Sök:

Sökresultat:

251 Uppsatser om Äldre med invandrarbakgrund - Sida 16 av 17

BerÀttande som identitetsskapare? : En jÀmförelse mellan tvÄ romaner

Den hÀr uppsatsen har anknytning, men ingen direkt koppling, till b-uppsatsen Invandrarsvenska ? ett ungdomssprÄk?, dÀrför kan man se denna uppsats bÄde som fristÄende och som en del av Invandrarsvenska ? ett ungdomssprÄk? I uppsatsen har jag valt att titta nÀrmre pÄ det litterÀra verket Ett öga rött av Jonas Hassen Khemiri, som frÄn början skulle ha fÄtt ett större utrymme i Invandrarsvenska ? ett ungdomssprÄk? Ett öga rött publicerades 2003 och blev snabbt en omtalad bok eftersom den inte var skriven pÄ korrekt grammatisk svenska. Den Àr skriven pÄ vad som kom att kallas ?invandrarsvenska?, en form av talsprÄk, dÀr det svenska sprÄket blandats med slang och ord frÄn andra sprÄk. Ett öga rött handlar om en ung pojke som söker svar pÄ frÄgor om sin omgivning och identitet.

Vi kan vÀl trÀffas och fika. NÄgra muslimska invandrarkvinnors upplevelser av kontakten och samarbetet med svensk skola.

Institution: Högskolan i Halmstad Titel: Vi kan vÀl trÀffas och fika. NÄgra muslimska invandrarkvinnors upplevelser av kontakten och samarbetet med svensk skola. Författare: Susanne Castro & Birgitta Johansson Typ: C-uppsats. Examensarbete i lÀrarprogrammet. Sidantal: 53 Handledare: Claes Ericsson & Ulrika Sjöberg Examinator: Anders Persson Medexaminatorer: Torbjörn Jansson & Ole Olsson Slutseminarium: 2007-01-10 Dagens svenska skola skall arbeta för en ökad förÀldrakontakt dÄ elevens sociala och kunskapsmÀssiga utveckling menas vara gynnad av det aktiva samarbetet mellan hem och skola. Genom uppsatsens litteraturforskning ses en skev fördelning av inflytandet till nackdel för förÀldrar med invandrarbakgrund. Arbetets syfte har varit att med en hermeneutisk ansats intervjua och tolka fyra muslimska invandrarkvinnors framstÀllning av sina erfarenheter av kontakten och samarbetet med sina barns svenska skolor. Vidare avsÄgs att jÀmföra dessa upplevelser med styrande texters budskap och resultat frÄn tidigare forskning. I analysen avspeglas fyra individer med skilda men ocksÄ jÀmförbara erfarenheter.

Vi kan vÀl trÀffas och fika : NÄgra muslimska invandrarkvinnors upplevelser av kontakten och samarbetet med svensk skola.

Institution: Högskolan i HalmstadTitel: Vi kan vÀl trÀffas och fika.NÄgra muslimska invandrarkvinnors upplevelser avkontakten och samarbetet med svensk skola.Författare: Susanne Castro & Birgitta JohanssonTyp: C-uppsats. Examensarbete i lÀrarprogrammet.Sidantal: 53Handledare: Claes Ericsson & Ulrika SjöbergExaminator: Anders PerssonMedexaminatorer: Torbjörn Jansson & Ole OlssonSlutseminarium: 2007-01-10Dagens svenska skola skall arbeta för en ökad förÀldrakontakt dÄ elevens sociala ochkunskapsmÀssiga utveckling menas vara gynnad av det aktiva samarbetet mellan hem ochskola. Genom uppsatsens litteraturforskning ses en skev fördelning av inflytandet till nackdelför förÀldrar med invandrarbakgrund. Arbetets syfte har varit att med en hermeneutisk ansatsintervjua och tolka fyra muslimska invandrarkvinnors framstÀllning av sina erfarenheter avkontakten och samarbetet med sina barns svenska skolor. Vidare avsÄgs att jÀmföra dessaupplevelser med styrande texters budskap och resultat frÄn tidigare forskning.I analysen avspeglas fyra individer med skilda men ocksÄ jÀmförbara erfarenheter.

Resande seniorer pÄ nÀtet

Denna uppsats har syftat till att go?ra en kartla?ggning o?ver hur personer o?ver 55 a?r anva?nder digitala kanaler info?r resor samt deras a?sikter kring denna anva?ndning. Genom en fallstudie av Kulturresor Europa har studien fa?tt ett producentperspektiv som kan relateras till kartla?ggningen av a?ldersgruppen. Fo?r att genomfo?ra detta har en kvantitativ enka?tunderso?kning legat till grund.

