The focus of this study is the ways in which the discourses of the three largest right-wing populist parties in Scandinavia ? Danish Dansk Folkeparti, Norwegian Fremskrittspartiet and Swedish Sverigedemokraterna ? are articulated and on defining which individuals they include and exclude. The discourses of the three parties are compared and analyzed to determine whether they constitute specific nationalist and culturally racist discourses. The problem is addressed by applying a social constructivist theory of nationalism and cultural racism, and specifically the binary opposition ?we? and ?them?, on a material consisting of the respective parties? member magazines from 2007.

Det pÄgÄr en debatt runtom i vÀrlden om legalisering av cannabis. Syftet med denna uppsats Àr att spegla det politiska perspektivet i dagens narkotikapolitiska debatt, för att se vilka tankar de svenska politiska partierna har om cannabis som samhÀlleligt problem och drogens legalisering. Uppsatsen syftar Àven till att beskriva legaliseringsdebatten i förhÄllande till de samhÀlleliga skadeverkningarna av cannabisanvÀndning. För att kunna besvara studiens frÄgestÀllningar genomfördes kvalitativa strukturerade intervjuer med representanter frÄn sju svenska politiska partier. Den teoretiska ramen för uppsatsen bestÄr i huvudsak av teorin om makt och motmakt och resonemang om prohibition och harm reduction.

Denna studie syftar till att undersöka samhÀllskunskapslÀrares uppfattningar av den egna politiska stÄndpunktens eventuella inverkan pÄ objektiviteten i undervisningen om politiska ideologier och partier. Den syftar Àven till att ta reda pÄ hur samhÀllskunskapslÀrare arbetar för att upprÀtthÄlla objektiviteten i undervisningen. I studien besvaras följande frÄgestÀllningar; hur uppfattar samhÀllskunskapslÀrare sin egen politiska stÄndpunkts inverkan pÄ objektiviteten i undervisning om politiska ideologier och partier? samt hur arbetar samhÀllskunskapslÀrare för att upprÀtthÄlla objektivitet i undervisning om politiska ideologier och partier?Studien genomförs utifrÄn en fenomenografisk metodansats med nio informanter som genom att skriftligt besvara ett frÄgeformulÀr uttrycker uppfattningar av samhÀllskunskapsÀmnets möjliga objektivitet. LÀrarna ger uttryck för skilda uppfattningar av innebörden av objektiv undervisning.

Vilka Ă€r det egentligen som fĂ„r komma till tals i medierna? Tidigare forskning visar att de som tillhör eliten i vĂ„rt samhĂ€lle fĂ„r komma till tals i storstadspressen oftare Ă€n andra. Vi har undersökt hur kĂ€llanvĂ€ndningen förĂ€ndrats över tid.För att avgrĂ€nsa vĂ„r undersökning har vi valt att titta pĂ„ vilka som fĂ„r komma till tals i rapporteringen om bostadsmarknaden, och hur kĂ€llanvĂ€ndningen har förĂ€ndrats över trettio Ă„r. Vi har studerat artiklar i Aftonbladet, Dagens Nyheter, LĂ€nstidningen Östersund och Östersundsposten.Metoden vi har anvĂ€nt oss av Ă€r kvantitativ innehĂ„llsanalys, detta för att kunna göra utrĂ€kningar och besvara frĂ„gor om hur kĂ€llanvĂ€ndningen ser ut över tid, vilken typ av kĂ€llor som anvĂ€nds och om tidningens politiska beteckning speglas i valet av kĂ€llor.För att förklara vilket inflytande medierna har pĂ„ sin publik anvĂ€nder vi oss av McCombs dagordningsteori som gĂ„r ut pĂ„ att medierna till stor del styr över vilka frĂ„gor som uppfattas som viktiga av allmĂ€nheten. DĂ€rför Ă€r det relevant att studera vilka som fĂ„r komma till tals i medierna.VĂ„r analys visar att förekomsten av elitkĂ€llor har minskat, men att de fortfarande Ă€r den dominerande typen av kĂ€lla i alla fyra tidningarna.

