Forss, E & Westrin, M. Mo?tet med do?den. Hur sjuksko?terskor upplever na?r den yngre palliativa patienten tar upp samtalet om do?den ? en empirisk studie.

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.

Förlossningsrädsla är ett vanligt förekommande problem och antalet kvinnor som söker vård har ökat markant. Kunskap om hur barnmorskan upplever det att vårda kvinnor med förlossningsrädsla är begränsad men visar på att barnmorskor upplever vården av dessa kvinnor som tidskrävande och känslomässigt påfrestande. Syftet med studien var att beskriva barnmorskors upplevelser av mötet med och vården av kvinnor med förlossningsrädsla, på förlossningsavdelningen. Åtta barnmorskor från två olika förlossningsavdelningar i Västra Götalandsregionen intervjuades. Intervjuerna analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys.

BakgrundGenom livet a?r bero?ring betydelsefullt fo?r ma?nniskans va?lbefinnande. Vid bero?ring frisa?tts hormonet oxytocin som bland annat bidrar till sa?nkning av blodtryck och puls. Att fa? bero?ring i vardagen kan vara en sja?lvklarhet fo?r vissa men ju a?ldre en person blir desto fler ma?nniskor i dess na?rhet fo?rsvinner.

Det finns en arbetsdelning mellan könen på dagens arbetsmarknad. Vissa yrken uppfattas som kvinnliga och andra som manliga. Men allt fler kvinnor arbetar idag i mansdominerade yrken. Mitt syfte med denna studie är att undersöka hur kvinnor upplever att det är att arbeta i ett mansdominerat yrke. Denna studie belyser hur kvinnor anpassar sig, vilka svårigheter de möter och hur de hanterar dessa.

I denna studie har jag undersökt om och hur utvecklingen gått framåt vad gäller förekomsten av kvinnor och hur dessa porträtteras i läroböcker i historia. Böckerna jag undersökte var läroböcker från tre tidsperioder; 1966-1967, 1983-1984 och 2001. I böckerna räknade jag antalet kvinnor och studerade hur de framställdes. Var de passiva eller aktiva kvinnor? Tillagda eller integrerade i historien? Jag utgick från min tes som i stort sa att det hade successivt blivit bättre med tiden och att i de sista böckerna, de från 2001 skulle vi ha ganska många kvinnor som var beskrivna på ett positivt vis..

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.

Att känna igen och komma ihåg andras ansikten är en viktig förmåga hos människan. Forskning har visat att kvinnor generellt kommer ihåg fler ansikten än män och särskilt bra är kvinnor på att minnas andra kvinnors ansikten. Syftet med den här studien var att undersöka om priming av kön skulle påverka mäns och kvinnors ansiktsigenkänningsförmåga för androgyna bilder. I undersökningen medverkade 161 personer (93 kvinnor och 68 män) mellan 18 och 19 år och resultatet visade att kvinnor generellt presterade bättre när det gällde att minnas olika ansikten. Resultatet ger stöd åt tidigare forskning samt upphov till nya frågeställningar, som till exempel om skillnaderna är åldersrelaterade eller om kvinnor har ett större intresse för ansikten?.

Uppsatsen handlar om hur kvinnor kommer i kontakt med idrotten som tidigare århundraden tillhört mannen som uppfostringsinstrument och till soldatträning. Kvinnorna får inte tillträde till idrott inom mannens idrottsföreningar i Gävle utan de skapar en egen förening som kommer att motverka den negativa synen som finns på kvinnor och idrott under slutet av 1800-talet och tidigt 1900-tal..

Befolkningen i Sverige besta?r till cirka 17 procent av a?ldre individer o?ver 65 a?r. Att a?ldras med ha?lsa a?r en central byggsten inom det ha?lsofra?mjande arbetet. Vid kartla?ggning och underso?kning av de a?ldstas ha?lsa, levnadsvanor och livsstil kan ha?lsofra?mjande insatser tilla?mpas, riktade mot dess behov.

Syftet är att se hur kvinnors karriärvägar kan se ut. Fem kvalitativa intervjuer med kvinnor på högre chefsposter analyseras för att få fram en förståelse om vad som gjort karriären möjlig. De teoretiska utgångspunkterna är dels feministiska förklaringsteorier om varför män och kvinnor inte behandlas lika i arbetslivet och dels de sociologiska begreppen självbild och roll. Intervjupersonernas framgångsfaktorer kan sammanfattas med orden självbild, inställning till roll och rollturister..

Befolkningen i Sverige o?kar stadigt och fra?mst bland de a?ldre a?ldersgrupperna. Prognoser visar att 25 % av befolkningen kommer att utgo?ras av pensiona?rer a?r 2040. Den o?kade andelen a?ldre sta?ller ho?gre krav pa? fo?retagen pa? bostadsmarknaden da? behovet av tillga?nglighetsanpassade bosta?der o?kar.

Befolkningen i Sverige o?kar stadigt och fra?mst bland de a?ldre a?ldersgrupperna. Prognoser visar att 25 % av befolkningen kommer att utgo?ras av pensiona?rer a?r 2040. Den o?kade andelen a?ldre sta?ller ho?gre krav pa? fo?retagen pa? bostadsmarknaden da? behovet av tillga?nglighetsanpassade bosta?der o?kar.

Denna uppsats är utformad i syfte att kartlägga och förstå hur kvinnor som befinner sig i ett våldsamt förhållande, samtidigt som missbruk är en stor del i vardagen, upplever den hjälp som samhället har att erbjuda. Materialet är insamlat genom semistrukturerade intervjuer med kvinnor som har personliga erfarenheter av att leva i dubbel utsatthet.Undersökningen visar att alla de kvinnor som vi har varit i kontakt med har mer att önska från samhället. Det råder bland annat en stigmatisering av dessa kvinnor och för att arbetet ska kunna förbättras så måste denna stämpling försvinna. Kvinnorna behöver bli sedda utifrån hela sin livssituation, inte bara för missbruket..