SammanfattningUppsatsen är ett försök till att belysa fenomenet roller i serviceyrket; hur personalen i en klädbutik agerar gentemot kunder och hur de känner inför den roll de besitter i sin profession. Idag innebär butiksarbete mycket mer än tidigare: numera förväntas man som butiksmedarbetare att ge god service i kundbemötandet ? det räcker inte med att kunna utföra sina arbetsuppgifter, utan man måste kunna leverera ett leende på utsatt tid och man förväntas kunna sälja. Dessutom ställs många gånger i detaljhandeln krav på att man ska kunna sälja för ett visst belopp eller ett visst antal artiklar per kund.[1]    I vardagslivets olika situationer innehar vi individer olika roller. Man kan ibland inneha rollen som ett äldre syskon, ibland som rådgivare och ibland som vän eller kollega.

BakgrundFöretags varumärkeskommunikation står idag inför stora förändringar. Det finns allt fler varumärkesinnehavare som vill kommunicera sina varumärken till konsumenter, vilka i sin tur lever i ett överkommunicerat samhälle. Detta har gjort att de inte tar till sig budskapen i samma utsträckning längre. Samtidigt har konsumenterna även flyttat en stor del av sin uppmärksamhet och tid från traditionella medier till bland annat interaktiva spel. Varumärkesinnehavarnas jakt efter nya kommunikationsvägar och konsumenternas intresse för interaktiva spel har därför legat till grund för uppsatsens syfte.SyfteStudiens syfte är att utreda interaktiva spels potential till att vara kommunikationskanal för varumärken samt undersöka vilken syn varumärkesinnehavarna bör ha på varumärket vid upplevelsebaserad kommunikation i interaktiva spel.GenomförandeUppsatsen är genomförd som en kvalitativ studie med en induktiv ansats.

Sammanfattning Syftet med examensarbetet är att undersöka hur det ser ut med studiemotivationen bland eleverna på ett gymnasialt byggprogram, och vilka faktorer som påverkar studiemotivationen ur ett elevperspektiv. Resultatet jämförs sedan med den litteratur och forskning jag tagit upp runt olika motivationsteorier. Som metod har jag använt mig av en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning bland 74 st. elever på ett byggprogram. Resultatet av undersökningen ger oss inte ?svaret? på vad som påverkar studiemotivationen. Det är en blandning av många faktorer, som i olika grad hos olika individer samverkar med varandra.

Behandlingsstudien gällande individuell KBT-behandling för social fobi genomfördes på en allmänpsykiatrisk öppenvårdsmottagning. I studien ingick 22 individer som alla uppfyllde kriterierna för social fobi enligt DSM-IV. Antalet sessioner planerades bli 15 stycken, med viss flexibilitet gällande individuella skillnader. Mätningar gjordes före och efter behandlingen. Som utvärderingsmått har använts SPS, SIAS, FNE, BDI, BAI, CSQ-8, gällande diagnostisk bedömning har använts ADIS-IV.

Bakgrund: Människor tenderar att identifiera sig själva med olika sociala grupper, exempelvis utifrån professions- eller organisationstillhörighet. Individer inom samma sociala grupp formar ofta liknande normer och värderingar, vilket skapar en känsla av tillhörighet. I en professionell organisation tenderar medarbetare tillhörande en profession att identifiera sig med sin profession snarare än sin organisation, vilket i sin tur påverkar relationen mellan individ och organisation. Under de senaste åren har begreppet medarbetarskap blivit alltmer populärt på den svenska arbetsmarknaden. Begreppet innefattar hur medarbetare hanterar relationen till sin arbetsgivare och till det egna arbetet.

