Sök:

Sökresultat:

724 Uppsatser om Äldre invandrare - Sida 45 av 49

"I mitt hemland var jag nÄgonting" Om akademiker med invandrarbakgrund inom yrkestrafiken

AbstraktDenna uppsats bygger pÄ en kvalitativ undersökning och fokus ligger pÄ Ätta akademiker med invandrarbakgrund som jobbar inom yrkestrafiken vilka vi intervjuade. Med hjÀlp av dessa Ätta intervjuer vill vi fÄ fram hur dessa personer upplever sin situation pÄ arbetsmarknaden och vad de sjÀlva tror ligger bakom deras svÄrigheter att etablera sig pÄ arbetsmarknaden utifrÄn deras respektive utbildningsnivÄ. För att kunna analysera vÄra insamlade data har vi valt att anvÀnda oss av teorier skrivna av Pierre Bourdieu och Erving Goffman. Genom vÄr uppsats har vi kommit fram till att dessa Ätta informanter trots sina anstrÀngningar har misslyckats med att fÄ ett kvalificerat arbete. Det finns ett antal olika orsaker, vÄra informanter beskrev att de tror att det existerar en rÀdsla hos arbetsgivare för att anstÀlla en akademiker med invandrarbakgrund och att det dels förekommer diskriminering pÄ arbetsmarknaden.

Tradition, kultur och kunskapsöverföring : En studie om anvÀndningen och betydelsen avskogens Àtliga resurser bland personer med polsk bakgrund boende i Stockholmsregionen

Det övergripande syftet med denna studie Àr att bidra till kunskap om hur dagens urbanamÀnniska anvÀnder sig av skogens Àtliga resurser, sÄsom svamp och bÀr. Dessa resurser kallas iforskningssammanhang ofta för non-timber forest products (NTFP). AnvÀndningen av NTFP harbelysts ur ett kulturellt perspektiv och undersökts som tradition, det vill sÀga kunskap somtraderas mellan generationer. Fokus har legat pÄ hur vanor förÀndras över tid och rum, vad debetyder för personer i gruppen och hur de vidareförmedlas. För att avgrÀnsa studien Àr detgruppen Personer med polsk bakgrund boende i Stockholm (PPBS) som har undersökts.

Invandrares upplevelser av diskriminering och den politiska diskursen om invandrare i Sverige mellan 1960-2009

Aim: This paper aims to produce a serviced office concept adjusted to Statens fastighetsverk. The concept will make SFV:s properties more attractive for renting. Method: Information has been collected from interviews with 13 different serviced office companies, one serviced office agent and eleven government authorities. Also litterateur, reports and internet have been used in gathering information.I will use following questions:š      How is the serviced office concept designed?š      Which customer segment should SFV direct to and what need does the segment have?š      How shall a marketing plan look like for the concept?š      How should a concept designed for SFV look like? Result & Conclusions: Serviced office space is a company that letting functional workspace with access to shared facilities e.g. reception, office machines, internet, phone and more.

En sfÀr av mÀnskliga rÀttigheter : om mÄngfald och (o)likheter i svenska Amnesty

Fokus i uppsatsen Àr begreppet mÄngfald och svenska Amnesty. UtgÄngspunkten Àr dels det oproblematiserade och positiva talet om mÄngfald som kommer till uttryck i den offentliga debatten i Sverige och dels det faktum att den svenska sektionen av Amnesty International nyligen tagit beslut om att införa ett"mÄngfaldsperspektiv"i syfte att genomsyra all organisation och verksamhet.Syftet med uppsatsen Àr formulerat i tvÄ steg: som ett första steg analyserar jag uppfattningar och förestÀllningar om Amnesty som organisation, och om dess medlemmar och som ett andra steg gör jag - med sÀrskilt fokus pÄ etniska och kulturella aspekter - en analys av hur mÄngfald förstÄs i intervjuerna och hur denna förstÄelse relateras till svenska Amnesty som organisation. Kvalitativa intervjuer med sex aktiva medlemmar inom svenska Amnesty utgör grunden för analysen. Ett socialkonstruktionistiskt inspirerat synsÀtt anvÀnds som teoretisk referensram och begrepp som etnicitet, kultur, mÄngkulturalism och kategorisering Àr centrala och anvÀnds som teoretiska verktyg i analysen.De huvudsakliga slutsatserna av analysen Àr att den bild av Amnesty, och dess medlemmar, som kommer till uttryck i intervjuerna Àr nÀstintill uteslutande positiv, vilket fÄr till följd att en diskussion om utanförskap och diskriminering i rörelsen inte ges nÄgot direkt utrymme. MÄngfald förstÄs i mÄngt och mycket i termer av en representation av olika"kategorier"av mÀnniskor sÄsom "mÀn", "kvinnor", "invandrare", "icke-akademiker".

