa vårdtagares behov. Med den erfarenhet och kunskap vi hade då vi inledde studien trodde vi att det kunde finnas svårigheter för personer med högfungerande autismspektrumtillstånd eller autistiska drag att bli inkännande personal inom vård- och omsorg. Syftet med vår studie var att få svar på om vårt antagande var relevant och belysa hur lärare inom vård- och omsorgsprogrammet upplever att elever med AST fungerar inom vård- och omsorg utifrån ett empatiskt perspektiv. Vi ville också ha svar på om de anser empati vara nödvändigt i vård- och omsorgsarbetet och om denna förmåga i så fall går att utveckla, samt om vård- och omsorgslärare anser sig ha tillräcklig erfarenhet och kunskap för att stödja elever med högfungerande autismspektrum (HFA) i deras yrkesutveckling. Slutligen ville vi belysa om lärarna anser att det ställer ökade krav på handledaren på APL-platsen och om de bör ha kunskaper om elevens diagnos/behov.Målgruppen för undersökningen är elever med diagnosticerad HFA eller autistiska drag.