Syftet med arbetet har varit att undersöka texterna inom SFI, svenska för invandrare; varför de väljs och hur lärarna väljer att arbeta med dem. För att få svar på våra frågor observerade vi undervisning hos fyra lärare på två olika skolor. De texter som lärarna använde sig av under dessa observationer fungerade sedan som underlag för de kvalitativa intervjuer med lärarna som vi genomförde. I vårt resultat har det framkommit att de intervjuade lärarna använder texter med tre olika ursprung: läroböcker, lärares eget skapande samt sådana som är skapade utanför skolans värld. Det var de sistnämnda som i vår undersökning gav läsarna den bästa möjligheten till en mer fördjupad diskussion runt innehållet och gav möjlighet till kritiskt läsande. Valet av texterna, som görs medvetet eller omedvetet, kan kopplas till lärarnas inställning om textens språk respektive innehåll, val av metod och tillgång till planeringstid. Annat som framkommit är att lärarnas möjligheter till pedagogiska diskussioner påverkar såväl val som arbetssätt.

Uppdraget att göra denna studie fick vi av Röda Korsets Behandlingscenter i Skövde och frågor väcktes om hur det kan vara att som flykting komma till ett nytt land och starta om på nytt. Syftet med studien var att söka en fördjupad kunskap om äldre invandrares upplevelser av sin integration i det svenska samhället. Begreppet ?äldre invandrare? syftade på personer födda före 1954 då dessa personer kulturmässigt var de äldre i patientgruppen på RKC. Studien behandlade både män och kvinnor, kategoriserades i olika teman och analyse¬rades därefter ur teoretiska utgångspunkter om identitet och kris.

Den här uppsatsen berör hur utomeuropeiska invandrare upplever att deras etableringsaktiviteter skapar hinder och möjligheter för inträde på arbetsmarknaden, samt hur detta har berört deras identitetsskapande i det svenska samhället. I uppsatsen har jag använt mig av intervjuer och inspirerats av metoden grundad teori för att få fram och analysera empirin. Intervjuerna har utförts personligen, och mina frågeställningar i uppsatsen har varit: Vad innebär etableringsaktiviteterna för informanterna, Hur upplever de att etableringsaktiviteterna har främjat respektive motverkat deras möjlighet att få arbete och Hur upplever informanterna att detta har berört deras identitetsskapande?.

The aim of this study is to go into depth and analyze the identity ?immigrant? (invandrare) and how it is constituted in Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet and Sydsvenska Dagbladet. An investigation (SOU 2006:21) by Swedish authorities concludes that immigrants are portrayed in an unfavorable way in Swedish media, whilst Gunnar Sandelin in a debate article in Sweden?s biggest morning newspaper (Dagens Nyheter) meant that Swedish media lies about immigrants, creating an image of them that is too favorable that is not in touch with reality. This gives this thesis momentum to further investigate the identity immigrants are given in Swedish media.The theory and method used in this thesis is Laclau?s and Mouffe?s discourse theory.

Uppsatsen avser undersöka attityder till utomeuropeisk invandring i sex europeiska länder: Sverige, Norge, Danmark, Nederländerna, Frankrike och Storbritannien. Attityder till invandring undersöks utifrån de två begreppen essentialistisk homogenitet och kulturell homogenitet samt syn på invandrare. Även ett komparativt perspektiv tillämpas för att undersöka huruvida det finns skillnader i attityder mellan olika länder. Uppsatsens bakgrundsavsnitt ger en kort genomgång av immigrationshistoria och dagens invandrarstruktur samt ländernas olika förhållningsätt i mottagandet av invandrare. Därefter diskuteras uppsatsen teoretiska bakgrund i kulturforskning och postkolonialism, följt av den tidigare forskningen som genomförts på området attityder till invandring.

Svenska studier visar att invandrare i Sverige har sämre hälsa än de som är födda här. Ekonomiska problem, sociala faktorer, arbetslöshet, språksvårigheter, diskriminering och en känsla av att inte känna sig trygg kan vara anledningar till att invandrare har sämre hälsa. För att lättare förstå en del av invandrarpatienters livsvärld krävs det ökad kännedom hos vårdpersonal om hur dessa människor upplever sin hälsa.Denna uppsats är en litteraturstudie där åtta kvalitativa svenska studier har analyserats. Syftet är att beskriva negativa faktorer som kan påverka hur invandrare upplever sin hälsa i det nya hemlandet. Personerna i studien kommer från många olika länder och studierna är gjorda i ett flertal olika sammanhang.

Stereotyper är starkt förenklade, känslomässigt laddade mentala representationer om personer som tillhör en viss grupp, som i sin tur kan generera fördomar. Studien undersökte huruvida svenskar och invandrare bedöms olika vid samma brottstyp. Det predicerades att invandrare skulle bedömas mer negativt, bedömas vara mer sannolika att återfalla i brott, samt rekommenderas längre straff än svenskar. Dessutom skulle män bedöma gärningsmännen mer positivt. 85 deltagare bedömde en av fyra varianter av en brottsbeskrivning där förövarens etnicitet samt brottstyp manipulerades.

BakgrundGenom livet a?r bero?ring betydelsefullt fo?r ma?nniskans va?lbefinnande. Vid bero?ring frisa?tts hormonet oxytocin som bland annat bidrar till sa?nkning av blodtryck och puls. Att fa? bero?ring i vardagen kan vara en sja?lvklarhet fo?r vissa men ju a?ldre en person blir desto fler ma?nniskor i dess na?rhet fo?rsvinner.