?Oftast lÄgutbildad. Oftast en invandrare. Oftast tjejer.? BerÀttelser om deltagande i ett brytprojekt och om de egna studie- och yrkesvalen.

Könssegregationen pÄ den svenska arbetsmarknaden Àr stor, av de trettio största yrkena har tre en jÀmn könsfördelning. Brytprojekt Àr en del av det arbetsmarknadspolitiska jÀmstÀlldhetsarbetet med syfte att öka möjligheterna för varje individ att anvÀnda sina resurser oberoende av könstillhörighet. Vi har utfört fyra kvalitativa intervjuer med killar som deltagit i ett brytprojekt. Det aktuella brytprojektet Àr ett samarbete mellan kommunen och den lokala högskolan med syfte att bidra till ökad jÀmstÀlldhet och bredare rekrytering genom att fÄ fler killar intresserade av kvinnodominerade yrkesomrÄden. UtifrÄn detta Àr syftet med studien att undersöka hur killar som deltagit i ett brytprojekt talar om sitt deltagande, samt att studera hur de resonerar kring sina framtida studie- och yrkesval efter deltagandet i projektet.

"Jag trivs jÀttebra hÀr, jag skulle aldrig flytta hÀrifrÄn!" : - En kvalitativ studie om bilden av stadsdelen KronogÄrden och engagemanget för dess utveckling.

Under en tioÄrsperiod frÄn mitten av 1960-talet byggdes en miljon nya bostÀder genom Miljonprogrammet, detta för att rÄda bot pÄ den bostadsbrist som dÄ rÄdde i de svenska stÀderna. Bilden av dessa omrÄden har gÄtt frÄn att vara moderna stadsdelar med annorlunda arkitektur till att vara boplatsen för ?de andra?. Stadsdelarna har blivit etniskt segregerade och bebos till stor del av personer som har rötter i utlandet. En av dessa stadsdelar Àr KronogÄrden i TrollhÀttan, dÀr projektet Trygg i TrollhÀttan arbetar för att förbÀttra tryggheten i omrÄdet.

Blattar, Svennar och KommunalrÄd : En kulturanalytisk studie för SödertÀlje kommun om Offer, Förövare och situationella identiteter

I min uppsats diskuterar jag identiteter som situationella. Specifikt problematiserar jag anvÀndandet av kategoriseringar som grundar sig pÄ etnicitet. Jag diskuterar Àven de Offer- och Förövaridentiteter jag kunnat finna i mina informanters berÀttelser om deras liv och livssituation.Först kommer det inledande kapitel dÀr jag presenterar mitt syfte med uppsatsen och beskriver mina teoretiska utgÄngspunkter, vilka Àr; etnicitet, Vi och De andra, maktperspektiv, kategoriseringars konsekvenser, ?hen?, Förövar- och Offeridentitet och subjektskonstruktioner. I det första kapitlet beskriver jag Àven mina metodiska utgÄngspunkter och tillvÀgagÄngssÀtt.

