Sök:

Sökresultat:

2234 Uppsatser om Äldre medarbetare - Sida 21 av 149

Familjen Nolans och det finurliga belöningssystemet

Problemformulering: För att motivera goda prestationer pÄ arbetsplatser och rekrytera flermedarbetare anvÀnder sig företag av belöningssystem. Ett belöningssystem behöver ta hÀnsyntill mÄnga faktorer för att fungera dÄ varje mottagare av ett belöningssystem har olika behov.Branscher och företag har olika förutsÀttningar vilket gör det essentiellt att varje företaglyssnar till medarbetare och omgivning. Ett vÀl utformat belöningssystem tar dessa ibeaktning och gynnar dÀrmed företagets alla parter och fÄr företaget att prestera bÀttre.Syfte: Med denna studie Àr syftet att studera ett litet företag inom stÄlindustrin och detbelöningssystem som ges uttryck hÀr. VÄr intention var att undersöka vad som motiverarmedarbetarna och vad som Àr bidragande faktorer till vÄrt företags höga avkastning pÄ totaltkapital.Metod: Vi utförde tvÄ enskilda kvalitativa samtalsintervjuer pÄ Nolans Mekaniska AB, enmed VD:n och en med en medarbetare. En doktorsavhandling anvÀndes som ytterligareempiriskt underlag.

Processorienterad materialförsörjning: en studie i praktisk implementering

Denna rapport beskriver hur en ny materialförsörjningsprocess skall implementeras i praktiken vid Ericsson Radio Systems i GÀvle. En intressant frÄgestÀllning för detta examensarbete har varit hur materialförsörjningen skall uppnÄ en effektiv samordning och ett effektivt samarbete i en materialförsörjningsprocess, vilken bestÄr av olika funktioner, linjeorganisationer, yrkeskategorier och kundbehov. Arbetet begrÀnsades till att behandla den interna delen av materialförsörjningsprocessen. En fallstudie genomfördes vid implementering av en processförbÀttringsgrupp. Resultatet av vÄra undersökningar och resultatet av fallstudien visar att grundproblemet till ovanstÄende Àr brist pÄ utbildning.

Fler ?ldre, f?rre h?nder ? v?gen fram?t : H?llbar kompetensf?rs?rjning som politisk utmaning: en?fallstudie av ?ldreomsorgen i Kalmar kommun

More elderly, fewer hands: The way forward Sustaining the care workforce as a political challenge ? A case study of?elderly care in Kalmar Municipality This study examines how Human Capital Theory and New Public?Management are reflected in the governance of eldercare in Kalmar?municipality. Based on document analysis and interviews with politicians?and senior officials, the study shows that investments in staff competence?and well-being coexist with efficiency-oriented management practices.?Rather than being contradictory, these approaches are often combined in?everyday governance. The study concludes that the main challenge is not?funding, but capacity and that sustainable eldercare depends on aligning?national goals with local conditions and strong human capital.

Ledarskap inom Àldreomsorgen : En kvalitativ studie om chefernas syn pÄ motivation till sina medarbetare och hur dessa ledarkunskaper förvÀrvas

The purpose of this essay was to explore how the first-line managers in eldercare motivate their employees. In addition, we intend to study how the first-line managers acquire their leadership skills. To find answers to this purpose, we asked ourselves the questions; how acquires first line managers knowledge of how to motivate their employees? What is the first-line manager?s perception of motivation against their employees? The method we used was qualitative interviews with eight first-line managers in elderly care in Stockholm area. The results were analyzed by using two theories, Maslow?s hierarchy of needs and Hertzberg's two factor theories.

Att frÀmja arbetsmotivation : ? en kvalitativ studie om frÀmjande av medarbetares arbetsmotivation och ledares pÄverkansmöjligheter

Syftet med studien Àr att erhÄlla ökad förstÄelse för hur medarbetare upplever att arbetsmotivation kan frÀmjas och ledarens pÄverkan pÄ frÀmjandet av arbetsmotivationen. Vidare undersöks vilka faktorer som verkar  motivationsfrÀmjande för medarbetarna i den organisation dÀr studien utförts samt hur vÀl deras arbetsmotivation frÀmjas. Studien utgÄr ifrÄn en kvalitativ metod och det empiriska materialet har insamlats genom Ätta intervjuer pÄ medarbetarnivÄ. Studiens resultat visar att medarbetarnas arbetsmotivation frÀmjas genom flera faktorer, bland annat sociala faktorer och lönen betonas. Medarbetarnas motivation frÀmjas men skulle kunna frÀmjas mer Àn vad den gör idag genom ett antal motivationsfrÀmjande faktorer som diskuteras.

