AbstraktSyftet med vår kandidatuppsats är att göra en jämförelse gällande skillnader mellan vårdenhetschefers och deras medarbetares konflikthantering samt hur synen på interpersonella konflikter skiljer sig mellan grupperna. Varför vi valde att undersöka detta ämne är för att konflikter förekommer i vardagen i såväl arbets- som privatliv, och vi kommer att få hantera konflikter i våra framtida yrken som personalvetare. Vi tror att det kan skilja sig åt i hur man ser på och hanterar konflikter som chef respektive medarbetare, och det är just detta som är intressant för oss. Vi vill kunna bidra med något nytt till forskningen med denna studie.Då detta är en kvalitativ studie har vi valt att utgå från ett hermeneutiskt perspektiv. Vi har gjort semistrukturerade intervjuer med fyra vårdenhetschefer och fem medarbetare på ett västsvenskt sjukhus.

En lista med förslag på metoder som kan användas inom vuxenutbildning är resultatet av detta arbete. Dessa metoder har tagits fram med utgångspunkt dels från teorierna bakom Dunn & Prashnigs Arbetsstilsanalys och dels från ett exempel på hur kontexten ser ut inom svensk vuxenutbildning idag. En beskrivning av denna kontext har tagits fram med hjälp av en intervjuundersökning. I den undersökningen låg fokus på hur deltagare och medarbetare går tillväga i sitt arbete, hur studiemiljön ser ut, åsikter hos deltagare och medarbetare om dagens situation och slutligen idéer om vad som skulle kunna förändras. De föreslagna metoderna är uppdelade efter Arbetsstilsanalysens sex kategorier med tillhörande element.

Förekomsten av 360-graders inventeringar i samband med ledarutvecklingsprogram är vanlig. De modeller och verktyg som används är noggrant validerade och kontrollerade. Det saknas studier om hur inventeringar upplevs av deltagare som inte är inventeringens fokus. Denna studie syftade till att skapa förståelse för vilka processer som startar och vad som händer bland medarbetare och överordnade som deltar i en 360-graders ledarskapsinventering som ska fungera som en avstämning av ledarskapet i en mindre organisation. En induktiv tematisk analys visade att det finns förväntningar inom organisationen på inventeringens resultat, samt på de effekter som deltagarna uppfattar bör komma ut av en inventering.

Under 1900-talets senare hälft har lönesättning via enskilda lönesamtal, så kallad individuell lönesättning blivit den rådande lönebildningen i offentlig verksamhet. Tidigare utgick den offentliga sektorns lönebildning från löneskalor och tarifflöner, så kallad lönetrappa efter ålder och erfarenhet. Den offentliga sektorn kan anses vara en komplex organisation på grund av dess krav på demokrati, hushållande med samhällets resurser och tillämpande av offentlighetsprincipen. Dessa kan ha en påverkande effekt på hur lönebildningen ser ut samt den individuella lönens funktion som belöningsincitament och styrmedel. Syftet med detta examensarbete var att genom en intervjustudie med fenomenografisk ansats undersöka vilka uppfattningar som fanns ute i den offentliga verksamheten kring den individuella lönen och dess effekter.

Bakgrund: Organisationers konkurrens om duktiga medarbetare har aldrig varit hårdare och med rätt arbetstagare på rätt plats kan organisationen skapa konkurrensfördelar. För att anses attraktiva måste organisationer kunna möta arbetstagares krav och erbjuda mer än bara en arbetsplats att gå till. Det pågår ett ?krig? om talanger och när organisationer lyckats attrahera en talang måste de också se till att behålla den. Det finns dock en risk med att organisationen glömmer de medarbetare som inte är definierade som talang.

Bakgrund: Ekonomisk, teknisk, medicinsk utveckling och medborgares förväntningar styr ökade krav på god vård. Arbetet i hälso- och sjukvården är kunskapsintensivt och i ständig utveckling. Chefer ska kunna ge instruktioner, förtydliga arbetsuppgifter, stödja prioriteringar och ge medarbetare stöd och återkoppling. Detta sätter fokus på ledarskap och lärande. Socialstyrelsen i Sverige menar att det behövs ökade kunskaper i hälso- och sjukvården, om lärandestyrt förbättringsarbete.

