Huvudsyftet med det här examensarbetet är att se om det finns ett skäl eller behov att skapa ett serviceföretag inom IT och finna affärsmodeller för detta företag. Vidare avses utvärdera dagslägets hantering av IT hos små till medelstora företag. IT har blivit viktigt för företagsverksamheten men kan lätt försummas i mindre och medelstora företag Vi vill genom en marknadsundersökning se om det finns ett behov av ett serviceföretag. Därtill genom en undersökning av existerande teknologi och öppen mjukvara utvärdera om ett serviceföretag kan skapas för hantering av IT hos dessa företag. I vår undersökning fann vi vissa företag som är intresserade av vår lösning och vi fick svar på en del av våra frågor om hur situationen ser ut för företag inom Gävleborgsområdet.

Studien avser att genom ett kvalitativt fältarbete få förståelse för hantering av känslor för socialsekreterare inom socialt arbete på en socialförvaltning. Syftet är även att få en inblick i vilka faktorer som eventuellt har en inverkan på denna hantering och vad denna emotionella hantering kan ha för konsekvenser för socialsekreteraren. Det insamlade materialet i studien baseras på intervjuer för att få en detaljrik uppfattning om informanternas arbetssituation. Intervjuerna utfördes med åtta socialsekreterare som utreder ärenden angående barn, unga och familjer inom en specifik kommun. Att de arbetade under en gemensam arbetsstruktur och kultur underlättade ytterligare vår undersökning.Resultatet visar att det som minskar risken för psykisk ohälsa hos socialsekreterarna är social respons och stöd från bl.a.

Ämnet som vi valt att undersöka är klagomålshantering inom bankverksamhet. Vårt syfte är att finna hur banker styr för att kunna skapa en fungerande hantering av klagomål och skapa goda kundrelationer. Kundfokusering är en strategi som kräver att alla inom ett företag engagerar sig i varje kund och inser vikten av sitt beteende. Det kan dock finnas brister mellan önskad hantering och verklig hantering, vilket gör att utbildning och löpande information behövs. Det finns olika medel för att styra de anställda till bättre kundbemötande och därmed bättre hantering av kundklagomål.

Sjuksköterskor utsätts i sitt yrke för känslomässigt svåra händelser som lidande, våld och död. Särskilt exponerade för detta är sjuksköterskor som arbetar inom akutsjukvården, där det frekvent rapporteras höga nivåer av stressyndrom. Samtidigt har det visat sig att det i samma grupp finns individer som tycks klara av att arbeta under tuffa förhållanden bättre än andra. Något dessa har gemensamt är tillfredsställande metoder för hantering, så kallade copingstrategier. Syftet var att få insikt i vilka situationer som sjuksköterskor inom akutsjukvården upplever som emotionellt svåra samt hur de hanterar dem.

Vårt examensarbete är en kvalitativ studie med syftet att klargöra hur professioner hanterar barn och unga i ekonomisk utsatthet samt att visa på vilka uppfattningar som påverkar professionerna i deras hantering av ekonomiskt utsatta. Vårt metodval är hermeneutiskt då vi använder oss av en tolkningsspiral för att genom professionernas tolkningar få fram en så verklig bild som möjligt. Vi använder oss av Bourdieus teoretiska begrepp habitus samt klasstrukturen och Trondmans teoretiska begrepp utsatthetens villkor, erfaren utsatthet samt utsatthetens emergens. I analysen kopplar vi samman det empiriska materialet och våra teoretiska ramverk. I vårt resultat visar vi på hur ekonomisk utsatthet går i arv från barn till föräldrar.

Som en följd av ekonomiska kriser de senaste åren har intresset för internrevision vuxit. Internrevisorn har dels en försäkrande och dels en konsulterande roll som till viss del har motstridiga intressen, vilket leder till att rollkonflikter mellan dessa två roller uppstår. Det finns ett behov att belysa hur dessa rollkonflikter hanteras av internrevisorn samt vilka situationsfaktorer som påverkar denna hantering. Undersökningens syfte är därför att beskriva hur internrevisorer upplever och hanterar rollkonflikter och identifiera olika situationsfaktorer som påverkar denna hantering. Undersökningen syftar även till att presentera en modell som förklarar de viktigaste situationsfaktorerna.

Sekretessbelagd.

Samtalsmöten är en viktig del i människors kontakter med myndigheter. De sätt som dessa samtalsmöten sker på kan påverka den enskildes medverkan, kunskaper och utfall från dessa möten, på olika sätt.Studiens syfte är att analysera och beskriva hur asymmetrier mellan handläggare och klient konstrueras i samtalsmöten om bistånd för äldre och ekonomiskt bistånd samt handläggarens hantering av dessa.Genom att använda diskursiv analysmetod analyseras tio audio-inspelade samtalsmöten och den samtalsinteraktion som sker i dessa när det gäller handläggarnas biståndsbedömning av så väl bistånd för äldre som ekonomiskt bistånd.Resultatet visar att det är av vikt att handläggarna är medvetna om de inneboende asymmetrierna i dessa samtalsmöten som kommer av deras institutionella karaktär. Detta, då handläggaren genom sin hantering av dessa har en stor möjlighet att påverka huruvida asymmetrierna förstärks i samtalsmötet och hur det i sin tur påverkar klienten och deras relation. Resultatet tyder också på att handläggarens hantering av de olika asymmetrierna som framträdde kan äventyra rättssäkerheten för klienten.Resultatet lyfter fram betydelsen av att det är handläggarens medvetenhet eller omedvetenhet om dessa asymmetrier som är avgörande för hur de hanteras och vad det får för effekter för klienten. Studien kan användas för vidare förståelse i praktiska sammanhang om vilka kommunikativa asymmetrier som finns mellan handläggare och klient och hur handläggarens hantering av dessa påverkar interaktionen och relationen dem emellan, samt det utfall som det kan ha för klienten..

