Medarbetarsamtal har sina rötter från 1800-talet och används idag ute i organisationerna som ett verktyg för att dels påverka både medarbetarnas och organisationens utveckling. Jag ville i denna studie undersöka medarbetarsamtal vidare genom medarbetarperspektiv. Studiens syfte var att undersöka och belysa upplevelsen och betydelsen av medarbetarsamtal hos medarbetare. Jag vill i denna studie tolka och förstå mina intervjuade informanter och valde därför i denna studie den hermeneutiska forskningsinriktningen. För att uppnå syftet har 6 kvalitativa intervjuer med semistrukturerad guide använts.

Uppsatsens syfte är att undersöka intranätets förutsättningar att som informationssystem effektivisera arbetet och skapa delaktighet för medarbetare inom arbetsorganisationer. Fokus ligger på medarbetares upplevelser och meningsskapande av intranätet och varför arbetsorganisationers förväntningar på intranätet inte alltid blir förverkligade.Studien är gjord utifrån en kvalitativ metod och materialet består av innehållet från tio intervjuer gjorda med medarbetare inom verksamheter där intranätet används. Materialet har tematiserats och analyserats utifrån ett makt- och meningsskapande perspektiv.Resultatet visar att meningsskapande av intranätet skiljer sig åt inom organisationer, både mellan medarbetare och mellan olika verksamhetsnivåer inom organisationen. Intranätet upplevs som ett arbetsverktyg och som sådant svårt att forma och anpassa efter medarbetarnas behov. Intranätet är även ett informationsverktyg och där både möjligheter och hinder finns vad gäller utveckling.

Tidigare forskning har visat på att konkurrensen kring talangfulla medarbetare aldrig förr varithårdare och att ha strategier för att behålla dessa blir därför viktigt. En strategi som syftar till att görajust detta är talent management. Men hur arbetar man med detta och vilka föreställningar kringfenomenet finns? Vilka faktorer kan finnas som hindrar och/eller möjliggör arbetet med talentmanagement? För att ta reda på detta har det i studien valts att göra en fallstudie där data samlats ingenom semistrukturerade intervjuer. Det framkommer i studien att talent management upplevspositivt då det ger erkänsla och uppskattning.

Det finns idag många olika sätt att benämna och utföra utvecklingssamtal. En av de samtalsmodeller som den senaste tiden nått framgång inom området är Amforas Samtalsmodell Komfortgränsen(R). Denna studie är en beskrivning av hur medarbetare upplever utvecklingssamtal som förs i grupp enligt ovan samtalsmodell samt vilka effekter av gruppdialogen som erfars. Sju halvstrukturerade intervjuer genomfördes, tolkades och bearbetades enligt ett induktivt tematiskt analyssätt. Medarbetarna beskrev tre övergripande delar: gruppdynamiken och processen, effekter av gruppdialogen och gruppdialogens effekt på organisationen.

Tanken med följande kvalitativa studie är att visa hur ett antal förskolechefer motiverar sina medarbetare. Inledningsvis berör vi allmänt om vad som kan definieras som motivation, för att sedan gå in på motivationsteorier som vi anser är relevanta för vår studie. I vår teoretiska referensram använder vi oss av självbestämmande teorin (inre och yttre motivation), Maslows behovshierarki, Alderfers ERG teori och Herzbergs tvåfaktorteori. Vidare tar vi även upp om chefens roll vid motivation av sina medarbetare. Dock är det viktigaste utgångspunkten för vår studie sex faktorer som vi ur vår teoretiska referensram anser vara viktiga.

Genom vår utbildnings gång har vi blivit allt mer intresserade av samspelet mellan chef och medarbetare eftersom vi ser att det är en förutsättning att detta fungerar för att få en vinnande organisation. Trots att vi går mot allt fler decentraliserade organisationer och de båda parterna oftast arbetar närmare varandra än tidigare verkar utvecklingssamtal vara ett av de få tillfällen där medarbetare och chef har en enskild dialog med varandra. Därför har vi i denna uppsats valt att göra en kvalitativ undersökning om hur dessa utvecklingssamtal verkligen fungerar. Då vi under vår utbildnings gång även kommit till insikt med att god kommunikation är en förutsättning för att kunna skapa en relation, har vi valt att även se hur denna fungerar parterna emellan och om det är den som är orsak till eventuella brister i utvecklingssamtalen. Med detta som grund valde vi att i vår teoridel skriva om både utvecklingssamtal och kommunikation samt hur dessa samspelar för att få en än bättre förståelse för dessa områden.Vi kontaktade Niklas Andersson, personalsekreterare på Karlstads Kommun, som hjälpte oss med urval och kontakter.

The purpose of this thesis is to examine the relationship between the elderly at a retirement home and their professional caretakers with focus on the perspective of the elderly. Chosen method, a qualitative interview analysis has been conducted to describe how the relationship affects the elderly in their everyday lives. The total amount of interviews were four. The relationship between the elderly and their professional caretakers has rarely been examined in previous research from an elder?s perspective.The results indicate that the elderly often are satisfied with the way the professional caretakers treat them.

