Hartz-reformen inleddes 2003 och förändrade mycket i den aktiva arbetsmarknadspolitiken och systemet för den ekonomiska ersättningen vid arbetslöshet stramades till stor del åt. Många regleringar rörande låginkomsttagare skrevs om och hela arbetsmarknaden verkade vändas upp och ner. Innan den ekonomiska krisen slog till i Europa var Tyskland ett land med hög arbetslöshet och statistiken såg inte alls bra ut. Vid 2005 vände detta, och när många EU-länder såg en kraftig ökning av arbetslösheten fortsatte Tyskland att reducera sin arbetslöshet.I Sverige kan vi se många förändringar som liknar reformen eller syftar till att åtgärda samma problemområden. Exempel på detta är subventioner på vissa grupper av arbetstagare, motverkan av svart husarbete och liknande arbetsmarknadspolitiska program genom arbetsförmedlingsstjänster för att hjälpa arbetssökande in på marknaden.De mest betydande faktorerna som spelat in i Tysklands höga sysselsättning bland ungdomar, är till synes en välutvecklad övergång mellan skola och arbetsliv samt en kulturell inställning och sedvänja bland företagarna att stötta ungdomar och leda dem in på arbetsmarknaden.

Bakgrund: Inom politik och media beskrivs unga arbetslösa som oengagerade, lågutbildade och socialt inkompetenta. Denna uppfattning förstärks när allt fler unga inte lyckats komma in på arbetsmarknaden och blir långvarigt arbetslösa. För att åtgärda problemet att ta sig in på arbetsmarknad, sätts de in på arbetsmarknadsåtgärder. Stämmer medias bild över verkligheten? Hur ser åtgärderna egentligen ut och hur påverkas de unga vuxna över tid som arbetslös? Ligger ansvaret för arbetslösheten på personerna själva eller finns det andra bakomliggande faktorer? Hur kan systemet eventuellt förbättras? Metod: För att ta reda på svaren har vi gjort en systematisk litteraturstudie där vi använt oss av 29 artiklar.

Syftet med studien är att beskriva och analysera rekryteringsprocessen med fokus på bedömning av kandidaters kompetenser. Ett delsyfte är att granska i vilken grad rekryteringsprocessen kan vara saklig och opartisk. Det har genomförts med en litteraturstudie och kvalitativa intervjufrågor.Resultatet visar att en kombination av bedömningsmetoder bör användas för att få ett underlag som bidrar med tillförlitlighet. Subjektivitet är en naturlig del som rekryteraren måste hantera. Det får inte influera omdömet till den grad att kravprofilen inte följs.

Detta arbete syftar till att svara på hypotesen som säger att det är skillnader i tillväxt, storlek, dödlighet och deformationer hos besläktade yngel av grönfläckig padda (Bufo viridis) gentemot obesläktade yngel vid uppfödning. Tidigare australiensisk studie visar att kemiska ämnen som paddorna själva utsöndrar påverkar tillväxt och överlevnad. Det förekommer även att syskon favoriserar och känner igen varandra och således blir konkurrensen syskon emellan inte lika stark. Yngel från fem olika honor delades in i grupper och placerats i akvarietankar med antingen besläktade individer från en och samma hona eller blandade. Där har de vuxit upp från ägg till yngel.

Idén till detta examensarbete fick jag när jag skrev magisteruppsatsenInnovatören ochinkubatorntillsammans med Jesper Strandberg på företagsekonomiska institutionen påStockholms universitet. Denna uppsats behandlade i vilken grad inkubatorer erbjuder det stödoch den hjälp som innovatörerna behöver i realiseringen av sin idé. En av insikterna underarbetet med magisteruppsatsen var att våra kunskaper kring patent var bristfälliga. I sambandmed denna insikt började idén till detta examensarbete ta sin form. Jag anser att varjecivilingenjör bör besitta grundläggande kunskap kring patent och hur dessa kan användas i syfteatt skaffa sig fördelar.Detta examensarbete är tänkt att ge studenter som söker grundläggande kunskap om hur det ärmöjligt att använda sig av patent i sin framtida yrkesroll eller privat.

