Vårt arbete grundar sig i att vi har ett stort intresse för litteratur, då vi har fått lyssna på och upptäcka olika typer av böcker under vår uppväxt. Vi anser att arbetet med detta är viktigt i förskolans verksamhet, då det bland annat främjar barns språkutveckling och gruppens sammanhållning. Litteratur är ett bra och användbart verktyg i verksamhetens olika områden. Genom en enkät och två ostrukturerade intervjuer har vi fått svar på våra frågeställningar. Våra frågeställningar är; Hur ofta används litteratur i barngrupp? Hur sker valet av den litteratur som används? Hur arbetar pedagoger utifrån litteratur? Vi har fått en inblick i hur pedagoger använder sig av detta.

BakgrundGenom livet a?r bero?ring betydelsefullt fo?r ma?nniskans va?lbefinnande. Vid bero?ring frisa?tts hormonet oxytocin som bland annat bidrar till sa?nkning av blodtryck och puls. Att fa? bero?ring i vardagen kan vara en sja?lvklarhet fo?r vissa men ju a?ldre en person blir desto fler ma?nniskor i dess na?rhet fo?rsvinner.

Syftet med arbetet är att undersöka om det går att skapa en balans mellan litteratur och medier i undervisningen. I litteraturgenomgången redogörs för teorier som är aktuella för den empiriska undersökningen. En beskrivning görs av medier och litteraturens ställning, samt hur dessa begrepp kan integreras i undervisningen för elever i åldrarna 9-12 år. Vidare presenteras en inblick i undersökningar som redogör för hur konsumtionen av litteratur och medier ser ut. För att få svar på forskningsfrågan genomförs dels intervjuer med lärare och dels enkätundersökningar med elever i grundskolans tidigare år.

Vårt arbete grundar sig i att vi har ett stort intresse för litteratur, då vi har fått lyssna på och upptäcka olika typer av böcker under vår uppväxt. Vi anser att arbetet med detta är viktigt i förskolans verksamhet, då det bland annat främjar barns språkutveckling och gruppens sammanhållning. Litteratur är ett bra och användbart verktyg i verksamhetens olika områden. Genom en enkät och två ostrukturerade intervjuer har vi fått svar på våra frågeställningar. Våra frågeställningar är; Hur ofta används litteratur i barngrupp? Hur sker valet av den litteratur som används? Hur arbetar pedagoger utifrån litteratur? Vi har fått en inblick i hur pedagoger använder sig av detta.

Syftet var att undersöka förekomsten av icke-västerländsk litteratur i ämnet svenska på gymnasiet. Sex läromedel har undersökts för att se om och på vilket sätt icke-västerländsk litteratur framställs. Därtill har intervjuer med lärare och bibliotekarier gjorts för att se om de introducerar eleverna för icke-västerländsk litteratur..

Vårt arbete grundar sig i att vi har ett stort intresse för litteratur, då vi har fått lyssna på och upptäcka olika typer av böcker under vår uppväxt. Vi anser att arbetet med detta är viktigt i förskolans verksamhet, då det bland annat främjar barns språkutveckling och gruppens sammanhållning. Litteratur är ett bra och användbart verktyg i verksamhetens olika områden. Genom en enkät och två ostrukturerade intervjuer har vi fått svar på våra frågeställningar. Våra frågeställningar är; Hur ofta används litteratur i barngrupp? Hur sker valet av den litteratur som används? Hur arbetar pedagoger utifrån litteratur? Vi har fått en inblick i hur pedagoger använder sig av detta.

Befolkningen i Sverige o?kar stadigt och fra?mst bland de a?ldre a?ldersgrupperna. Prognoser visar att 25 % av befolkningen kommer att utgo?ras av pensiona?rer a?r 2040. Den o?kade andelen a?ldre sta?ller ho?gre krav pa? fo?retagen pa? bostadsmarknaden da? behovet av tillga?nglighetsanpassade bosta?der o?kar.

Befolkningen i Sverige o?kar stadigt och fra?mst bland de a?ldre a?ldersgrupperna. Prognoser visar att 25 % av befolkningen kommer att utgo?ras av pensiona?rer a?r 2040. Den o?kade andelen a?ldre sta?ller ho?gre krav pa? fo?retagen pa? bostadsmarknaden da? behovet av tillga?nglighetsanpassade bosta?der o?kar.