Dagens ledord skulle kunna sägas vara förändring. Medarbetare börjar och slutar sina anställningar, verksamheter omorganiseras, nya företag etableras och gamla kommunala funktioner avknoppas och blir privata. En annan kultur tar plats där medarbetarnas lärande och utveckling ses som ett av företagens viktigaste konkurrensmedel och blir därigenom något att fokusera på, synliggöra och utveckla. Vikten av en gynnsam lärandemiljö för medarbetarna står därför i centrum för att möjliggöra för deras livslånga lärande. Med utgångspunkt från det sociokulturella perspektivet samt hur förutsättningar för lärande uppstår och skapas blev syftet med studien således att få förståelse för chefens betydelse för lärandemiljön på en nyetablerad arbetsplats.

Underso?kningen a?mnade besvara hur bilder pa? va?lka?nda platser pa?verkas av stereotypisk musik fra?n andra la?nder. Musikhistoria fo?r de utvalda la?nderna och relaterad forskning ansa?gs som relevant bakgrund till arbetet.Stereotypisk musik fo?r fyra la?nder valdes ut och skapade tillsammans med bildmaterial fra?n fyra storsta?der 12 videoklipp. Tre niva?er av olika ma?ngd landma?rken med fyra videoklipp i varje niva?.

Bakgrund: Ekonomisk, teknisk, medicinsk utveckling och medborgares förväntningar styr ökade krav på god vård. Arbetet i hälso- och sjukvården är kunskapsintensivt och i ständig utveckling. Chefer ska kunna ge instruktioner, förtydliga arbetsuppgifter, stödja prioriteringar och ge medarbetare stöd och återkoppling. Detta sätter fokus på ledarskap och lärande. Socialstyrelsen i Sverige menar att det behövs ökade kunskaper i hälso- och sjukvården, om lärandestyrt förbättringsarbete.

Studien undersökte vilka ledarbeteenden och organisatoriska förutsättningar som upplevs vara viktiga för att ett ledarskap ska kunna skapa hälsa och effektivitet i en arbetsorganisation utifrån både ledare och medarbetarperspektiv. Metoden för studien bestod av gruppintervjuer. Deltagare var nio personal ledare, varav två kvinnor och tio medarbetare, varav tre kvinnor på en svensk tillverkningsindustri och underlaget bestod av fyra gruppintervjuer, varav två med personal ledare och två med medarbetare. Resultatet visade att ledarbeteenden som upplevdes viktiga för att skapa hälsa och effektivitet var tydlighet, regelbundna medarbetarkontakter, lyssnande och personalvård. Organisatoriska förutsättningar som ansågs viktiga var personalgruppens storlek och tid för medarbetarkontakter.

Syftet med studien är att visa en ökad förståelse för enhetschefers upplevelser av ett ledarskap utifrån den geografiska placeringen. Denna förståelse har vi huvudsakligen erhållit genom intervjuer med nio enhetschefer inom äldreomsorgen, varav fyra som arbetar i direkt anslutning till sina medarbetare, fyra på distans och en som både arbetar i närhet och på distans till sina medarbetare. Intervjuerna utfördes i en mellanstor kommun i södra Sverige. Studien utgår från en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats där intervjuerna grundas på ett semistrukturerat tillvägagångssätt, vilket innebär att enhetschefernas svar medför en djupare förståelse för deras åsikter kring den geografiska placeringen. Studiens resultat visar både för- och nackdelar med att styra ett ledarskap i närhet samt på distans.

Syftet med denna studie var att med en enkät undersöka belåtenhet med chefen ocharbetsrelaterad tillfredsställelse i förhållande till kvinnlig/manlig chef samt medarbetarnas könoch verksamhetstyp. Totalt deltog 147 respondenter vilket gav en svarsfrekvens på 74 %.Resultaten visade signifikanta skillnader i hur manligt och kvinnligt ledarskap uppfattades, imeningen att de kvinnliga cheferna hade genomgående mer nöjda medarbetare. Resultatet visadeäven att av de tre verksamhetstyperna (förskola, grundskola och gymnasium) som ingick istudien var förskolan den verksamhet som var mest belåten med chefen, oberoende av kön. Denverksamhet som hade lägst arbetstillfredsställelse i alla kategorier var grundskolan. Den endasignifikanta skillnaden som visades när det gäller kvinnliga och manliga medarbetare, var idelmåttet förmåner.

Bakgrund: Användandet av Internet och kommunikationen via sociala medier harökat betydligt och för många människor har det utvecklats till att blien del av vardagen. Detta gäller även medarbetare på ett företag. Företag och organisationer bör ha förståelse för och ta hänsyn till attsociala medier utgör en viktig kommunikationskanal och inse att deras medarbetare är representanter för företaget och fungerar som ambassadörer för varumärket.Syfte: Vi vill skapa djupare kunskap för hur sociala medier fungerar som en modern kommunikationskanal och hur det påverkar varumärken. Vi vill även skapa förståelse för eventuella motiv till att kontrolleramedarbetares användande av sociala medier och vilka komplikationer detta kan medföra, både externt och internt.Metod: Uppsatsens ansats är abduktiv och vi har använt oss av en kvalitativ metod. Utifrån en semistrukturerad intervjuguide har vi intervjuat fempersoner på olika företag.

Bakgrund: För att uppnå kundtillfredsställelse behöver företag vara serviceinriktade och erbjuda kundanpassade tjänster. Därmed är medarbetares beteende och kompetens av stor vikt för företags lönsamhet. För att få medarbetare att utföra önskvärda prestationer måste ledningen hos dem skapa engagemang och delaktighet. Ett tillvägagångssätt är att delegera ansvar och överlåta befogenheter till dem. Ett koncept som bygger på detta är empowerment.