Inledning: I dagens matbutiker är utbudet av produkter stort, vilket kan göra det svårare för konsumenter att veta vad de skall köpa. Vid val av småbladssallat, kan det vara svårt att veta vad som skiljer de olika sorterna åt och vad de bäst kan användas till. Att beskriva sallaternas smaker och dofter med ord kan hjälpa konsumenterna att välja. Syftet med studien var att undersöka effekten av sensoriska beskrivningar i valet av småbladssallat hos konsumenter. Metod och material: Den metod som användes var observation och genomfördes på 59 respondenter.

Inledning: I dagens matbutiker är utbudet av produkter stort, vilket kan göra det svårare för konsumenter att veta vad de skall köpa. Vid val av småbladssallat, kan det vara svårt att veta vad som skiljer de olika sorterna åt och vad de bäst kan användas till. Att beskriva sallaternas smaker och dofter med ord kan hjälpa konsumenterna att välja. Syftet med studien var att undersöka effekten av sensoriska beskrivningar i valet av småbladssallat hos konsumenter. Metod och material: Den metod som användes var observation och genomfördes på 59 respondenter.

Inledning: I dagens matbutiker är utbudet av produkter stort, vilket kan göra det svårare för konsumenter att veta vad de skall köpa. Vid val av småbladssallat, kan det vara svårt att veta vad som skiljer de olika sorterna åt och vad de bäst kan användas till. Att beskriva sallaternas smaker och dofter med ord kan hjälpa konsumenterna att välja. Syftet med studien var att undersöka effekten av sensoriska beskrivningar i valet av småbladssallat hos konsumenter. Metod och material: Den metod som användes var observation och genomfördes på 59 respondenter.

Inledning: I dagens matbutiker är utbudet av produkter stort, vilket kan göra det svårare för konsumenter att veta vad de skall köpa. Vid val av småbladssallat, kan det vara svårt att veta vad som skiljer de olika sorterna åt och vad de bäst kan användas till. Att beskriva sallaternas smaker och dofter med ord kan hjälpa konsumenterna att välja. Syftet med studien var att undersöka effekten av sensoriska beskrivningar i valet av småbladssallat hos konsumenter. Metod och material: Den metod som användes var observation och genomfördes på 59 respondenter.

Syfte & forskningsfråga:Syftet med denna uppsats är att skapa en djupare förståelse för utvecklingen av dagens modemarknad och fenomenet ?fast fashion? genom att analysera och undersöka trenders uppkomst, hur trender anammas av konsumenter samt konsumenters inverkan på modebranschen. Uppsatsens forskningsfråga formulerades med uppsatsens syfte i åtanke och frågan blev följande: Vad är karaktäristiskt för dagens modemarknad och vilken betydelse har konceptet ?fast fashion? för marknadens utveckling?Metod:Vår uppsats är baserad på en kvalitativ forskningsmetod då vi önskade att få en djupare förståelse kring det valda forskningsämnet. Vidare kom uppsatsen att få en abduktiv karaktär då vi haft ett växelspel mellan vald teori och empiri.

Inledning: I dagens matbutiker är utbudet av produkter stort, vilket kan göra det svårare för konsumenter att veta vad de skall köpa. Vid val av småbladssallat, kan det vara svårt att veta vad som skiljer de olika sorterna åt och vad de bäst kan användas till. Att beskriva sallaternas smaker och dofter med ord kan hjälpa konsumenterna att välja. Syftet med studien var att undersöka effekten av sensoriska beskrivningar i valet av småbladssallat hos konsumenter. Metod och material: Den metod som användes var observation och genomfördes på 59 respondenter.

Inledning: I dagens matbutiker är utbudet av produkter stort, vilket kan göra det svårare för konsumenter att veta vad de skall köpa. Vid val av småbladssallat, kan det vara svårt att veta vad som skiljer de olika sorterna åt och vad de bäst kan användas till. Att beskriva sallaternas smaker och dofter med ord kan hjälpa konsumenterna att välja. Syftet med studien var att undersöka effekten av sensoriska beskrivningar i valet av småbladssallat hos konsumenter. Metod och material: Den metod som användes var observation och genomfördes på 59 respondenter.

Bakgrund: Utbudet och försäljningen av ekologiska livsmedel har ökat de senaste åren. Detta har medfört att distributionskanalerna blivit fler. Utbud och pris är två viktiga faktorer vid inköp.Syfte: Syftet var att undersöka om konsumenter i Uppsala är nöjda med utbudet av ekologiska livsmedel samt priset på dem, och även att undersöka om de upplever att de kan påverka utbudet av ekologiska livsmedel.Metod: Undersökningen var kvantitativ och genomfördes i form av en enkät med frågor med fasta svarsalternativ. Vid genomförandet användes ett bekvämlighetsurval. Av 120 insamlade enkäter inkluderades 107 stycken.Resultat: Konsumenterna anser priset vara för högt, både i Uppsala med omnejd samt den matbutik de oftast handlar.

I dagsläget har flertalet modeföretag valt att fokusera på kundorienterad marknadsföring istället för massmarknadsföring. Stor vikt läggs vid att skapa stabila och långvariga relationer med sina kunder, för att på lång sikt utveckla ömsesidiga värden samt konkurrenskraft på marknaden. Kundklubbar har numera blivit ett relativt vanligt redskap att tillämpa då det kan uppnås en hög grad av kundlojalitet. Verktyget gör det möjligt att samla in samt bearbeta sådan information som är väsentligt för att komma närmare sina kunder och i slutändan få en djupare inblick i vad de efterfrågar. Kundklubben skapar således en möjlighet att på ett effektivt sätt kommunicera med sina kunder.