I media får man en bild att narkotikasituationen har ökat under de senaste åren, samt att narkotikan blivit mer tillgänglig för varje individ. Innehållet i rapporten handlar om vilka de vanligaste narkotiska preparaten är i Gällivare enligt Polismyndigheten och Socialtjänsten samt vilka behandlingsmetoder som är rekommenderade av Socialstyrelsen. I rapporten undersöks om de nationella riktlinjerna efterföljs när individer med missbruk eller beroende blir erbjuden behandling. Rapporten behandlar de Nationella riktlinjerna som socialstyrelsen kom ut med 2007 och jämför, genom en halv strukturerad intervju med en socialsekreterare hur riktlinjerna tillämpas. Det framkommer att Socialtjänsten tillsatt en grupp som tittar hur de ska implementera riktlinjerna hos Socialtjänsten.

Mitt syfte med studien är att undersöka hur pedagoger på förskolan resonerar kring ordet respekt. Mina frågeställningar har varit: Hur tolkar pedagoger inom förskolan ordet respekt? Hur beskriver pedagogerna handlingar som uttrycker respekt för barn. Vilka metoder menar pedagogerna är lämpliga för att öka respekten mellan barn och vuxna på förskolan? Undersökningen har genomförts som intervjuer av 14 pedagoger. Resultatet av undersökningen visar att flertalet pedagoger resonerar kring ordet respekt som en del av pedagogens omvårdande roll.

Bakgrund: Tidigare forskning och litteratur som behandlar controllerns professionella yrkes-roll beskriver den tekniska rollen, där controllerns administrativa och funktionalistiska roll i organisationen står i fokus. Rollen kan beskrivas vidare med hjälp av sociologisk rollteori där rollskapande och rollåterskapande är två centrala begrepp.Problem: Utifrån tidigare forskning har vi formulerat tre frågor i syfte att förstå controllerns yrkesroll utifrån ett socialt rollperspektiv: Vad betyder begreppet controller och vad säger teori och tidigare forskning att en controller bör göra? Vad är controllerns roll i praktiken och hur skapas yrkesrollen? På vilket sätt går controllerns rollskapande att förklara med hjälp av rollteori?Metod och teori: Vi tillämpade en fenomenologisk tolkande metod i denna studie, då vi valde att fokusera på controllern som individ. Utifrån sociologisk rollteori ur ett multipelt perspektiv analyserar vi rollbegreppet, i syfte att få kunskap om hur individer skapar mening i den värld de lever i. Vi använder oss av tre rollteorier av tre välkända författare inom sociologisk roll-teori för att vidare tolka controllerns roll bortom den tekniska beskrivningen.

Jag ville i denna studie redogöra för vilken betydelse portabelt musiklyssnande har för människor i rörelse i det samtida urbana samhället.Jag frågade mig inledningsvis om musiklyssnandet har någon rituell funktion, samt huruvida det är en företeelse som existerar i ett liminalt tillstånd. Jag undrade följaktligen vilka miljöer som musiklyssnande gör sig gällande i. Har miljöerna någon inverkan på upplevelsen av musiken, och påverkar upplevelsen individerna? I denna studie har jag redogjort för att musiklyssnandet sker i samband med återkommande rörliga situationer. Dessa situationer har tydlig geografisk avgränsning och har både tydlig början som slut.

Människans exponering för massmedia gör att kvinnor och män dagligen påminns om hur idealmänniskan bör se ut. Detta kan för många individer leda till ett utbrett kroppsmissnöje. Syftet var att undersöka implicita och explicita attityder till det kvinnliga kroppsidealet. De explicita attityderna mättes med en enkät och de implicita attityderna mättes med implicit associations test (IAT). För att försöka få en attitydpåverkan av kontext effekt fick försöksdeltagarna läsa antingen en positivt eller negativt riktad tidningsartikel till kroppsidealet.