Sedan Kol- och stÄlunionens grundande 1951 och fram till Europeiska unionen av idag har sÄvÀl antalet politikomrÄden som antalet medlemslÀnder ökat i takt med att samarbetet utvecklats. EU bestÄr sedan utvidgningen 2004 av 25 medlemslÀnder och fler lÀnder Àr intresserade av medlemskap samtidigt som det i unionen verkar finnas en oro för utvidgning. En intressant utmaning vid framtida utvidgningar Àr det faktum att de flesta lÀnder utanför unionen har en svag ekonomi. Dessutom finns en diskussion inom unionen gÀllande Turkiets eventuella medlemskap dÀr religionsfrÄgan har stÄtt i fokus. Samtidigt stÄr det i sÄvÀl EU-fördraget som i förslaget till konstitution för EU att unionen ska vara öppen för alla europeiska lÀnder.

Titel: Den nya webben som partipolitisk kommunikationskanal ? en kvalitativ studie om den planerade anvĂ€ndningen av sociala medier i riksdagsvalet 2010 och dess pĂ„verkan pĂ„ den politiska kommunikationen i stortFörfattare: Anna HallbergÄmne: Medie- och kommunikationsvetenskapDatum: 2010-06-01Syfte: Att undersöka hur svenska partier planerar att anvĂ€nda sig av sociala medier i valkampanjen 2010 och vilka de vill nĂ„ med dessa. Vidare syftar studien till att klargöra hur de svenska partierna ser pĂ„ sociala medier, hur stor del av det totala kampanjandet de upptar samt hur svenska partier anser att sociala medier pĂ„verkar den politiska kommunikationen.Metod: Den kvalitativa metod som anvĂ€nds Ă€r personliga intervjuer av semistrukturerad art. Dessa har genomförts med representanter frĂ„n sju svenska partier, varav sex Ă€r representerade i Sveriges riksdag medan det sjunde kan antas vara aspirant till att fĂ„ riksdagsmandat.Teori: Det teorier som studien vilar pĂ„ Ă€r teorin om nĂ€tverkssamhĂ€llet enligt bland annat Castells, Habermas teori om den offentliga sfĂ€ren, teorin om den nya demokratin enligt Hacker och van Dijk och Åström samt ett flertal forskares tankar kring internet inom politisk kommunikation.Resultat: Sociala medier anses av svenska partiers representanter vara ett utmĂ€rkt verktyg för politisk kommunikation dĂ„ det möjliggör diskussion med anvĂ€ndarna samt ger politiker en möjlighet att visa en personligare sida av sig sjĂ€lva. NĂ€r partierna anvĂ€nder sig av sociala medier riktar de sig till i princip alla mĂ„lgrupper i samhĂ€llet, dock inte samtidigt.

VÀnster-högerskalan har alltid varit nÀra knuten till grundideologierna socialism, liberalism och konservatism. Det Àr ocksÄ ur dessa som vÄra egna svenska partier Àr sprungna. Svensk politik har kÀnnetecknats av konflikter mellan vÀnster- och högerblocket, bland annat plan- mot marknadsekonomi samt offentligt kontra privat Àgande. Socialdemokraterna och VÀnsterpartiet Àr de av vÄra riksdagspartier som bÀst kan beskrivas med begreppet vÀnster. Moderaterna och Kristdemokraterna Àr de av dessa som uttrycket höger bÀst passar in pÄ.

