Systemo?vervakning har blivit en stor del av fo?retags IT-strukturer eftersom fo?retag fo?rlitar sig mer och mer pa? en va?lfungerande och ho?gt presterande IT- struktur. Na?r det sker problem i fo?retags IT-strukturer sa? kra?vs det att de lo?ses under relativt kort tid. Fo?r att hitta problemet sa? kra?vs det en ma?ngd olika system som skall underla?tta arbetet fo?r ma?nniskor som arbetar med systemo?vervakning och underha?ll av IT-strukturer.Fo?r att tolka och bearbeta all den information som en IT-struktur tillhandaha?ller sa? kra?vs det system vars uppgift a?r att hja?lpa ma?nniskor att tolka den enorma ma?ngd data en IT-struktur genererar.

Denna kvalitativa studie genomsyras av ett sociokulturellt perspektiv. Studiens syfte var att beskriva och fÄ en fördjupad förstÄelse för hur förskollÀrare tÀnker kring och utformar verksamheten för att de yngre barnen ska utveckla sin förmÄga inom det fria bildskapandet. För att ta reda pÄ det anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med fem förskollÀrare inom olika rektorsomrÄden i Norrbotten. Studiens resultat visar att bildskapande Àr vÀldigt betydelsefullt för de yngre barnens lÀrande och utveckling. I resultatet framkom det ocksÄ att förskollÀrarna ser att de yngre barnens bildskapande Àr viktigt men att det fÄr en relativt liten plats i förskolans vardag.

The aim of this thesis was to study elderly people?s experiences of and approach to their usage of home care services with tax deduction. The aim was also to describe how elderly people reason about their underlying motives of using home care service with tax deduction. The study is based on six qualitative interviews with people between the ages of 65 and 80, living in Nacka, Sweden. This thesis is a collaboration with Stiftelsen Stockholms la?ns A?ldrecentrum/ Stockholm Gerontology Center and part of their follow up study concerning simplified administration for elderly people applying for home care services in Nacka.

Studiens syfte Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt som pedagogen kommunicerar med yngre barn i förskolan. I litteraturen kan man lÀsa om den sociokulturella teorin, vad kommunikation Àr och vad pedagogen har för roll. För att ta reda pÄ vilka sÀtt pedagogen kommunicera med yngre barn i förskolan gjordes observationer i tamburen vid utgÄng. HÀr fÄr pedagogen möjlighet att kommunicera om matematik, kroppsuppfattning, höger, vÀnster m.m. NÀr observationerna utfördes var det snö och kallt ute.

Syftet med denna studie har varit att undersöka den fysiska miljön för yngre skolelever i klassrummet utifrÄn ett tal-, lÀs- och skrivutvecklingsperspektiv. Detta har gjorts genom att intervjua sex lÀrare pÄ olika skolor samt att göra en observation av deras klassrum. UtifrÄn studien har vi sett att samtliga lÀrare har en uppfattning om hur de vill utforma den fysiska miljön för de yngre skolelevernas tal-, lÀs- och skrivutveckling. Medvetenheten och svaren skiljer sig dock Ät och under flera observationer har vi ocksÄ kunnat konstatera att lÀrarna "inte lever som de lÀr" utan att miljön ser ut pÄ ett annat sÀtt Àn vad de sÀger sig vilja efterstrÀva..

Bakgrund: En av sjuksko?terskans grundla?ggande uppgifter a?r att lindra patientens lidande i samband med va?rd. Lugn musik har visat sig vara ett effektivt verktyg fo?r att minska patienters upplevelser av stress och sma?rta vid flera procedurer inom sjukva?rden. Parametrar som hja?rtfrekvens och blodtryck kan pa?verkas av musiken.

FörÀldrarollen, och upplevelserna av den, varierar alltid utifrÄn mÄnga olika faktorer. Under mitten av 1900-talet var den gÀllande familjenormen att mödrarna tog allt ansvar fo?r hem och omsorg av barnen, medan fÀderna stod fo?r försörjningen. FÀderna gavs alltsÄ bara en liten möjlighet att lÀra kÀnna/knyta an till sina barn nÀr de var smÄ.Vilka effekter detta kan ha haft pÄ relationen mellan fÀderna och deras barn, dÄ barnen blivit vuxna, Àr i stort sett ett outforskat omrÄde. Den hÀr studien Àmnar kunna belysa dessa.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vilken betydelse rÀkneramsor kan ha för yngre barns tidiga matematiklÀrande. För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning utfördes kvalitativa observationer och kvalitativa intervjuer. I vÄr undersökning ingick Ätta barn i Äldern tvÄ till tre Är. Resultatet visar att yngre barn pÄ förskolan ges möjlighet att lÀra sig matematik genom rÀkneramsor, till exempel nÀr det gÀller antalsuppfattning. Förskolan kan, med hjÀlp av rÀkneramsor, grundlÀgga det matematiska lÀrandet pÄ ett medvetet sÀtt genom att barnen fÄr uppleva variation och mÄngfald i flera olika miljöer.