De senaste årtiondenas ökande globalisering har medfört att det blivit allt viktigare för företag att snabbt komma ut med nya produkter på marknaden samt lägga ned mer resurser på innovationsprojekt. I samband med innovationsarbetet förekommer oftast teamarbete i någon form, och på senare tid har det blivit populärt att använda sig av tvärfunktionella team där individer från olika avdelningar inom organisationen samarbetar. Studier visar att företag som använder sig av team oftare når framgång i innovationsarbetet, syftet med vår studie var därmed att: identifiera och förklara sambandet mellan bakomliggande faktorer till framgångsrika teamarbeten vid innovation. För att besvara detta syfte genomförde vi en survey-undersökning per telefon på 69 stycken svenska företag som har någon form av tillverkning i sin verksamhet. Vi valde att fokusera på sammansättningen, kommunikationen och strukturen på teamet som vi ansåg var de betydande delarna för att bygga ett framgångsrikt teamarbete inom innovation.

SammanfattningUppsatsens syfte är att belysa de extrajudiciella bestraffningarna som fångar mottog i Karlstad fängelse åren 1870-75 och 1900-05, samt att se om det finns något samband mellan bestraffningar och sjukdomar. Ifall dem som straffades oftare var sjuka. Frågeställningen till uppsatsen är:1. Fanns det något samband mellan de extrajudiciella bestraffningarna och sjukdom?2.

Syftet med studien var att fördjupa mina kunskaper om validering på omvårdnadsprogrammet inom några vuxenutbildningsorganisationer. Validering som begrepp har funnits ett tag i landet, men har nu blivit mer aktuellt sedan vuxenutbildningar runt om i Sverige har börjat använda det som ett kursutbud till det ordinarie omvårdnadsprogrammet. Validering består av olika processer som information, självskattning, bedömning för att senare mynna ut i studier på det ordinarie omvårdnadsprogrammet, individuella studier eller flexibla studier.Den 1 juli 2011 infördes en ny gymnasiereform Gy 2011 (Skolverket). För vuxenutbildningen kommer en ny utbildningsreform, VUX 2012, att gälla från och med 1 juli 2012 och i den kommer validering att ingå som en rättighet för vuxenstuderande och skyldighet för vuxenutbildare. Politiker, arbetsgivare och samhället i stort efterfrågar det då det är ett underlättande för individer med erfarenhet inom vård och omsorg att snabbare få en utbildning inom området, och en ekonomisk samhällsvinst då individer inte behöver vara borta under lång tid för att få en utbildning.

Studien har haft en hermeneutisk utgångspunkt där semistrukturerade intervjuer av kvalitativ metod har använts för att samla in data från fem studerande män i åldrarna 20-26 år. Syftet med studien har varit att belysa unga universitetsstuderande mäns erfarenheter av den manliga studentrollen i relation till alkoholkonsumtion. Vi har med Goffmans dramaturgiska perspektiv och Connells maskulinitetsteori tolkat resultatet. Det framgår att rollen som student har förväntningar på sig att gestaltas på specifika vis och att detta formar de individer som går in i denna roll. Lika så gäller för rollen som man, där vissa attribut och handlingar krävs av individen för att visa upp och markera tillhörighet till rollen.

Huvudsyftet med studien är att undersöka om det finns skillnader i risktagande mellan individer som bor i olika områden inom Gävle kommun, med konsumtion av försäkringsskydd som riskmått. Gävle kommuns 18 områden är indelade i fyra regioner vilka är centrum, norr, söder-väst och öst.Delsyftet är att studera vilka individuella variabler såsom ålder, förvärvsinkomst, boende, boendeförhållande, utbildning samt sysselsättning som påverkar konsumtionen av försäkringsskydd. Vidare syftar studien till att studera hur två fenomen, adverse selection och moral hazard, vilka härrör från informationsasymmetri, påverkar konsumtionen av försäkringsskydd.Metod: Arbetet utgår ifrån fyra stycken valda metoder vilka är klassificering, kvantifiering, hypotesprövning samt komparation. Vidare har sambandsmåttet, chi-två (?2), använts för att antingen falsifiera eller inte falsifiera en uppställd hypotes.