Arbetsmotivation pÄ Àldreboenden : en intervjustudie med chefer och medarbetare

Den hÀr studien handlar om arbetsmotivation pÄ tvÄ Àldreboenden i GÀvleborgs lÀn. Vi gjorde en jÀmförelse mellan ett privat Àldreboende och ett kommunalt Àldreboende för att undersöka hur arbetsmotivation diskuteras pÄ enheterna. Syftet med studien var att se om det fanns skillnader mellan det privata och det kommunala boendet samt mellan chef och medarbetare i definitionen arbetsmotivation. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor anvÀnde vi oss av en kvalitativ semistrukturerad intervjuform. Det vi i huvudsak kom fram till var att arbetskamraterna, de boende och att prestera bra var de mest framtrÀdande faktorerna till arbetsmotivation.

Medarbetarskap: kÀrnan till en hög servicekvalitet? : En flerfallsstudie kring förhÄllandet mellan en hög servicekvalitet, medarbetarskap och ledarskap

Syftet med denna studie var att analysera förhÄllandet mellan tre inom detaljhandeln vÀsentliga omrÄden; ledarskap, medarbetarskap och service.En allt större konkurrens pÄ den svenska detaljhandelsmarknaden tillsammans med utökade krav frÄn konsumenterna, innebÀr stora pÄtryckningar pÄ branschens butiker. De som i första hand möter de förÀndrade kraven Àr butikernas medarbetare, vilka sÄledes utsÀtts för allt större press frÄn flera hÄll. För samtidigt som konsumenterna stÀller högre krav pÄ servicen som medarbetarna förmedlar, vÀxer företagens interna krav pÄ att göra butikerna sÄ konkurrenskraftiga som möjligt. Följderna blir dÄ ofta en begrÀnsad bemanning och fÀrre arbetstimmar för butikerna, vilket skapar en paradoxal arbetssituation för butikernas medarbetare.Forskning pÄ omrÄdet för service och servicekvalitet framhÄller ett stort vÀrde hos personalen i frontlinjen. Medarbetare bör ses som en förutsÀttning för att kunna erbjuda en hög servicekvalitet, varpÄ forskningen betonar vikten av att göra medarbetarna delaktiga i utformningen och utvecklingen av butikens servicearbete.

Att styra och stÀlla med den interna kommunikationen, Àr det nÄgon mening? : ? En studie pÄ FörsÀkringskassan

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur medarbetare förhÄller sig till de mallar och styrdokument som ska anvÀndas för den interna kommunikationen och hur de i sin tur uppfattar att det pÄverkar organisationens image..

Internkommunikation vid internationella fientliga förvÀrv : En studie av sammanslagningen mellan Skandia och Old Mutual

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur internkommunikationen utformas vid fientliga förvÀrv, ur det förvÀrvade företagets synvinkel. Vidare avser jag undersöka om uppfattningen angÄende internkommunikationens förfarande skiljer sig mellan olika nivÄer i företaget, det vill sÀga om bilden som förmedlas av ledningen överensstÀmmer med den som ges av mellanchefer och medarbetare. För att besvara syftet kommer jag utföra en kvalitativ undersökning av Skandias internkommunikation betrÀffande sammanslagningen med Old Mutual. Jag kommer dÀrför att genomföra intervjuer med tre personer frÄn Skandias ledning, en mellanchef samt en medarbetare. Intervjuerna, och senare Àven analysen, grundar sig pÄ en teoretisk bakgrund gÀllande förvÀrv i allmÀnhet, och fientliga övertaganden i synnerhet, dÀr oron medarbetarna vanligtvis kÀnner inför denna situation tas i beaktande.

VÀrdegrundens betydelse : i strÀvan efter ett tryggare samhÀlle och minskad brottslighet

Syftet med denna studie var att undersöka offentliganstÀlldas upplevelser av en gemensamt antagen vÀrdegrund och dess betydelse för verksamhetens uppdrag och mÄl samt vilka faktorer som pÄverkade deras möjligheter att tillÀmpa vÀrdegrunden i sitt arbete. En intervjustudie genomfördes med sju anstÀllda frÄn en polismyndighet (n=4 medarbetare, n=3 ledare). Data analyserades med induktiv tematisk analys. Resultatet visade att vÀrdegrunden betraktades som ett politiskt dokument utan egentlig verksamhetsförankring. Medarbetarna sÄg inte vÀrdegrundens praktiska betydelse för deras yrkesutövning, dÄ de i huvudsak agerade utifrÄn erfarenhet och sin egen etik och moral för samhÀllet och medborgarnas bÀsta.

