Bakgrunden till varför vi valde att undersöka ledares kommunikation är att vi fått uppfattningen att kommunikationen på arbetsplatsen är en avgörande faktor för att organisationen ska fungera tillfredställande. Syftet med denna uppsats är att belysa, beskriva och förstå eventuella likheter eller skillnader mellan de intervjuade medarbetarnas och ledarnas uppfattningar vad gäller ledarnas kommunikation på ett mellanstort IT-företag. Genom tio stycken kvalitativa intervjuer har det empiriska materialet samlats in. Det är fyra ledare och sex medarbetare som har intervjuats. För att få ut bästa resultat av intervjuerna användes en semistrukturerad intervjuguide.

Införande av en HR Shared Service-organisation syftar till att omfördela HR-funktionens personalarbete och separera det administrativa personalarbetet från det strategiska. Med hjälp av ny teknologi kan HR administration flyttas över till HR/IT-system och HR-arbetet kan i större utsträckning ske via självservice som hanteras av ledare och medarbetare i organisationen. Den senaste tidens forskning kring HR Shared Service och det nya sättet att leverara HR-service visar att gamla sampels- och handlingsmönster fortfarande lever kvar mellan ledare och HR-medarbetare. Uppsatsens syfte är att undersöka hur HR Shared Service har införts på ett Telekom företag och vilka konsekvenser det fått för ledarna på företaget.Den empiriska undersökningen har genomförts med en kvalitativ metod i form av 11 intervjuer med ledare och projektdeltagare för införandet av HR Shared Service-organisationen. Tre deltagande observationer genomfördes med avseende på hur ledare söker information på HR-portalerna.

I den här studien undersöks hur föreställningar kring kriser och risker inom en organisation påverkar och styr sättet man resonerar kring och arbetar praktiskt med kriskommunikation. Jag tog hjälp av fyra frågor för att undersöka detta nämligen: 1) Hur menar medarbetarna att kriskommunikationsarbetet på landstinget Kronoberg ser ut? 2) Vad har medarbetare för tankar om kriskommunikation i stort? 3) Vad har medarbetare för föreställningar om hot och risker för landstinget Kronoberg? 4) Slutligen, hur ser kopplingen mellan organisationens arbetssätt och medarbetarnas syn på hot och risker ut?Uppsatsens empiri består av åtta stycken samtalsintervjuer med anställda inom landstinget Kronoberg samt organisationens Plan vid Allvarlig Händelse. Jag intervjuade personer från olika avdelningar med olika kopplingar till kriskommunikation. Jag valde att utföra studien hos landstinget Kronoberg då de har verksamheter bevakade av media samt eftersom de har råkat ut för kriser så som Sankt Sigfridsbranden under de senaste åren.

I dagens ?kunskapssamhälle? är det viktigt att vara förändringsbenägen. Om företag vill följa med i den snabbt växande utvecklingen är det nödvändigt att de måste fungera som ?lärande organisationer? där anpassning, förändring och reflektion är dagliga inslag i arbetet. De måste se till att det livslånga lärandet blir verklighet och inte bara ett uttryck. Mitt syfte med denna undersökning var att undersöka om det finns förutsättningar för individuell kompetensutveckling och ett livslångt lärande i företag. Studien bygger på en kvalitativ metod.

Organisationen har en betydande roll i medarbetarens livspussel. Det finns mycket att vinna för arbetsgivaren genom att hantera problem och finna lösningar som passar den anställde. Studier av hälsofrämjande interventioner på arbetsplatsen visar att bäst resultat uppnås om interventionen riktar sig samtidigt till både individen och organisationen. Syftet med studien var att beskriva kommunanställda chefers uppfattningar av hur en interventionsstudie, som chefernas medarbetare deltagit i, påverkat arbetsplatsen. Studien syftade även till att söka förståelse för chefernas vidare tankar kring hälsofrämjande arbete på organisationsnivå utifrån ett perspektiv där hela vardagen inkluderas.

Abstrakt: De flesta människor kommer någon gång i sitt liv i kontakt med vården och utsätts därmed för risken att möta en bristande patientsäkerhet. I sjuksköterskans roll ingår det att skydda patienter och medarbetare från detta. Tidigare forskning har indikerat att det finns ett samband mellan arbetsbelastning, arbetsmiljö och patientsäkerhet. Den aktuella studien bekräftade detta då författarna fann att då sjuksköterskor upplevde en hög arbetsbelastning och en sämre arbetsmiljö innebar det risker för patientsäkerheten..

Örnehag, A. (2012) Hur pedagogerna använder ledarskapet för att skapa motivation i klassrummet. C-uppsats i Pedagogik, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomiSyftet med denna undersökning är att utifrån några grundskollärare och gymnasielärares perspektiv skapa kunskap hur de anser sig skapa motivation i klassrummet bland elever. Detta undersöks både i grupp och på individnivå. Likaså avser uppsatsen att problematisera vilken form av ledarskap/ledarstil som anses skapa goda förutsättningar för att eleverna skall känna motivation i skolarbetet.

Norrköpings kommun har en viktig roll i samhället, mot medborgare och företagare. Det betyder att kommunens e-förvaltning har stor betydelse för den framtida utvecklingen. Medborgarnas krav på service och e-tjänster har ökat markant, därför har allt fler offentliga verksamheter intresserat sig för en konkurrenskraftig e-förvaltning. De befintliga e-tjänster och de elektroniska ärendehanteringssystemen inom Norrköpings kommun är varierande och saknar anslutning till varandra. Med en ökad medvetenhet och en vilja att förändras finns det bra förutsättningar för en samverkan mellan dessa IT-system.