Bakgrund: Palliativ vård syftar till att lindra symtom vid livshotande sjukdom och innefattar en helhetsvård av patienten och dess familj samt en tydlig vårdfilosofi. Då arbetet rymmer en hög komplexitet och sjuksköterskan utsätts för emotionell påfrestning i mötet med sorg och död kan motivationen att stanna kvar i yrket komma att ifrågasättas.Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser och hantering av svårigheter inom palliativ vård. Metod: En litteraturöversikt med analys av tio vetenskapliga artiklar har gjorts. Utifrån detta har två teman, upplevelser av svårigheter vid vård i livets slutskede samt hantering av svårigheter vid vård i livets slutskede framträtt med tre respektive fyra åtföljande kategorier.Resultat: Svårigheter blev framträdande i möten med patientlidande, död och sorg samt i anslutning till gränssättande. Meningsskapande var ett starkt motiv i sjuksköterskors val att stanna inom yrket och hantera de svårigheter som uppstod.

Att arbeta som sjuksköterska inom intensivvård kan vara mycket stressande. Intensivvårdssjuksköterskor möter ständigt kritiskt sjuka och skadade patienter. Tempot och intensiteten i patientvården och arbetsuppgifterna kan ibland vara överväldigande. Att hantera detta kan ibland vara svårt. Syftet med studien var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelser och hantering av känslomässigt svåra situationer.

I dagsläget kan WM-datas Fältmodul i deras MoveITS-system inte hantera kartdata i andra format än Shape. Fältmodulen är en TabletPC som kör operativsystemet Windows XP. Den kan användas för att redigera viss geografisk information som exempelvis skyltpositioner. Fältmodulen används av Stockholms Tekniska kontor för inventering av skyltstolpar.Stockholms Tekniska kontor ska börja leverera sina kartor i GML (Geography Markup Language). Men eftersom WM-datas Fältmodul inte klarar av det formatet skulle det här examensarbetet gå ut på att ta fram komponenter för hantering av det.

Syftet med denna studie är att jämföra olika företags tillvägagångsätt i en rekryteringsprocess. Den övergripande frågan handlar om vad de gör olika samt lika för att hitta en så passande individ som möjligt till en ledig arbetsplats. Även vad det finns för skillnader mellan hantering utav en nyrekryterad individ. Dessa frågor undersöks på tre olika företag, ett företag som gör interna rekryteringar, ett rekryteringsföretag samt ett företag som tar stöd utav ett rekryteringsföretag. Intervjuerna utfördes med personer med erfarenhet med erfarenhet inom de olika processerna.

Bakgrund Mat är en viktig del av vårt sociala liv. Har man en födoämnesöverkänslighet försvåras matglädjen tillsammans med andra. Födoämnesöverkänslighet delas in i två grupper, födoämnesallergi och födoämnesintolerans. Födoämnesallergi är en immunologisk reaktion i kroppen, medan födoämnesintolerans är en icke immunologisk reaktion. När man lagar och serverar mat till personer med födoämnesöverkänslighet är det viktigt att veta vad man gör, det är därför kunskap inom födoämnesöverkänslighet behövs.

Den teknologiska utvecklingen har bidragit till en ökad globalisering av dagens samhälle. För många företag har detta inneburit att verksamheten fått en alltmer internationell karaktär. Internationaliseringen kräver nya kontakter och företagen ställs inför nya utmaningar då de möter människor med olika kulturell bakgrund.Med denna bakgrund väcktes intresset för vårt problem om att undersöka hur företag i business-to-business-kontext (B2B) identifierar och hanterar problem av kulturell karaktär vid utländska affärsförbindelser. En kvalitativ undersökning av tre svenska företag inom B2B-kontext genomfördes. Företagen som deltog var Pronova AB, Axelent samt Albany International, där respondenten på respektive företag har en framträdande roll vid internationella samarbeten.

Syftet med examensarbetet är att kartlägga de arbetsprocesser som finns för hantering av mekaniska och eltekniska underhållsåtgärder på Oskarshamns kärnkraftverk. Det här är nödvändigt för att sedan identifiera möjligheter till förbättring i hanteringen genom en jämförelse dels mellan arbetsprocesserna och dels med den instruktion som ingår i OKG ABs verksamhetssystem över hur underhållsåtgärder ska hanteras. Kartläggningen har genomförts med hjälp av intervjuer, litteraturstudier och studier av dokument i OKG ABs verksamhetssystem.Kartläggning bekräftade att en process som involverar många aktiviteter, applikationer, individer och arbetsrutiner är mycket svår att övervaka. Examensarbetet har resulterat i ett flertal förbättringsförlag i arbetsrutinen för hur man ska arbeta med hanteringen av underhållsåtgärder. För att underlätta uppföljning och öka helhetssynen över underhållsåtgärder rekommenderas att antalet applikationer som används i hanteringen minskas genom att skapa ett integrerat system för uppföljning, hantering och dokumentering av underhållsåtgärder.