Vi lever i ett samh?lle d?r teknologiska uppfinningar hela tiden h?jer hastigheten, inte bara i arbetet utan ocks? i vardagen. Denna studie syftar d?rf?r till att unders?ka om samtidens norm om produktivitet genomsyrar alla ?ldrar och livsstadier genom att fokusera p? pension?rer. F?r att bidra till f?rst?else av normer kring produktivitet hos ?ldre ?mnar studien f?rst? pension?rernas subjektiva upplevelser av tid och hur den ?nskas spenderas i relation till ?lderdomen. Genom ett utforskande av dikotomin produktivitet/reproduktivitet och hur den f?rh?ller sig till rekreation samt agentskap och ett temporalt perspektiv avser studien att unders?ka ?lderdomens kapitel och pensionen med nya glas?gon.

Denna studie underso?ker, via ett experiment, om musik sto?djer inla?rning av Teck- en som Alternativ och/eller Kompletterande Kommunikation. Ma?nniskor kom- municerar pa? olika sa?tt och musik kan vara motivation fo?r la?rande. I Fo?renta Nat- ionernas Konvention om ra?ttigheter fo?r ma?nniskor med funktionsnedsa?ttning sta?r det om ra?tten till kommunikation.

Bakgrund F?r?ldrar till barn med autism i den tidiga barndomen och f?rskole?ldern upplever mer stress j?mf?rt med f?r?ldrar till ?ldre barn med autism. F?r?ldrarna har sv?rt att hantera stressen som tillkommer med barnet och den drastiska omst?llningen i vardagen. De upplever psykisk oh?lsa och har ?ven ett stort behov av professionell hj?lp i ett tidigt skede.

Bakgrund: I Sverige fĂ„r cirka 30 000 mĂ€nniskor stroke varje Ă„r och cirka 7000 Ă„terinsjuknar. Cirka20 % av dessa mĂ€nniskor Ă€r yngre Ă€n 65 Ă„r. Strokeinsjknandet i yngre Ă„ldrar har ofta annorlundabakomliggande orsaker Ă€n hos Ă€ldre personer. ÅterhĂ€mtning bland yngre strokepatienter skermycket snabbare Ă€n hos Ă€ldre, och redan efter tre-sex mĂ„nader blir upp till 90 % av yngreindivider som fĂ„tt stroke oberoende vad gĂ€ller personliga dagliga aktiviteter. DĂ€remot utgörkognitiva, emotionella och personlighetsmĂ€ssiga svĂ„righeter ett stort problem för yngrestrokedrabbade mĂ€nniskor.

SammanfattningSyftet med studien Àr att undersöka förskolans yngsta barns lÀrande i situationer som karaktÀriseras av ett musiskt arbetssÀtt. För att kunna genomföra detta mÄste vi först visa om det Àr ett musiskt arbetssÀtt som förskollÀraren arbetar utifrÄn. I den verksamhet som visades undersökte vi sedan hur lÀrandet hos de yngre barnen synliggjordes genom musiska uttryck. Genom en samtalsintervju med en förskollÀrare har vi försökt synliggöra dennes tankar, erfarenheter och uppfattningar om de yngre barnens lÀrande vid musiska aktiviteter. Genom sex observationer av förskolans yngsta barn vid musiska aktiviteter har vi studerat vilket lÀrande som dÀr synliggörs.

Vid va?rderingar anva?nds ofta den hedoniska prismodellen fo?r att ra?kna ut och uppskatta bostadspriser. Modellen bygger pa? en bostads egenskaper, sa? kallade va?rdepa?verkande faktorer direkt knutna till objektet, och det a?r en sammanva?gning av priserna pa? varje egenskap som sedan utgo?r det uppskattade priset pa? bostaden. Genom att granska tidigare forskning i form av litteratur och rapporter underso?kte vi dels hur den hedoniska modellen a?r uppbyggd, vilka faktorer som inkluderas samt varfo?r, men ocksa? hur psykologiska faktorer och mo?nster pa?verkar ma?nniskor och deras uppfattning av miljo?er.

Bakgrund:?Klimatf?r?ndringarna inneb?r ?kade v?rmeb?ljor, torka och extrema nederb?rdsh?ndelser som p?verkar m?nniskors h?lsa och v?rdens f?ruts?ttningar. Sjuksk?terskans uppdrag att fr?mja h?lsa aktualiseras d?rmed i ett f?r?nderligt klimat, men trots detta finns ett stort kunskapsglapp hos sjuksk?terskor. ? Syfte:?Att belysa hur klimatf?r?ndringar p?verkar m?nniskors h?lsa samt sjuksk?terskans m?jligheter att fr?mja h?lsa i relation till dessa globala utmaningar.? Metod:?Litteratur?versikt.