Vi möts allt oftare av ett ökat intresse för hälsa och en förväntan att leva sunt och hälsosamt. Detta för att vi ska hålla oss friska, orka mer och prestera bättre. I motsats till detta ökar ohälsotalen. Fler och fler blir sjukskrivna samtidigt som sjuknärvaron på arbetsplatser sägs öka. Ett intresse för detta motsatsförhållande var ursprunget till min studie.

För att finna rätt medarbetare till organisationen har arbetsgivaren Luleå kommun utarbetade riktlinjer vid rekrytering. Kommunen önskade en utredning av detta i syfte att rekrytera rätt medarbetare vilket tillsammans med intresset av ämnet var anledningen till denna undersökning. Denna studies syfte var att studera om dessa riktlinjer upprätthålls,om möjliga förbättringar kunde göras och hur deltagare i processen upplevde den. Studiens avgränsning var att studera det Luleå kommun kallar urval i sina skrivna riktlinjer för rekrytering vilket innefattar meritvärdering, anställningsintervju samt referenstagning. Denna kvalitativa studies avgränsning beskriver även två perspektiv från Luleå kommuns rekryteringsprocess, dels från kommunens rekryteringsgrupp och dels från de arbetssökande till kommunens perspektiv.

Denna kvalitativa intervjustudie genomfördes i samarbete med Scania Acadeamy. Studiens syfte är att utifrån ett Organizational Behavioral Management (OBM) perspektiv kartlägga hur individer i ledarskapsroller arbetar med beteende och motivation för egen räkning, med sina medarbetare samt gruppen som helhet. Denna kartläggning är aktuell då organisationen har introducerat en ny organisationsstruktur som kallas 5+1 modellen. Den har inneburit flera förändringar i hur man arbetar som ledare, exempelvis är ledaren mer närvarande och coachande än tidigare.OBM belyser beteendets roll i organisationen och studien definierar beteende utifrån ABC-modellen. Modellen visar att ett beteende triggas igång av en aktiverare och förstärks eller försvagas beroende på vilken konsekvens beteendet får.

Denna studie unders?ker ledarskap i distansarbetsmilj?er f?r att f?rst? skillnaderna mellan effektivt ledarskap i traditionella kontorsmilj?er och distansarbetsmilj?er. Syftet med denna studie ?r att belysa ledares f?rm?ga att kommunicera, motivera och engagera distansmedarbetare och hur ledarskapsstilar anpassas f?r att m?ta de unika f?rdelarna och nackdelarna som distansarbete medf?r. Genom att utforska denna dynamik syftar denna studie till att identifiera ledarskapsbeteenden och strategier som effektivt fr?mjar eller hindrar motivation, engagemang och prestation vid distansarbete.

Öppna kontorslandskap är ett sätt att möblera arbetsplatser så att fler personer ryms i samma lokal. Dessa landskap anses förbättra utbytet av information, skapa möjligheter till samarbete, ge verksamheten en starkare organisationskultur samt förbättra lönsamheten för organisationen. Samtidigt finns det forskning som visar att de öppna kontorslandskapen kan påverka medarbetarnas personliga integritet och arbetstillfredsställelse negativt. Dessutom finns det en risk för sämre fysisk arbetsmiljö. Syftet med vår studie är att undersöka vilka förutsättningar som gynnar medarbetares möjligheter att utföra sina arbetsuppgifter i ett öppet kontorslandskap på en specifik organisation.

ABSTRACT Titel: Graden av måluppfyllelse vad gäller kriminalvårdens centrala målsättningar för vårdares arbetstillfredsställelse på kriminalvårdsanstalten Härnösand Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Jennie Hamberg Handledare: Ernst Hollander Datum: 2011 - januari Syfte:Ett syfte med denna uppsats var att försöka ta reda på i vilken grad kriminalvårdarna på anstalten Härnösand kände arbetstillfredsställelse. Ett ytterligare huvudsyfte var att undersöka i vilken grad kriminalvårdens målsättningar angående kriminalvårdares arbetstillfredsställelse samstämde med hur kriminalvårdarna på anstalten Härnösand upplevde sin arbetstillfredsställelse. Metod: Jag har framförallt använt en kvalitativ metod, men även av en kvantitativ. Jag har gjort en semistrukturerad intervju med en kriminalvårdsinspektör, en deltagande observationsstudie och en vårdarenkät som hade både kvalitativa och kvantitativa inslag. Resultat & slutsats: Jag kom fram till att majoriteten av vårdarna på kriminalvårdsanstalten Härnösand hade en ganska låg arbetstillfredsställelse. Många faktorer bidrog till den minskade arbetstillfredsställelsen.

I en växande organisation finns risk för att kommunikationen blir lidande då denna inte fungerar på samma sätt i en liten, respektive stor, organisation. Det är viktigt att kommunikationen utvecklas i takt med att organisationen expanderar. En stor organisation kräver mer än möten och personliga kontakter för att alla ska bli involverade i organisationen. Syftet med denna studie var att undersöka hur ett intranät kan utvecklas för att gynna samtliga inom en organisation, med fokus på medarbetarna. Genom att studera teori kring ämnet skapades en grund för att kunna utföra en fallstudie vid organisationen Modo Hockey i Örnsköldsvik.