När tågresenären ser ut genom kupéfönstret kan den uppfatta flera olika landskap under en och samma resa. Reseupplevelsen när man reser med tåg är något som inte tas upp i Trafikverkets planering vid järnvägsprojekt. Vid utbyggnaden av dubbelspår mellan Gävle och Sundsvall, den så kallade Ostkustbanan har det tagits fram två tänkbara dragningar vid staden Hudiksvall. Antingen kommer den nya järnvägen för persontåg gå igenom Hudiksvall eller utanför staden. Syftet med uppsatsen är att diskutera kring entrépassagen till staden som järnvägen utgör.

I föreliggande arbete undersöker jag begreppet negativ terapeutis reaktion. Undersökningen tar sin utgångspunkt i Karl Abrahams artikel från 1919, En speciell form av neurotiskt motstånd mot den analytiska metoden, och fortsätter med en granskning av Sigmund Freuds beskrivning av begreppet i Jaget och Detet 1923. Jag följer sedan begreppets utveckling i arbeten av Joan Riviere (1936), Melanie Klein (1957), Herbert Rosenfeld (1971), Ludvig Igra (1988) och Horacio Etchegoyen (1991).Negativ terapeutisk reaktion är en form av motstånd som visar sig i den terapeutiska processen. Den är ett tekniskt begrepp och inget diagnoskriterium. Den tillhör jaget och är att betrakta som en jag-strategi som är omedveten till sin natur. Den är att betrakta som ett uttryck för destruktiva krafter, som ett derivat av dödsdriften.De bakomliggande faktorerna kan vara av skilda slag, men det finns gemensamma överensstämmande områden.

Flexibilitet har blivit synonymt med det moderna arbetslivet och något som både individer och organisationer eftersträvar. Till skillnad mot tidigare forskning som främst studerar flexibiliteten ur ett organisationsperspektiv är fokus här individens uppfattning och hantering av flexibla arbetsvillkor. Studiens syfte är att undersöka hur forskare, verksamma i en akademisk miljö med en lång tradition av flexibla arbetsvillkor, upplever arbetslivets flexibilitet och hur de hanterar den. Uppsatsens frågeställningar är: Hur fria och flexibla är forskare? Vilka begränsningar upplever forskare i arbetet? Vilka krav ställs på forskare i arbetet? Hur upplever forskare flexibilitet i arbetet? Hur förhåller sig forskare till flexibilitet i arbetet?Studien har en kvalitativ ansats och baseras på sju intervjuer med forskare på olika nivåer.

Kultursamverkansmodellen, en ny modell för statlig tilldelning av kulturmedel, infördes under 2011med fem regioner: Skåne, Halland, Västra Götaland, Gotland och Norrbotten. För att ingå isamverkansmodellen krävs att regionerna utarbetar en regional kulturplan vilken utgör underlag förstatens bidragsgivning. Mitt syfte med följande uppsats är att utifrån den franska filosofen MichelFoucaults arbeten om diskurs och makt synliggöra föreställningar om barn och barndom i ovannämnda regioners kulturplaner. Mitt kunskapsintresse rör hur föreställningar om barn och barndomuttrycks samt hur maktutövning och styrkeförhållandet mellan barn och vuxna speglas ikulturplanerna.Min utgångspunkt är att de regionala kulturplanerna som politiska dokument beskriver kollektivaföreställningar om barn och barndom. Utifrån studiens material kan jag konstatera attkulturplanerna uttrycker en komplex och mångtydig variation av diskurser om barn i relation tillestetiska verksamheter.

Föreliggande examensarbete på 20 högskolepoäng har utförts i samarbete mellan Korsnäs ABoch Kungliga tekniska högskolan. Arbetets syfte var att:Utifrån kunskaper om fosforströmmarna, i Korsnäsverkets externa vattenreningssystem,föreslå lämpliga vägar att reducera utsläppen av vattenburet fosfor till recipienten.Pappersbruket Korsnäsverken är lokaliserat strax utanför Gävle och ägs av Korsnäs AB somär en del av Kinnevik AB. Detta pappersbruk har Östersjön som recipient där fosfor är det begränsade tillväxtämnet. Då Korsnäsverken släpper ut fosfor bidrar de därmed till Östersjönspågående eutrofieringen. För att klara miljödomstolens satta utredningsvillkor, angående fosforreducering i Östersjön, måste Korsnäsverken halvera sina fosforutsläpp.Under detta arbete inriktades de utförda laborationerna mot kemisk fällning, som reduceringsmetod.

