Abstract Höglander, Maria & Persson, Kerstin (2012). HöglÀsning och individuell lÀsning i grundskolan. ? En studie om hur lÀrare ser pÄ stöttning gÀllande elevers lÀsförstÄelse av skönlitterÀra texter Malmö: LÀrarutbildningen Malmö högskola. VÄr studie handlar om att undersöka lÀrares syn pÄ skönlitterÀr lÀsning.

Studiens syfte Àr att undersöka hur ?individuell frihet? tar sig uttryck i det dagliga klassrumsarbetet pÄ tvÄ Montessoriskolor. Arbetet inleds med att vi definierar begreppet ?individuell frihet? utifrÄn begrepp som dagens lÀroplan anvÀnder istÀllet, det vill sÀga elevinflytande, elevdemokrati och individualisering. Dessa begrepp anvÀnder vi Àven för att tolka vÄrt resultat.

Behandlingsstudien gÀllande individuell KBT-behandling för social fobi genomfördes pÄ en allmÀnpsykiatrisk öppenvÄrdsmottagning. I studien ingick 22 individer som alla uppfyllde kriterierna för social fobi enligt DSM-IV. Antalet sessioner planerades bli 15 stycken, med viss flexibilitet gÀllande individuella skillnader. MÀtningar gjordes före och efter behandlingen. Som utvÀrderingsmÄtt har anvÀnts SPS, SIAS, FNE, BDI, BAI, CSQ-8, gÀllande diagnostisk bedömning har anvÀnts ADIS-IV.

Uppsatsen syftar till att underso?ka om redovisningsstandarden IAS 36 efterfo?ljs i Sverige samt om det finns indikationer pa? att resultatmanipulering fo?rekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att fo?retag utnyttjar den subjektiva bedo?mningen av goodwill som standarden ger utrymme fo?r, genom att antingen skriva ned fo?r mycket eller avsiktlig fo?rdro?ja och skriva ned fo?r lite.

Syftet med arbetet var att undersöka hur vÀl höglÀsning, individuell lÀsning och boksamtal kunde stimulera elevers lÀslust. Vi ville Àven ta reda pÄ pedagogers eget förhÄllningssÀtt till litteratur och om de trodde att det pÄverkade elevers lust att lÀsa. Bakgrunden tar upp tidigare forskning kring lÀsning och pÄverkande faktorer. Den kvalitativa undersökningen genomfördes under fem veckor i tvÄ klasser i Är 2, dÀr sex slumpmÀssigt utvalda elever samt pedagoger intervjuades. Vid observationerna deltog Àven övriga elever i Är 2.

Uppsatsen syftar till att underso?ka om redovisningsstandarden IAS 36 efterfo?ljs i Sverige samt om det finns indikationer pa? att resultatmanipulering fo?rekommer inom standarden. IAS 36 behandlar redovisningen av goodwill. Tidigare forskning menar att fo?retag utnyttjar den subjektiva bedo?mningen av goodwill som standarden ger utrymme fo?r, genom att antingen skriva ned fo?r mycket eller avsiktlig fo?rdro?ja och skriva ned fo?r lite.

Denna studie underso?ker, via ett experiment, om musik sto?djer inla?rning av Teck- en som Alternativ och/eller Kompletterande Kommunikation. Ma?nniskor kom- municerar pa? olika sa?tt och musik kan vara motivation fo?r la?rande. I Fo?renta Nat- ionernas Konvention om ra?ttigheter fo?r ma?nniskor med funktionsnedsa?ttning sta?r det om ra?tten till kommunikation.

VÄr slutsats Àr att ekonomisk brottslighet som begÄs av anstÀllda, det vill sÀga individuell yrkesbaserad brottslighet, inte förebyggs med hjÀlp av interna kontroller, definierade av COSO. Syftet med vÄr uppsats Àr att förklara hur företag, med hjÀlp av den interna kontrollen förebygger individuell yrkesbaserad brottslighet.De visade sig att 40 % av de tillfrÄgade respondenterna varit utsatta för individuell yrkesbaserad brottslighet.Uppsatsen baseras pÄ surveymetoden och undersökningen genomfördes med enkÀter. Vi har valt tre teorier som grund för vÄr undersökning vilka Àr; situationell brottsprevention, rutinaktivitetsteorin och agentteorin. UtifrÄn dessa teorier och COSO-modellen vill vi förklara hur förebyggande ÄtgÀrder kan förhindra individuell yrkesbaserad brottslighet. Vidare formulerades hypoteser som vi avser att testa.