Syfte med denna studie var att undersöka arbetsmotivation ur ett chefs- och medarbetarperspektiv i en av Sveriges storbanker. Till följd av den tekniska utvecklingen och ökade konkurrensen från omvärlden har arbetsförhållandena för de anställda på Sveriges arbetsmarknad förändrats. Färre medarbetare känner sig motiverade i sitt arbete på grund av det allt hårdare arbetsklimatet. En kvalitativ studie genomfördes på Svenska Handelsbanken. Totalt genomfördes 12 kvalitativa intervjuer med chefer och medarbetare på två kundkontor i Stockholmsområdet och på Handelsbankens huvudkontor.

Syftet med denna uppsats var att genom kvalitativa djupintervjuer av chefer och medarbetare studera, beskriva och förstå fenomenet utvecklingssamtal. Undersökningen genomfördes i en medelstor svensk försvarsindustri enligt en fenomenologiskt inspirerarad metodik. För att analysera studiens resultat utvecklades ett teoretiskt ramverk baserat på förväntansteori, moderna psykologiskakontraktoch Maslows behovshierarki. Studien visade att utvecklingssamtal fyller flera behov och har potential att öka medarbetarnas trivsel, engagemang och motivation. På motsvarande sätt kan dock utvecklingssamtal även skapa missnöje och sänka motivation om dess resultat upplevs som ett brott mot de informella psykologiska kontrakt som återfinns på arbetsplatsen.

Introduktion av en ny medarbetare kan ha stor betydelse för den enskilda individens framtida resultat i organisationen, vilket i sin tur påverkar även arbetsgruppens och organisationens totala resultat. Utgångspunkten för studien är arbetslivets förändrade förutsättningar, vilka har fört med sig nya former att styra medarbetare i organisationer. Detta har medfört att även introduktionen antas ha fått en mer framträdande funktion.Denna kvalitativa studie fokuserar på att fördjupa sig i hur detta har påverkat introduktionsprocessen av nyanställda medarbetare. I kandidatuppsatsen undersöks hur Handelsbanken, genom sin introduktion av nyanställda, försöker påverka dessa att anpassa sig till organisationens normer, värderingar och arbetssätt i syfte att generera effektiva representanter för organisationen. Datan i studien har samlats in via information från organisationens hemsida, tillhandahållna dokument samt intervjuer som därefter tolkats och analyserats med hjälp av teorier om socialisering och identitetsstyrning.Slutsatsen är att Handelsbanken använder flera olika metoder i syfte att socialisera de nyanställda in i organisationen samt att dessa, under introduktionen, stimuleras att utveckla en identitet som överensstämmer med organisationens behov.

När konkurrensen på arbetsmarknaden ökar så krävs det en funktionell strategi hos företagen för att behålla kvar kompetent personal inom organisationen. Genom att motivera de anställda med tydliga mål och klara visioner skapas goda förutsättningar för ett bra arbetsklimat. Syftet med studien var att undersöka hur fem medarbetare i ett spelutvecklingsföretag upplever motivationsstrategins konstruktion, funktion och inverkan. En hermeneutisk metodansats valdes och data samlades in genom fem halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Intervjuerna transkriberades, kodades och analyserades med hjälp av Atlas.ti och NCT-modellen.

Många företag uttalar att personalen är dess viktigaste resurs. För att stimulera denna resurs krävs det ett långsiktigt friskvårdsarbete. Medarbetare som mår bra presterar bättre vilket leder till att även företaget mår bättre. En ökad hälsa hos medarbetarna ökar deras produktivitet och bidrar till att företag blir mer lönsamma. Kunskapsintensiva företags medarbetare är väldigt medvetna om vad de vill ha från sin arbetsgivare och det är viktigt för arbetsgivarna att erbjuda de friskvårdsaktiviteter som efterfrågas av medarbetarna för att i fortsättningen anses vara en attraktiv arbetsgivare.