I uppsatsen undersöks hur integration av invandrare i de areella näringarna (växtodling, djurhållning och skogsskötsel) och på landsbygden kan underlättas, med fokus på Västra Götalands län. Det sker dels genom en litteraturstudie i ämnet, dels genom att beskriva erfarenheter av några projekt inom grön integration som genomförts i Västra Götaland, finansierat av landsbygdsprogrammet 2007-2013. Flyktingar med olika bakgrund intervjuas också om sin syn på landsbygden och intresse av att bo på landsbygden och arbeta inom de gröna näringarna. Litteraturstudien täcker olika aspekter på integration, såsom integration på landsbygden jämfört med i städerna, kommuners och myndigheters roll, möjligheter för invandrare att etablera sig som företagare inom de gröna näringarna, och nischer inom de gröna näringarna som kan vara lämpliga/möjliga för invandrare att etablera sig inom. Invandrare i Sverige bor i hög utsträckning i städer. Svensk landsbygd domineras av etniska svenskar och åldersstrukturen på landsbygden är ogynnsam för de gröna näringarna. För att utvecklas behöver landsbygden attrahera unga människor, entreprenörer och barnfamiljer. Invandrare är entreprenörer i högre utsträckning än etniska svenskar, och det finns många invandrade barnfamiljer som vill bo och arbeta på landsbygden.

Utgångspunkten för denna uppsats var att analysera gestaltningen av invandrare och utom-svensk kultur i svensk ungdomsfilm med syftet att uppmärksamma en eventuell bristande mångfald. Tillsammans med teorierna postkolonial teori och sociologi har sex utvalda filmer inom mellan åren 2006-2012 analyserats med problemställningar som ska lyfta fram den tänkbara frånvaron. Anledningen till problematiseringen av svensk ungdomsfilm kommer från kännedomen att ungdomsfilmens målgrupp är lättpåverkad och därför anser jag att denna genre har ett större ansvar när det gäller förmedling av ideologier och människosyn. Det samlade undersökningsmaterialet tyder på en omfattande avsaknad av icke-svensk etnicitet i filmer med svenska huvudkaraktärer, samt att de filmer som innefattar andra kulturer ofta skapar en intrig kring huvudkaraktärens etnicitet.  .

PROBLEM: En demografisk förändring i form av en ökad kulturell heterogenitet har på kort tid ägt rum i Sverige liksom i många andra länder. Idag har nästan 2 av 9 miljoner invånare i Sverige invandrarbakgrund. När företag arbetar med marknadsföring förbises ofta betydelsen av skillnader i form av språk och kultur som följer grupper med invandrarbakgrund. SYFTE: Syftet med uppsatsen är att skapa hypoteser rörande om företag i sin marknadsföring kan använda specifika strategier för att nå individer och grupper med invandrarbakgrund på den svenska marknaden. METOD: Den övergripande metoden som använts är en fallstudie där Folksam varit huvudobjekt.

Uppsatsens huvudsyfte är att undersöka skillnader i utbildningsförväntningar bland utrikesfödda och infödda svenskar femtonåringar i Sverige. Tidigare studier har visat att utrikesfödda elever har sämre skolprestation än infödda svenskar, men högre ambitioner att satsa vidare på högskola eller universitet än infödda svenskar. Dessutom vill jag studera hur och på vilket sätt femtonåringars utbildningsförväntningar påverkas av föräldrarnas utbildningsnivå och testresultaten i matematik och läsning. En aktuell fråga som har varit av stort intresse i svensk forskning de senaste åren är könsperspektiv och könsrollerna. Detta tar jag upp i uppsatsen genom att studera om det finns skillnader mellan femtonåringars invandrarstatus i effekten av kön på femtonåringars utbildningsförväntningar.Jag har använt mig både av svensk och internationell tidigare forskningsteori samt av ett befintligt datamaterial från Pisa år 2003.

Studien är uppdelad i tre delar och belyser den invandrade individens syn på sina möjligheter till utveckling i det nya landet. Första delen heter det ofrivilliga arvet, barn till invandrare och belyser unga invandrares syn på framtiden. Andra delen heter Det sociala skyddsnätet och belyser en rad olika skyddsnät och hur de hjälper den invandrade att komma på fötter i det nya landet. Tredje delen heter Akademisk relevans och belyser relevansen i utbildning för en individs integration samt hur Sverige som land tar vara på invandrares kompetens och erfarenheter från hemlandet. I samtliga delar berättar informanterna om med eller motgångar som de känt när de kommit till det nya landet..

In Sweden there is an integration policy and a policy for national minorities. The integration policy aims to integrate newly arrived immigrants (nyanlända invandrare), whereas the minority policy aims to maintain and strengthen the rights of the national minorities. The national minorities are though, at times, included into the integration policy, even though they hold a minority status in Sweden. This paper aims to, through discourse analysis, investigate the research question: ?how is the content of integration referred to, when it is related to immigrants, contra when it is related to national minorities?.

In this degree project I have studied how an anti-discrimination bureau can adapttheir online information to the target group ? immigrants who only have modestunderstanding of the Swedish language. This group is often subject of discriminationmatters, and therefore it?s important that they can take part of the information.To find answers to my questions I have studied different relevant theories, performeda readability analysis on the online information and have had qualitativeinterviews with representatives from the target group. I have also tested my rewrittentexts on both representatives and other readers.The result from my studies has shown that it is words that are the most difficult inthe current online information, while length and structure of the sentences are alsoof importance when it comes to the readability.