Den ha?r uppsatsen handlar om den svenska arbetarro?relsens musikanva?ndning. Ro?relsens anva?ndande av musik belyses och analyseras ur ett historiskt, politiskt och strategiskt perspektiv. Uppsatsen belyser arbetarro?relsens tidiga period i Sverige, vilket inneba?r att senare a?r och nutida perspektiv inte sta?r i fokus.

Finck, Louise (2005). Elevers ansvar och inflytande. En undersökning om elever och lÀrares uppfattning om elevers ansvar och inflytande i utbildningen. Pupils? responsibility and influence.

VÄr studies syfte Àr att beskriva och analysera hur danslÀrare respektive danspedagoger ser pÄ sin dansundervisning samt dans som eget Àmne och pedagogiskt verktyg i skolan. Vi vill undersöka hur dansen utformas i grundskolans tidigare Ärskurser och jÀmföra det med hur dansen utformas i gymnasieskolan. Vi vill ocksÄ undersöka om tankar om dans skiljer sig frÄn lÀrare och pedagoger verksamma inom grundskolan jÀmfört med lÀrare och pedagoger verksamma inom gymnasieskolan. I bakgrunden presenteras hur man idag anvÀnder dansen i den svenska grundskolan, vad begreppet dans i skola stÄr för och de fem aspekterna som det bygger pÄ. Vi presenterar Àven dans som eget Àmne i gymnasieskolan.

Fokus för magisterstudien riktades mot de allra yngsta förskolebarnens meningsskapande dÄ visuell information i form av illustrationer som relaterar till naturvetenskapliga fenomen, förekommer som inslag i förskoleverksamheten. ForskningsfrÄgorna som stÀlldes var hurnÄgra av förskolans yngsta barn i en planerad aktivitet hanterar ett i förvÀg iordningstÀllt material bestÄende av föremÄl som relaterar till fenomenet tyngd och illustrationer av föremÄlen, samt om det Àr möjligt att hos sÄ unga barn finna Äterkopplingar till illustrationerna.Det finns inte mycket forskning att tillgÄ nÀr det gÀller hur vÄra allra yngstaförskolebarn hanterar och förstÄr budskap i visuell information, trots att barn dagligen möter en stor mÀngd bilder och modeller av olika slag bÄde i och utanför förskolan. Inte heller föreligger hittills forskningsresultat som konstaterar att smÄ barn faktiskt tillÀgnar sig det som var avsett med de bilder som presenteras för dem eller att en bild ger olika barn ett ochsamma budskap. I ett snabbt förÀnderligt samhÀlle torde det dÀrför ses som nödvÀndigt att vi klargör för oss hur barn faktiskt tillÀgnar sig visuell information. Studien genomfördes med hjÀlp av olika kvalitativa angreppssÀtt vars resultat redovisas i denna uppsats.

Befintlig forskning pa? omra?det har dragit slutsatsen att Knowledge Sharing a?r av stor vikt fo?r ett fo?retags framtida o?verlevnad och att sma? och medelstora fo?retag i ma?nga fall inte tagit de a?tga?rder som beho?vs fo?r att fra?mja en o?kad kunskapsdelning mellan medarbetarna. Studien belyste da?rfo?r Knowledge Sharing inom sma? och medelstora, projektbaserade fo?retag. Syftet med studien var att o?ka fo?rsta?elsen och bidra med kunskap ga?llande hur medarbetarna inom sma? och medelstora fo?retag arbetar med och kan stimulera Knowledge Sharing.

Bakgrund: Migranter som grupp har fler h?lsorisker ?n m?nniskor som inte migrerat. En s?mre tillg?ng till v?rd leder till en s?mre fysisk-och psykisk h?lsa f?r migranter. Tillg?ngen till v?rd p?verkas av bristande information och v?l i v?rden hindrar spr?kbarri?rer och kulturkrockar skapandet av ett partnerskap mellan patient och v?rdpersonal.

Detta examensarbete innehĂ„ller förslag till riktlinjer förgestaltning av en lekplats för fl er Ă€n bara yngre barn. DetinnehĂ„ller ocksĂ„ ett gestaltningsprogram för en lekplatsi Kumla, Örebro lĂ€n. UtgĂ„ngspunkten för lekplatseni Kumla Ă€r att den plats som gestaltas ska locka inteendast yngre barn, utan Ă€ven ungdomar och vuxna tilllek. Gestaltningsförslaget formades utifrĂ„n de riktlinjersom jag kommit fram till och som redovisas i arbetetsförsta del. Dessa tankar om en bredare ambition för enlekplats vĂ€cktes av stadstrĂ€dgĂ„rdsmĂ€stare Edit Ugrai,Kumla, som jag ocksĂ„ haft kontakt med under arbetetsgĂ„ng.Gestaltningen förbereddes genom studier avlitteratur, deltagande i konferensen ?Lekplatsens nyaklĂ€der? arrangerad av Movium samt genomförandetav en workshop.

Organisationskulturen Àr i grund och botten det som styr beteendet i organisationer. En organisationskultur som reflekterar den ?image? man i företaget vill bygga upp kan dÀrför vara en enorm konkurrensfördel, intresset för att styra och kontrollera kulturen har dÀrmed fÄtt ett stort intresse. Grunden för organisationskulturen skapas genom gemensamma erfarenheter ifrÄn handlande i olika situationer. Handlanden som Äterupprepat visat sig ge positiva resultat blir tillslut sjÀlvklarheter och dÀrmed en del av kulturen.