Den här uppsatsen handlar om värderingar och om synen på litteratur och litteraturläsning i grundskolan under åren 1980-2011 och syftet är att undersöka dessa. Uppsatsen är en litteraturstudie där skolans styrdokument i form av läroplaner och kursplaner i ämnet svenska utgör undersökningens primära källmaterial. Frågor som kommer att beröras i uppsatsen är hur synen på litteratur förändrats genom åren och hur introduktioner av nya läroplaner under den aktuella tidsperioden påverkat litteratursynen? Restultat som den här undersökningen ger är att det generellt råder en positiv syn på läsning och litteratur i alla de undersökta dokumenten. Lgr 80 skiljer sig från de övriga två läroplanerna genom att det här finns aspekter som talar för att man vill styra vad eleverna ska läsa genom att ge exempel på boktitlar.

Denna studie är en undersökning av litteraturanvändning vid ämnesintegration ur ett lärarperspektiv. Den avser att undersöka hur litteratur bearbetas och hur lärarna anser att det ämnesintegrerade arbetssättet påverkar eleverna. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra verksamma svensklärare på olika skolor och program. Syftet med studien är att belysa, kartlägga och analysera hur svensklärare använder litteratur vid ämnesintegrerat arbete och hur detta arbetssätt, enligt lärarna, anses påverkar eleverna. Lärarnas arbete med litteratur vid ämnesintegration går ut på att ge eleverna en djupare förståelse för ett tema eller ämne genom litteraturläsning samt skapa sammanhang med andra ämnen.

Sedan Apple introducerade sin iPhone 2007 har anva?ndadet av smarta telefoner o?kat sta?ndigt. De anva?nds inte bara i hemmet utan a?ven pa? fo?retag och i milita?ren. Pa? fo?retagsmobiler finns det mer och mer viktig information sa?som mail, sms och viktiga filer.

Vårt arbete grundar sig i att vi har ett stort intresse för litteratur, då vi har fått lyssna på och upptäcka olika typer av böcker under vår uppväxt. Vi anser att arbetet med detta är viktigt i förskolans verksamhet, då det bland annat främjar barns språkutveckling och gruppens sammanhållning. Litteratur är ett bra och användbart verktyg i verksamhetens olika områden. Genom en enkät och två ostrukturerade intervjuer har vi fått svar på våra frågeställningar. Våra frågeställningar är; Hur ofta används litteratur i barngrupp? Hur sker valet av den litteratur som används? Hur arbetar pedagoger utifrån litteratur? Vi har fått en inblick i hur pedagoger använder sig av detta.

Uppsatsen är en undersökning av läroböcker i litteraturhistoria för gymnasieskolan utifrån ett postkolonialt perspektiv. De viktigaste resultaten i undersökningen visar en eurocentrism inom läromedel, där endast en liten mängd litteratur från icke västerländska delar av världen presenteras. Den visar även en framställning av icke västerländska delar av världen som statiska i kontrast till västerlandet där utveckling och modernitet betonas. Författare ur den icke västerländska litteraturen presenteras ofta som skildrare av livet i sina delar av världen och premieras sällan för originalitet..

Den här uppsatsen är ett försök till att analysera ny digital och digitaliserad litteratur med hjälp utav medieteorier och intervjuer med lokala aktörer i det litterära produktionsfältet, först och främst förläggare. Jag har två mål med min avhandling: att ge en överblick över hur dagens digitala landskap ser ut och hur vi, både som kulturkonsumenter och -producenter kan förhålla oss till dessa nya medier när de är så pass abstrakta som de är idag..

Syftet med den här studien var att undersöka hur svensklärare arbetar med litteratur från övriga världen, hur de tolkar styrdokumenten, vad de anser att en text ?från övriga världen? kan vara, hur de väljer litteratur och vilka syften de ser med arbetet. Denna kvalitativa studie bygger på intervjuer av sex svensklärare verksamma i år 7-9 i grundskolan. Resultatet visar att lärarna ansåg att litteratur från övriga världen ska handla om ett annat land eller kultur och bör vara författad av någon som kommer från eller har stor erfarenhet av landet som beskrivs. Ett syfte med arbetet var att eleverna skulle få förståelse för sig själva och för andra människor, kulturer och länder genom att ta del av olika perspektiv, erfarenheter, känslor och tankar.