Unga pappor i Örebro : En fokusgruppsstudie kring upplevelser och behov

 Titel: Ska lika behandlas olika eller olika behandlas lika - En studie om Àldre Syrianers deltagande i den kommunala ÀldreomsorgenFörfattare: Alexander Hammerlund och Zryan KarimHandledare: Runa Baianstovu Deniz SammanfattningEnligt de styrande regelverken för Àldreomsorgen ska beviljade insatser styras av behovet oavsett vilket kön, kultur, religion, sprÄktillhörighet etcetera som personen har. Den demografiska utvecklingens problematik Àr inte endast ett svenskt utan Àven ett globalt fenomen eftersom det kommer att stÀlla andra och högre krav pÄ Àldreomsorgen allteftersom omsorgsbehoven ökar. Föreliggande uppsats syfte Àr att undersöka Àldre syrianers deltagande i den kommunala Àldreomsorgen. Dessutom Àmnas tvÄ frÄgestÀllningar besvaras dels kring vilket behov som finns av den offentliga Àldreomsorgen. Dessutom rör frÄgestÀllningarna vad som kan pÄverka deltagandet i den offentliga Àldreomsorgen och kan det pÄverkas av religiösa, sprÄkliga eller kulturella faktorer? Uppsatsen utgÄr ifrÄn en kvantitativ ansats vars databearbetningsprocess baserar sig pÄ en enkÀtundersökning innehÄllandes totalt 31 respondenter.

SprÄkets betydelse för samverkan mellan skola och hem (The importance of language for interaction between school and home)

Nilsson Marlene & Zanjani Nafiseh (2009). SprÄkets betydelse för samverkan mellan skola och hem (The importance of language for interaction between school and home). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna undersökning Àr att belysa betydelsen av förÀldrarnas kunskaper i svenska sprÄket för samverkan med skolan och barnens lÀrande i till exempel matematik. Undersökningsmetoderna Àr bÄde kvantitativa och kvalitativa. Dessa bestÄr av enkÀter till förÀldrar med annat modersmÄl Àn svenska och intervjuer med tvÄ lÀrare och tio SFI ? pedagoger.

Att göra det omöjliga möjligt. Svenska som andrasprÄks- och modersmÄlsundervisningen i en mindre kommun.

Den föreliggande undersökningen har som syfte att undersöka hur man har anordnat undervisningen för svenska som andrasprÄkselever i de kommunala grundskolorna i en mindre kommun med ett mÄngkulturellt, men glest och sprÄkligt heterogent elevunderlag. Undersökningen grundar sig i mitt genuina intresse för hur vi i den svenska grundskolan tillgodoser andrasprÄkselevernas möjligheter till sprÄklig och kognitiv utveckling. I aktuell forskning inom omrÄdena modersmÄl och tvÄsprÄkighet finner vi goda empiriska underlag för hur vi skall utforma och organisera de flersprÄkiga elevernas undervisning pÄ bÀsta sÀtt. I den nu föreliggande undersökningen finns speciella förutsÀttningar, som sÀtter bÄde aktuell forskning, styrdokument och skolans ramfaktorer pÄ prov. Den undersökta kommunen har genom sin stora yta en svÄrhanterad logistiksituation för elever, lÀrare och skolledare.

Debatten om Fadime : Orientalism och kulturrasism?

NÀr Fadime Sahindal mördades av sin far i Uppsala startades en debatt om ?hedersmord? som i en nÀstan lavinartad form spred sig över hela landet. Debatten, som fördes i hela det mediala Sverige, fick snabbt uppdelning mellan tvÄ inriktningar vilka var en kulturbetonande samt en icke-kulturbetonande. Den kulturbetonande inriktningen menade att kulturella skillnader var det viktiga att fokusera pÄ annars skulle invandrarkvinnors specifika problem osynliggöras, medan den icke-kulturbetonande inriktningen menade att ett universellt patriarkalt förtryck skulle vara i fokus, annars skulle vi spela frÀmlingsfientliga krafter i hÀnderna. Debatten lÄstes fast i denna polarisering mellan dessa tvÄ inriktningar.

AnvÀndning av komposterat rötslam i anlÀggningsjord : En undersökning av innehÄll och lÀckage till recipienten

Att bromsa klimatfo?ra?ndringarna och ta hand om dagens miljo?problem pa? ett sa?dant sa?tt kommande generationers mo?jligheter att uppfylla sina behov inte ha?mmas a?r en av de sto?rsta utmaningarna som ma?nskligheten sta?llts info?r. En del i problematiken a?r att minska beroendet av utvinning av nya resurser och i sta?llet a?teranva?nda de resurser som redan finns integrerade i samha?llet fo?r att kunna fra?mja, samt skapa, fungerande kretslopp. Na?ringsa?mnen som fosfor och kva?ve, som finns i avloppsslam, kan exempelvis utvinnas och a?teranva?ndas.