Snowboard - en idrott för alla : En studie av Svenska skidförbundets satsning pÄ ungdomar med invandrarbakgrund

SammanfattningSyfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet med denna uppsats har varit att kartlĂ€gga bakgrunden hos den urvalsgrupp som deltagit under Dream action day samt att undersöka vilka som lockades av sporten och vill vara med att bredda den. VĂ„r avsikt Ă€r Ă€ven att undersöka om Dream action day var ett bra sĂ€tt att nĂ„ ut till en ny mĂ„lgrupp. VĂ„r ambition Ă€r Ă€ven att stödja Svenska skidförbundets i sin rekryteringsprocess samt utvĂ€rdera om satsningen varit lyckad. FrĂ„gestĂ€llningen har varit följande: Vilken etnisk, demografisk och ekonomiska bakgrund har de som deltar under Dream action day? Finns det nĂ„gon gemensam nĂ€mnare hos de som lockats fortsĂ€tta Ă„ka? Vill ungdomarna vara med och bredda sporten? Är Dream action day ett bra sĂ€tt att nĂ„ ut till mĂ„lgruppen?MetodGenom ett strategiskt urval gjort av Svenska skidförbundet har man lyckats locka 44 ungdomar till en dag dĂ€r de har fĂ„tt prova pĂ„ snowboard.

Att integrera i det svenska samhÀllet : En undersökning om kvinnor med invandrarbakgrund och deras syn pÄ introduktion och andra faktorer som pÄverkar intrÀdet i det svenska arbetslivet och samhÀllet

The integration policy in Sweden shall encourage individuals to support themselves and take part in society. It shall alsocontribute to equal rights and opportunities for women as well as for men. In BorlÀnge this has resulted in a program ofintroduction for new arrivals from other countries. However, at the unit responsible for economic support, they havediscovered that women with immigrant background more often than men seem to have trouble starting or became to anending of the program, which then especially leads women to a long-term dependence for economic support. The purpose of this study has therefore been to investigate what factors affect immigrant women?s participation in theintroduction, and what significance this participation has for their possibilities to become economically self-supporting,and integrated into Swedish society.

LÀsvanor hos flickor med svenska somandrasprÄk

Som lÀrarstudent har jag under den verksamhetsförlagda tiden fÄtt en bild av andrasprÄkselevers behov av sprÄkutveckling i det svenska sprÄket. LÀsning av skönlitteratur anses vara av mÄnga sprÄkforskare stimulerande för sprÄkutvecklingen. Jag vill ta reda pÄ om andrasprÄkselever, flickor lÀser skönlitteratur. För att fÄ svar pÄ min frÄga gjorde jag en undersökning om lÀsvanorna hos nÄgra flickor med svenska som andrasprÄk, sammanlagt 31 flickor i tvÄ olika mÄngkulturella skolor. I undersökningen anvÀnde jag mig av den kvantitativa metoden, genom enkÀter som jag delade ut till samtliga flickor mellan Ärskurs 4-6, för att fÄ en bakgrundinformation om deras lÀsvanor.

Barn av sin klass ? myten om den likvÀrdiga skolan : Studie om elever i behov av sÀrskilt stöd i ett segregerat Stockholm

Syftet med denna jÀmförande studie Àr att ta reda pÄ vilka slags svÄrigheter elever i grundskolans tidigare Är kan ha och hur undervisningen för dessa ser ut. Jag har utgÄtt frÄn tvÄ skolor i StockholmsomrÄdet: en ?invandrartÀt förort? samt en stadsdel i Stockholms innerstad för att Àven ta reda pÄ hur elevers möjligheter att klara skolans mÄl pÄverkas av deras uppvÀxtmiljö, förÀldrars bakgrund och social tillhörighet. Den likvÀrdiga skolan som beskrivs i skollagen ? vad innebÀr den i praktiken?För att svara pÄ detta har jag genomfört intervjuer med tre lÀrare och en specialpedagog samt utgÄtt frÄn tidigare forskning inom omrÄdet och Bourdieus kapitalbegrepp.

Integrationsdiskursens Vi och Dom : En kritisk analys av myndighetsdiskursen om integration

Diskursen om integration fortsÀtter att dominera den offentliga debatten ochhÀnvisar till ?invandrare? som en icke-integrerad grupp som ska integreras bland ?oss? integrerade svenskar. Med hjÀlp av en diskursanalys har syftet med denna uppsats varit att utröna pÄ vilket sÀtt den svenska integrationsdiskursen bidrar till, eller motverkar, reproduktionen av ?vi- och dom?-tÀnkande och andrefiering av personer med invandrarbakgrund i det svenska samhÀllet. Detta eftersom diskursen om integration Àr en viktig del i integrationsarbetet.

Hög lön eller hög anstÀllningsbarhet? : Hur utrikes födda och inrikes födda vÀljer eftergymnasial utbildning

Utbildning Àr nÄgot som de flesta mÀnniskor behöver och Àr intresserade av att skaffa sig. SamhÀllet utvecklas genom att individer utbildar sig och att resurser och begÄvningar pÄ sÄ sÀtt tas till vara. Dessutom Àr utbildning en av de fÄ metoder som individer kan anvÀnda för att flytta sig uppÄt i social stÀllning. Det finns mÄnga teorier och mycket forskning som visar hur social klass pÄverkar individens beslut angÄende utbildningsval. Dessa studier visar Àven att individers etnicitet kan resultera i ett negativt utfall pÄ arbetsmarknaden.Det verkar dock finnas begrÀnsat med studier som undersöker utbildningsval vad gÀller inrikes respektive utrikes födda pÄ högre nivÄ (eftergymnasial utbildning).