Intern Employer Branding ur ett medarbetarperspektiv

Employer Branding handlar om att skapa ett starkt arbetsgivarvarumÀrke och hur medarbetarna förmedlar varumÀrket. Stockholm stad anvÀnder visionen "Ett Stockholm i vÀrldsklass" i sitt Employer Branding arbete. Endast lite forskning finns kring hur medarbetarna upplever sin organisation i samband med ett Employer Branding-byggande. Syftet med denna studie var att öka förstÄelsen för hur medarbetare i organisationen Stockholm stad upplever tillhörighet och delaktighet. En observation och fyra intervjuer genomfördes.

Trivsel, lÀrande och kompetensutveckling. En studie om arbetslivsfaktorer

Kompetenskraven i samhÀllet och pÄ företag som vill vara konkurrenskraftiga Àndras och det blir viktigt för företagen att satsa pÄ lÀrande och kompetensutveckling hos medarbetarna för att de ska kunna möta förÀndringarna, undvika stress och ohÀlsa samt uföra ett kvalificerat arbete. Det Àr mÄnga komponenter som ska spela inför att ge effekt pÄ medarbetarnas lÀrande. Arbetstrivseln har de senaste decennierna fÄtt stor betydelse nÀr det gÀller företagens konkurrenskraft. Syftet med undersökningen Àr att undersöka arbetstrivselns betydelse för lÀrande pÄ arbetsplatsen. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av sex medarbetare och en chef pÄ ett företag med generellt hög arbetstrivsel.

Butikschefer och medarbetares upplevelser av interninformation

För företag idag Àr det av stor betydelse att ha en fungerande interninformation. Syftet med denna studie var att belysa hur butikschefer och medarbetare i ett företag upplevde och definierade sin interninformation samt se hur interninformationen fungerade i nutiden och hur de efterstrÀvade att den borde fungera i framtiden. MÄlet var Àven att belysa vilka informationskanaler som ansÄgs vara mest informativa och fungerande. Elva intervjuer genomfördes och dÀrefter analyserades data med hjÀlp av en induktiv tematisk analys. I studien framkom att de intervjuades upplevelse av interninformationen var positiv.

Salutogen Àldreomsorg i Göteborgs Stad? En kvalitativ studie hur nÄgra medarbetare inom Àldreomsorgen uppfattar deras (nya) arbetssÀtt.

Bakgrund UtifrÄn de politiska mÄlen; att öka inflytande och delaktighet, beslutades i Göteborgs Stad att skapa den ?nya Àldreomsorgen? genom att införa ett Salutogent perspektiv.Syfte Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur genomförandet av projektet Salutogent perspektiv (som avser till att införa ett salutogent förhÄllningssÀtt inom Àldreomsorgen i Göteborgs Stad) uppfattas av medarbetarna.FrÄgestÀllningar- Vad har medarbetarna för erfarenhet av projektet Salutogent perspektiv?- Hur uppfattar medarbetarna att de har fÄtt introduktion till det salutogena förhÄllningssÀttet? - Hur upplever medarbetarna att det salutogena förhÄllningssÀttet tar sig i uttryck i det dagliga arbetet och hur skiljer det sig ifrÄn det gamla?Metod Denna studie Àr en kvalitativ studie som bygger pÄ Ätta halvstrukturerade intervjuer av medarbetare inom hemtjÀnst och Àldreboende. Intervjuerna har analyserats med hjÀlp av teorier om hÀlsa, förÀndringsarbete och empowerment.Resultat Medarbetarna kÀnner till projektet men det finns en osÀkerhet om dess innehÄll. Introduktion till det salutogena förhÄllningssÀttet har majoriteten fÄtt frÄn sin enhetschef pÄ varierande sÀtt. För medarbetarna handlar det salutogena förhÄllningssÀttet om att lÀgga tillbaka makten till omsorgstagaren.

Incitamentsprogram : En studie om incitamentsprogrammen i Danmark, Finland och Sverige

Syftet med denna studie var att undersöka sambandet mellan kvantitativ anstÀllningsotrygghet (oron för att förlora arbetet) samt kvalitativ anstÀllningsotrygghet (oron för att förlora vÀrdefulla aspekter av arbetet) och hÀlsa respektive arbetstrivsel. Vidare kontrollerades det för hur och om socialt stöd frÄn chef och medarbetare hade en modererande effekt i denna relation. Resultat av hierarkiska regressionsanalyser visade att kvalitativ anstÀllningsotrygghet predicerade lÀgre arbetstrivsel men inget samband med ohÀlsa erhölls. Socialt stöd visade sig inte heller ha nÄgon modererande effekt pÄ anstÀllningsotrygghet. Socialt stöd frÄn medarbetare hÀngde dock samman med högre arbetstrivsel men inte med hÀlsa, medan stöd frÄn chef inte predicerade nÄgot av utfallen.

<- FöregÄende sida 21 NÀsta sida ->