Stressfaktorer hos monteringsarbetare

En intervjuundersökning genomfördes bland montörerna pÄ en avdelning pÄ en monteringsfabrik som producerade bilstolar till bilindustrin. Bakgrunden var att ett flertal montörer sökt företagshÀlsovÄrden för belastningsproblem och samtidigt signalerat stress och hög arbetsbelastning. PÄ den aktuella avdelning och i övriga fabriken fanns hög sjukfrÄnvaro.Man arbetade i tvÄskift och man jobbade maxtid under lÄnga perioder vilket innebar att man lade pÄ ytterligare arbetstid pÄ eftermiddagsskiftet.Syftet med undersökningen var att ta reda pÄ om det fanns stressfaktorer, vilka de var och i vilken omfattning de fanns samt om de kunde bidra till ohÀlsa i form av allmÀn ohÀlsa, belastningsskador och sjukfrÄnvaro.FrÄn den aktuella monteringsavdelningen drogs ett brett urval pÄ 9 personer dÀr kvinnor och mÀn, invandrare och svenskar, unga och Àldre, kort och lÄng anstÀllningstid, sjukskriven och frisk samt de bÄda skiften skulle vara representerade. Intervjugruppen bestod av 2 kvinnor och 7 mÀn i Äldrarna frÄn 21 till 50 Är. MedelÄlder 33,9 Är.

Mellan religiös moralism och sekulÀr frihet : En socialpsykologisk studie av ungdomar, som lever med emotionella konflikter angÄende sexualitet och partnerskap

Den hÀr uppsatsen handlar om unga mÀnniskor som pÄ ett eller annat vis har att göra med tvÄ kulturer, det vill sÀga hÀrstammar frÄn ett land men har vÀxt upp i Sverige och dÀr mitt syfte med denna studie har varit att belysa hur bl a religiös moralism kontra vÀsterlÀndsk liberalism kan ge upphov till emotionella konflikter hos ungdomar som lever med dubbla kulturer. Syftet har ocksÄ varit en strÀvan att möjliggöra ökade kunskaper och förstÄelse för dessa unga mÀniskor. Den frÄga som jag med denna studie har avsett att svara pÄ Àr vilken betydelse religiös moral har hos förÀldragenerationen för de sociala relationer som deras barn utvecklar i det nya hemlandet under ungdomsÄren.LevnadsberÀttelserna speglar deras vardagsliv dÀr lÀsaren inbjuds till att ta del av det allra mest privata sÄsom kÀnslor, syn pÄ moral, sociala relationer och framtidstankar. Jag har anvÀnt mig utav Dorothy Smith?s institutionella etnografi som en vetenskaplig ansats.

LÀkare frÄn RumÀnien i den svenska primÀrvÄrden: En kvalitativ analys med fokus pÄ hur integrationsprocessen fungerar pÄ individnivÄ

Syftet med denna undersökning har varit att skapa en bild av hur integrationsprocessen fungerar pÄ individnivÄ i de fall dÀr lÀkare frÄn RumÀnien rekryteras till Sverige. Dessa lÀkare har flyttat till norra Norrland tillsammans med sina familjer för cirka tvÄ Är sedan, och dÀrför uppstod intresset för att Àven titta nÀrmare pÄ hur integrationen fungerar utifrÄn ett familjeperspektiv. Aspekten som var mest betydelsefull att diskutera hÀr har givetvis varit arbetet. För att kunna fÄ svar pÄ studiens frÄgestÀllningar samt skapa en djupare förstÄelse för detta fenomen ansÄgs kvalitativ metod vara lÀmplig. Sammanlagt har tio vuxna mellan 30 och 45 Är intervjuats, fem lÀkare tillsammans med sina makar.

<- FöregÄende sida 45 NÀsta sida ->