Under min uppväxttid på 1960-talet upplevde jag Boden som en idyllisk stad att leva i. Många bodensare arbetade inom försvaret eller på centrallasarettet. Det fanns flera statliga verk, bland andra postverket, televerket och SJ, som sysselsatte många medborgare. Det fanns även många små privata arbetsgivare och en framåtanda som var positiv. På 1990-talet började en stor omställning för Boden och dess invånare.

En viktig del till att bli en framgångsrik chef är att finna en balans mellan arbete ochfritid. Går det att finna balans mellan arbete och fritid. I det långa loppet handlar detom att orka hantera hög arbetsbelastning och krav som stundtals tenderar att spillaöver på ens fria tid. Genom teknikutvecklingen är inte längre tillgängligheten ettproblem utan problematiken ligger snarare hos individen att sätta sina egna gränser.Den här studien innefattar nio chefer från olika branscher verkade iGöteborgsområdet. Respondenterna har intervjuats där egna tankar och reflektionerkring deras balans har varit i fokus.

Syftet med denna undersökning har varit att undersöka förhållandet mellan organisationskultur och organisationsstruktur samt att försöka se vilken inverkan detta har på personalhantering, ledarskap och produktivitet. För att undersöka detta har kvalitativa semistrukturerade intervjuer använts, och undersökningsobjekten har bestått av en finansavdelning samt en callcenteravdelning inom ett och samma företag. Tidigare forskning visar att organisationskultur är en viktig faktor när det kommer till att skapa samhörighet i en arbetsgrupp och även att få en arbetsgrupp att arbeta i linje med företagets mål. Forskning visar även att olika former av organisationsstruktur bidrar till skillnader i hur arbeten utformas, hur mycket ansvar som läggs på personalen samt hur arbetsuppgifter delegeras. Det beskrivs även hur företag som präglas av en struktur som ger personalen frihet under ansvar, ett stort mått av lyhördhet samt bra kommunikation, ofta har en mer delaktig och produktiv arbetskraft.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning som Halmstads kommun har inkluderat boendesegregationsfrågan i sin översiktplanering, samt om hanterandet av frågan i samband med den fysiska planeringen har genererat goda förutsättningar för att implementera eventuellt förekommande integrationsmål. Metod: Samtalsintervjuer med fem tjänstemän och fem politiker för att studera hanterandet av integrationsfrågan i beredningen och verkställandet av den kommunövergripande översiktsplanen för Halmstads kommun från år 2000. Metoden består också av beskrivande idéanalys av översiktsplanen för att kunna avgöra dess tydlighet och giltighet avseende integrationsfrågan på bostadsmarknaden i Halmstad.Resultat: Det har kunnat påvisas att Halmstads kommun har angett målet att motverka segregation i översiktsplanen, men det har samtidigt funnits stora problem som försvårat implementeringen av detta mål och styrningen av bostadsmarknaden mot integration. Under beredningsfasen förelåg det problem med att inkludera integrationsfrågan då man utgick från en traditionell syn på samhällsplanering som innefattade andra värden är integration. Framför allt dominerade mer tekniska värden under beredningen av planen.Under beslutsfasen försvårades implementeringen av att översiktsplanen varken var tillräcklig tydlig eller giltigt för att kunna fungera som vägledning för de implementerande organen.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur vinstdrivande företag i Sverige kommunicerar sitt eget CSR-arbete. Genom undersökningen vill vi beskriva kommunikationen som olika företag använder för att förmedla sitt arbete. Bland annat har vi i studien tagit reda på vilken form det kommuniceras i, vad som förmedlas till respektive företags intressenter, och vilka begrepp som företagen använder sig av. Metod: Studien grundar sig på en kvalitativ metod. Med hjälp av intervjuer med sex olika företag, som tillhör olika branscher, har material samlats in. Vi har också varit i kontakt med CSR Sweden, ett nätverk som finns för att hjälpa företag med CSR-frågor.