Sedan 2004 har en stor o?kning skett av ensamkommande barn i Sverige och a?r 2014 kom o?ver 7000 barn hit. Ett ensamkommande barn a?r ett barn som kommer utan sina fo?ra?ldrar eller na?gon som fo?retra?der fo?ra?ldrarna. Det vanligaste ha?lsoproblemet hos ensamkommande barn a?r psykisk oha?lsa, pa? grund av bland annat traumatiska upplevelser i deras liv.

Bakgrund: Denna uppsats skrevs pÄ uppdrag av Vasa stads miljöavdelning. Livsmedelsinspektörer som arbetar i Vasa upplever att café- och restaurangÀgare har bristfÀlliga egenkontrollprogram samt svÄrt att förstÄ protokoll som följer inspektioner. Dessutom har en negativ instÀllning till tillsynsavgifter uppmÀrksammats. I Finland kommer ett system som heter Oivahymy att införas vÄren 2013. Systemet innebÀr att livsmedelstillsynens resultat ska offentliggöras, bÄde pÄ internet och via mÀrkning vid ingÄngen till restaurangen.

Denna rapport handlar om ett idag debatterat Àmne, nÀmligen om en litterÀr kanon. Detta kan kortfattat beskrivas som en samling litterÀra verk som skall föredras framför andra. Studien fokuserar pÄ barn i de yngre Äldrarna i skolan. En enkÀtundersökning skickades ut med frÄgor angÄende författare, böcker samt pÄ vilken basis lÀrare vÀljer litteratur till eleverna. Svaren pÄ undersökningen var varierande under en del punkter.

SammanfattningBakgrund: Dagens stillasittande livsstil med ökat intag av energigivande Àmnen resulterar i ett konstant anabolt hormonellt pÄslag. Detta leder till ökad övervikt och andra vÀlfÀrdssjukdomar. Det rekommenderas att individer hÄller sig till en hög mÄltidsfrekvens med jÀmna mellanrum under dagen. Detta har börjat ifrÄgasÀttas med konkurrerande alternativ som involverar en tidigare samhÀllslivsstil sÄ lÄngt som 10 000 Är sedan, dÄ mÄltidsfrekvensen inte kunde planeras pÄ samma sÀtt som idag.Syfte: Syftet Àr att under sju veckor undersöka effekten av tvÄ stycken veckovisa 24-timmars periodiska förbud mot intag av energigivande Àmnen, med implementering av fysisk styrketrÀning och dess effekt pÄ lean body mass (LBM) och fettvikt hos yngre individer.Metod: TvÄ separata 24-timmars perioder av fasta i samband med tre separata styrketrÀningstillfÀllen genomfördes per vecka under sju veckor. KroppsmÄtt gÀllande kroppsfett i procent, fettvikt i kilogram (kg), kroppsdimensioner i centimeter (cm), LBM och total kroppsvikt i kg togs innan och efter studiens genomförande.

Ljudet a?r ett intressant kommunikationsmedium som utnyttjar varje individsegna erfarenheter och fo?resta?llningar da?r associationer fa?r stort utrymme. Mu-seer som idag kan va?lja fra?n ett stort urval av medier har mycket att vinna ge-nom att anva?nda sig av ljud - inte enbart fo?r att tekniken tilla?ter det.Den ha?r uppsatsen har fo?r avsikt att underso?ka ljudets mo?jligheter som kom-munikationsmedium i utsta?llningar. Syftet a?r att sprida ljus o?ver detta fo?rha?l-landevis outforskade omra?de som jag anser har ma?nga outnyttjade mo?jligheter.Fo?r att avgra?nsa min underso?kning har jag valt att studera utsta?llningen Dro?m-mens syster som finns pa? Va?rldskulturmuseet i Go?teborg.

Studiens fr?gest?llningar och syfte ?r att ta reda p? hur f?rskoll?rare uppfattar och resonerar kring begreppet popul?rkultur, f?r att d?refter unders?ka om deras f?rst?else f?r begreppet har en koppling till huruvida de implementerar popul?rkultur i sitt pedagogiska arbete i f?rskolan. Studien utg?r fr?n ett sociokulturellt perspektiv d?r v?rt insamlade empiriska material bygger p? kvalitativa intervjuer. Den teknologiska utvecklingen har och forts?tter utvecklas i hastig takt fram?t och barn som v?xer upp idag m?ter sk?rmar och olika digitala medier i st?rre utstr?ckning j?mf?rt med barn fr?n tidigare generationer. I f?rskolans l?roplan (Skolverket, 2018) framg?r det tydligt att de som arbetar i f?rskolan ska ta vara p? barns intresse och nyfikenhet.

Denna rapport undersöker hur man kan motivera yrkesarbetare inom mark och anlÀggningsarbeten att ta mer personligt ansvar inom arbetslivet. Vilka Àr för- och nackdelarna med att ta pÄ sig ansvar i arbetet? PÄ vilket sÀtt kan man frÀmja viljan till att anstÀllda tar mer personligt ansvar i arbetet? Rapporten undersöker Àven vad som motiverar yrkesarbetare inom mark och anlÀggning till att göra ett bra jobb i deras nuvarande arbete, samt vad de saknar för att motivationen skulle vara högre. UtifrÄn teorier kring arbetsmotivation och intervjuer, samt av ett eget framstÀllt frÄgeformulÀr dÀr 30 yrkesarbetare deltog, kunde jag sammanstÀlla vissa resultat. De viktigaste motivationsfaktorerna visade sig vara lön, eget ansvar, uppskattning och utveckling.