VÄr slutsats Àr att ekonomisk brottslighet som begÄs av anstÀllda, det vill sÀga individuell yrkesbaserad brottslighet, inte förebyggs med hjÀlp av interna kontroller, definierade av COSO. Syftet med vÄr uppsats Àr att förklara hur företag, med hjÀlp av den interna kontrollen förebygger individuell yrkesbaserad brottslighet. De visade sig att 40 % av de tillfrÄgade respondenterna varit utsatta för individuell yrkesbaserad brottslighet. Uppsatsen baseras pÄ surveymetoden och undersökningen genomfördes med enkÀter. Vi har valt tre teorier som grund för vÄr undersökning vilka Àr; situationell brottsprevention, rutinaktivitetsteorin och agentteorin. UtifrÄn dessa teorier och COSO-modellen vill vi förklara hur förebyggande ÄtgÀrder kan förhindra individuell yrkesbaserad brottslighet. Vidare formulerades hypoteser som vi avser att testa.

Studiens syfte ?r att unders?ka elevassistenters erfarenhet av- och reflektioner kring den undervisningsroll de har, och deras syn p? det l?rande som sker p? fritidshem knutna till grunds?rskolan. Studiens fr?gest?llningar vill granska hur n?gra elevassistenter beskriver att de utf?r undervisning p? fritidshem kopplat till l?roplanens undervisningsm?l f?r fritidshem och p? vilka s?tt de f?r v?gledning i arbetet med undervisningen. Studien utg?r fr?n Deweys teorier om intresse som central best?ndsdel i elevers l?rande, och socialt samspel som betydelseb?rare i undervisningen. ?ven Wengers teori kring praktikge- menskap finns med som belyser hur en grupp individer skapar och formar den praktik de ?r en del av.

Syftet med vÄrt arbete Àr att ta reda pÄ vad begreppen individualiserad resp.individuell matematikundervisning betyder för olika lÀrare. Vi Àr ocksÄ intresserade av att fÄ veta i hur stor utstrÀckning de individualiserar sin undervisning, om de Àr nöjda med detta och om graden av individualisering skiljer sig Ät mellan de olika Ärskurserna.För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor har vi gjort en enkÀtundersökning med lÀrare frÄn olika Ärskurser dÀr vi stÀllt frÄgor som Àr relaterade till vÄrt syfte.Resultatet visar att de flesta lÀrare har en klar bild av vad individualisering betyder. Det visar sig ocksÄ att det finns ett stort intresse och en stor vilja att arbeta med individualisering av matematik trots att det ofta föreligger olika hinder, sÄsom tidsbrist och kunskap..

Bakgrund Orientering a?r en utha?llighetsidrott da?r tempo och intensitet varierar, beroende pa? terra?ng och lo?parens navigationsfo?rma?ga, och den skiljer sig fra?n vanlig utha?llighetslo?pning genom att den ocksa? innefattar kuperad terra?ng och ett kognitivt inslag. Prestationsfo?rma?gan hos orienterare kan da?rfo?r antas vara mer beroende av kostens sammansa?ttning a?n fo?r vanliga lo?pare. Forskningen om kroppssammansa?ttning, energiutgifter och kostintag hos orienterare a?r idag bristfa?llig.

Individuell lönesÀttning har tillÀmpats i drygt 20 Är inom staten i Sverige. En förklaring till övergÄngen Àr att arbetsgivaren trott att individuella löner ska bidra till ökad produktivitet via anstÀlldas motivation. En studie frÄn staten visade att anstÀllda inte tyckte lönen var kopplad till arbetsutförande och majoriteten önskade tydligare lönepolitik. Nya lönesystem stÀller Àndrade krav pÄ chefer, denna studie syftade till att uppmÀrksamma utmaningar med individuell lönesÀttning pÄ statliga myndigheter utifrÄn lönesÀttande chefers perspektiv. Resultaten av sex kvalitativa intervjuer indikerar att lönekriterier inte alltid upplevdes vara tillfredsstÀllande, bedömning kunde försvÄras av viss blindhetsfaktor och att chefer upplevde balansgÄng om hur Àrlig det var tillÄtet att vara vid Äterkoppling.

Inom mediaforskning anva?nds en teori om hur tidningar iscensa?tter sina nyheter. Iscensa?ttningar kan liknas vid hur med hur en pja?s arrangeras pa? en teaterscen och teorin har tagits fram av Gert Z. Nordstro?m.

Individuell lönesÀttning blir alltmer förekommande pÄ den svenska arbetsmarknaden och kan innebÀra fördelar för bÄde medarbetare och organisationer. För att dessa fördelar ska erhÄllas har upplevelse av rÀttvisa visats vara en viktig aspekt. Föreliggande studie syftar till att undersöka om det finns nÄgot samband mellan kommunikationsfaktorer (mÄlklarhet, Äterkoppling och chefens tydlighet) och anstÀlldas upplevelse av informativ rÀttvisa i individuell lönesÀttning samt om ledarskap har en modererande effekt pÄ sambanden. Studien syftar Àven till att undersöka om det existerar nÄgot samband mellan faktisk lönenivÄ och upplevd informativ rÀttvisa. Studien utfördes med hjÀlp av en webbenkÀt dÀr 669 lÀrare inom utbildningsförvaltningen i Stockholms lÀn deltog.