En minoritet i minoriteten - kuratorers bilder av funktionsnedsatta ungdomar med invandrarbakgrund.

Syfte:TonÄrstiden Àr en omvÀlvande tid, dÀr ungdomar ska gÄ igenom stora förÀndringar, frÄn att vara ett barn till att bli vuxen. Denna process innebÀr mÄnga utmaningar för den ambivalente ungdomen. För vissa av de invandrarungdomar som har en funktionsnedsÀttning blir utmaningen allt större, dÄ processen pÄverkas av att omgivningen inte har ett samsynt sÀtt att se pÄ deras förmÄgor och utvecklingsmöjligheter. Kuratorerna pÄ habiliteringen trÀffar dessa ungdomar och deras familjer för samtal. Syftet med denna uppsats Àr att ta reda pÄ kuratorernas erfarenheter och upplevelser kring dessa ungdomars identitetskapande och sjÀlvstÀndighetsmöjligheter.Metod:Med utgÄngspunkt ifrÄn vÄrt syfte och frÄgestÀllningar, valde vi att genomföra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med 7 kuratorer, anstÀllda inom habiliteringen.

Invandrade akademikers vÀgar och strategier till arbete

Syftet med detta arbete har varit att belysa vilka möjligheter och hinder invandrade akademiker möter pÄ vÀgen mot svenska arbetsmarknaden. Vi har ocksÄ velat pÄvisa vilka vÀgar och strategier som kan ge framgÄngsrika resultat. Genom vÄra intervjudeltagares erfarenheter har vi fÄtt fram vad de tycker kan förbÀttras för att göra arbetsmarknaden mer tillgÀnglig. VÄrt mÄl med undersökningen har varit att fokusera pÄ positiva resultat, dÄ vi har valt att göra intervjuer med invandrade akademiker som har ett arbete. Vi har i bakgrundsavsnittet visat pÄ hur sysselsÀttningsproblemen för invandrare uppkom och hur det har utvecklats till att bli ett stort och hett debatterat problem. Vidare har vi valt att ta upp strukturell och instutionell diskriminering som Àr bidragande faktorer till exkluderingen av invandrare pÄ den svenska arbetsmarknaden.

Tema: integration : aktionsforskning pÄ Blackebergs gymnasium

PÄ inbjudan av Blackebergs gymnasium har vi medverkat som deltagande lÀrare och forskare under ett projekt för integration. Detta projekt utgörs av mötet mellan en klass med elever av invandrarbakgrund och en klass med elever av företrÀdesvis svensk bakgrund. Rent praktiskt innebÀr detta att eleverna under en veckas tid har varit frikopplade frÄn ordinarie schemabunden undervisning och istÀllet deltagit i en serie evenemang med tema integration. Under denna vecka har vi handlett elever och efter bÀsta förmÄga dokumenterat projektet. VÄr metod har varit aktionforskning.

Forskningscirkeln och dess pÄverkan pÄ historieundervisning i en mÄngkulturell miljö

Under tvÄ terminer har vi medverkat i en forskningscirkel pÄ en grundskola som behandlat historieundervisning i en mÄngkulturell miljö. Forskningscirkeln startades i samband med att den aktuella skolan fick ett stort tillskott av elever med invandrarbakgrund. Det ena syftet med detta examensarbete Àr att synliggöra lÀrarnas syn pÄ rollfördelningen inom den aktuella forskningscirkeln. Den rollfördelning vi syftar pÄ Àr framförallt den mellan forskarna och lÀrarna, inte lÀrarna emellan. Det andra syftet Àr att se hur lÀrarna upplever att de pÄverkats av att medverka i forskningscirkeln, och dÄ med fokus pÄ historieundervisning i en mÄngkulturell miljö.

  Vad Àr lÀrande? :   Vad elever i Är 9 lÀgger i begreppen skola och lÀrande och hur de uppfattar lÀrar- och elevrollen

Syftet med studien Àr att undersöka vad elever i Är 9 lÀgger i begreppet lÀrande och hur de uttrycker sina förvÀntningar pÄ skolan, utifrÄn hur de beskriver hur de lÀr sig, hur de uppfattar lÀrarrollen och elevrollen samt hur de beskriver skolan. Detta studeras mot bakgrund av kategorierna etnicitet, genus, studieresultat och bostadsomrÄde. Studien Àr en kvalitativ studie. En form av triangulering har anvÀnts och metoderna Àr semistrukturerade fokusintervjuer samt strukturerad enkÀt. 22 elever frÄn tre olika skolor har intervjuats i fem fokusintervjuer.

<- FöregÄende sida 16 NÀsta sida ->