Inledning: En ökad etablering av externa köpcentrum utanför stadskärnan har lett till att inblandade aktörer i stadskärnan bör sträva efter att tillgodose konsumenternas önskemål och behov för att öka sin attraktionskraft. För att värde för konsumenten ska uppstå bör dock aktörerna veta vad konsumenter och besökare värdesätter i stadskärnan. Om aktörerna baserar sin profil på vad de tror att kunderna efterfrågar kan ett gap mellan det önskade och erbjudna värdet uppstå. Vår huvudfråga är: Hur skapas överensstämmelse mellan vad invånare värdesätter och hur aktörer samverkar för att skapa värde?Syfte: Syftet är att skapa en förståelse och ge kunskap om hur inblandade aktörer kan skapa ett ökat upplevt värde och attraktionskraft av och för en stadskärna.Metod: Vi har valt att använda oss av både en kvantitativ och kvalitativ forskningsmetod för att uppnå studiens syfte.

BakgrundDetaljisterna på den svenska livsmedelsmarknaden har bland annat genom koncentration fått ökad makt gentemot leverantörer. Då de tre största detaljisterna står för 87 % av marknaden är det av betydelse för leverantörerna att få sälja till dessa detaljister. Detaljisterna säljer inte bara leverantörernas produkter utan även egna märkesvaror. Detta leder till att leverantörens kund, detaljisten, även är deras konkurrent.GenomförandeVi har genomfört en kvalitativ studie för att undersöka hur leverantörerna kan konkurrera med de egna märkesvarorna. Vår empiri är grundad på intervjuer med åtta leverantörer och två detaljister.

 Titel:                           Va´då finanskris? En studie om konsumentbeteenden. Problemformulering: Hur påverkas konsumenterna av finanskrisen vad gäller inköp av dagligvaror och sällanköpsvaror? Syfte: Vårt huvudsyfte är att studera hur konsumenternas konsumtion har förändrats i form av bättre planering, prismedvetenhet och eventuella utgiftsminskningar på grund av finanskrisen och den rådande lågkonjunkturen. Metod: Vi har valt att göra en studie utifrån konsumenternas perspektiv då vi vill få en bred bild av hur konsumenterna upplever sig påverkas av finanskrisen. Detta ledde till att vi genomförde en kvantitativ studie genom att dela ut enkäter till 400 personer utanför Ica Maxi respektive Coop Forum. I studien har vi haft ett positivistiskt förhållningssätt då vi objektivt har bearbetat respondenternas svar. Vi har tillämpat den deduktiva ansatsen eftersom vi utgår från en redan befintlig teori och utifrån den bildar en hypotes för att sedan se ifall den ska förkastas eller ej. Teori: Vi har koncentrerat oss på teorier som berör konsumentbeteende på ett eller annat sätt.

En ny trend inom flyg- och resebranschen är ett system som tillåter flygresenärerna attkompensera för de utsläpp som resan medför. Det har dykt upp en rad olika organisationersom flyg- och resebolagen använder sig av som återför de pengar som flygresenären betalar iavgift, till projekt som verkar för att skapa en bättre miljö. Det omfattar åtgärder från attplantera regnskog till forskningsprojekt som ska verka för att förbättra miljön. Avgiften somresenären betalar räknas ut med hjälp av en kalkylator där resenären fyller i var resan ska gå,därefter räknar kalkylatorn ut hur mycket koldioxid som kommer att släppas ut perpassagerare. Charterresebolaget Apollo, som vi valt att studera, har erbjudit sina kunderklimatkompensering genom företaget GreenSeat i drygt ett år.

Den rådande klimatsituationen utgör, på grund av föroreningar i naturen, ett hot mot jordens fortlevnad, det kan främst påvisas genom de klimatförändringar som blir allt mer tydliga i världen. Samhällets negativa påverkan på jordens klimat sätter press på samhällsaktörer, varav en av dem är handelssektorn. Livsmedelsbranschen är den aktör som idag arbetar mest med ansvarsfullt företagande. Fokus läggs främst på ekologiska produkter, miljömärkningar samt energieffektivt arbete.Trots satsningar på ekologiska livsmedelsalternativ samt egna märkesvaror med ekologisk inriktning råder idag kunskapsbrist bland konsumenter. Den finansiella aspekten utgör, tillsammans med tid- och bekvämlighetsaspekter, de huvudsakliga påverkansfaktorerna på konsumenters medvetna och omedvetna beteende.

Föräldrarollen, och upplevelserna av den, varierar alltid utifrån många olika faktorer. Under mitten av 1900-talet var den gällande familjenormen att mödrarna tog allt ansvar fo?r hem och omsorg av barnen, medan fäderna stod fo?r försörjningen. Fäderna gavs alltså bara en liten möjlighet att lära känna/knyta an till sina barn när de var små.Vilka effekter detta kan ha haft på relationen mellan fäderna och deras barn, då barnen blivit vuxna, är i stort sett ett outforskat område. Den här studien ämnar kunna belysa dessa.