Vi har genomfört en studie i syfte att beskriva och analysera vilka faktorer som är motiverande i en arbetssituation för medarbetare som tillhör Generation Y (födda 1978 och senare), samt vilka belöningar som är attraktiva för denna grupp. Vi har valt att genomföra en kvalitativ fallstudie på yngre medarbetare inom affärsområdet Rikskund på Niscayah AB, som är ett av de ledande säkerhetsföretagen på den svenska marknaden. Vi genomförde en intervjuserie där vi talat med tio yngre medarbetare på företaget samt deras affärsområdeschef.Vi har valt ett holistiskt angreppssätt och ser vad som är motiverande utifrån fyra hörnstenar; omgivningens påverkan, individens behov, individens rättviseperception samt individens förväntningar. Vi kombinerar tidigare teorier från erkända forskare som till exempel Maslows behovspyramid, Herzbergs hygien- och motivationsfaktorer, McClellands behovsteorier och Vrooms processteorier för att ta fram en egen utredningsmodell. Viktiga slutsatser i studien är att yngre medarbetare främst motiveras av utmanande arbetsuppgifter och framgång. Icke-finansiella belöningar som utbildning, feedback och karriärmöjligheter är viktigare än finansiella, men finansiella måste finnas med för att skapa en grundtrygghet.

Vår slutsats är att det finns en relation mellan ledarskap och hälsa men att gå så långt som att påstå att det finns något som kan kallas för "det hälsosamma ledarskapet" vill vi inte göra. Vår analys visar på vikten av att skapa förutsättningar för ett psykiskt välmående i organisationen, inte bara ett fysiskt. En god hälsa förknippas med ett gott arbetsklimat och ett gott arbetsklimat anser vi uppkommer genom att de förväntningar som medlemmarna inom organisationen har på varandra, både chefer och medarbetare, överensstämmer. Om ledarskapet är auktoritärt eller mer coachande är egentligen inte av betydelse så länge medarbetare och chefer är överens om vilken typ av ledarskap som ska utövas. För att lycks med detta är kommunikation ett viktigt verktyg.

Inledning: Human Resources Strategy tar upp viktiga begrepp för hur man ska hantera och behandla sina medarbetare, vilket är ett relevant ämne i dagens samhälle där man har fått upp ögonen för hur strategier genom human resources kan genera vinst i företaget.Syfte: Syftet är att analysera hur ledare på fyra utvalda hotell i Stockholm och Oslo arbetar för att få sina medarbetare att prestera optimalt ur ett serviceperspektiv utefter den etablerade modellen Human Resources Strategy, och därefter finna det hotell som lägger mest vikt vid strategierna i modellen.Metod och material: Uppsatsen är baserad på fyra kvalitativa semistrukturerade intervjuer, 14 vetenskapliga artiklar, litteratur och en icke-deltagande/enkel observation på fyra utvalda hotell, som ingår i något av medlemskapen; The Leading Hotels of the World eller Design Hotels.Resultat: Undersökningen visade att ledarna i studien ansåg att det var av stor vikt att medarbetarna har kognitiv kompetens, blir utbildade inom företaget, får motivation, belöning och förmåner, samt känner delaktighet och att de får regelbunden feedback på sitt arbete. Allt detta för att skapa en positiv arbetsmiljö och trivsel hos medarbetarna, eftersom det skapar förutsättningar för att leverera en högklassig service, men i vilken utsträckning beror dock på hotellets storlek, förutsättningar och resurser.Slutsats: Det är viktigt att hitta rätt strategier för att på så sätt få medarbetare att prestera efter hotellets direktiv gällande service. Det gäller att hitta en balans och rätt strategier som stämmer överens med hotellets storlek, förutsättningar och resurser, för att skapa en positiv arbetsmiljö, vilket i sin tur påverkar medarbetarnas trivsel och prestationer.Nyckelord: Direktiv, Service, Strategier, Värdskap..

Medarbetare som har arbetspassion kan skapa ett mervärde för sin organisation. Arbetspassion är en värdefull egenskap som organisationen och i synnerhet ledningen kan arbeta med för att få engagerade medarbetare. Fenomenet arbetspassion innebär att medarbetaren har en stark dragning till en aktivitet som den tycker om och gärna lägger ned tid och energi på. Passionen har studerats inom olika aktiviteter och inom den privata sektorn samt fått fram åtgärder som kan främja medarbetarnas arbetspassion. Ingen tidigare studie har identifierats med inriktning mot en offentlig verksamhet och undersökt hur ledningen kan arbeta för att främja medarbetarnas arbetspassion.Syftet med examensarbetet är att skapa en ökad förståelse för hur ledningen kan främja medarbetarnas arbetspassion.