Diskussionen kring mediernas partiskhet Àr en stÀndigt pÄgÄende debatt. FrÄn vÀnsterhÄll brukar det heta att svenska medier Àr högervridna eftersom de flesta tidningar Àr privatÀgda och har liberala eller borgerliga ledarsidor. FrÄn högerkanten menar man i stÀllet att journalistiken Àr vÀnstervriden eftersom de flesta reportrarna inom den svenska journalistkÄren har vÀnstersympatier. Medierna, partiska eller inte, har en stor inverkan pÄ vilka frÄgor mÀnniskor tycker Àr viktiga och Àven i vilken utstrÀckning dessa frÄgor anvÀnds av medborgarna nÀr de bedömer sina politiska ledare eller partier.I den hÀr uppsatsen ville vi försöka ta reda pÄ hur rapporteringen av Sveriges tvÄ största politiska partier, Socialdemokraterna och Moderaterna, sett ut under fyra fall under mandatperioden 2006?2010.

Expertkommentatorer-en kvantitativ innehÄllsanalys om hur den politiska tolkande journalistiken sÄg ut ett Är innan valet 2006 i Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet. FörfattareLady-France MulumbaHandledareMonica Löfgren-NilssonKursD-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap, pÄbyggnadskursSyfteSyftet med uppsatsen Àr att undersöka hur den politiska tolkande journalistiken ikommentatorform sÄg ut i svensk morgonpress Är 2005, ett Är innan senaste valet.MetodKvantitativ innehÄllsanalysMaterialMaterialet bestÄr av nummer frÄn tre olika dagstidningar: Dagens Nyheter, Göteborgs-Posten och Svenska Dagbladet. Det bestÄr av vad som har skrivits i dessa tidningar under 2005, alltsÄ ett Är innan valet. Det totala antalet artiklar uppgÄr till 348 stycken; 134 frÄn DN, 109 frÄn Svenskan och 105 frÄn GP.ResultatExpertkommentatorerna fokuserade ofta först och frÀmst pÄ valrörelsen i dagspressen Är 2005.FrÄgor gÀllande politiska beslut och idéfrÄgor var ocksÄ viktiga. Dessa journalister fokuserarinte som det förvÀntas enbart pÄ nutid och det som kommer att hÀnda i framtiden utan ocksÄpÄ partipolitiska frÄgor.

Syftet med denna studie Àr att undersöka och jÀmföra om och hur vissa utvalda politiska partier i Sverige förhÄller sig till det mÄngkulturella samhÀllet och mÄngkulturalismen i sina aktuella partiprogram och se hur de olika partierna vill arbeta med de frÄgor som berör dessa omrÄden. Vidare Àr syftet att se hur de enskilda partiprogrammen förhÄller sig till individuella respektive grupprÀttigheter..

Uppsatsen bygger pÄ ett resonemang om att partiers nÀrhet och avstÄnd till varandra Àr förÀnderliga. Uppsatsens primÀra syfte Àr att undersöka om byte av partiledare i Sveriges riksdagspartier genererar större förÀndringar i vÀljarnas avstÄndsuppfattningar till partierna Àn annars. Uppsatsen avser ocksÄ att mÀta om partiledarbytens förÀndringar Àr positiva eller negativa och om förÀndringarna skiljer sig Ät för ideologiskt nÀrstÄende partier.Undersökningen genomförs med hjÀlp av statistisk analys av vÀljarnas partievalueringar. Det empiriska materialet utgörs av SOM-undersökningarna under Ären 1995-2009. AvstÄndsuppfattningar operationaliseras genom vÀljarnas partievalueringar, alltsÄ frÄgan om ogillande/gillande av de politiska partierna.Uppsatsens resultat visar att byte av partiledare har inneburit nÄgot ökade förÀndringar i vÀljarnas avstÄndsuppfattningar.

Denna studie Àmnade undersöka huruvida politiska skandaler pÄverkar partier olika beroende pÄ partiernas producering och förmedling av symboliskt kapital. Uppsatsen tar utgÄngspunkt i den relativa bristen pÄ skandalforskning bÄde i Sverige och internationellt. Den teoretiska ramen för studien tar avstamp i ett försök att hitta en gÄngbar definition av begreppet politisk skandal. Denna definition hÀrgör ur en genomgÄng av lite av den forskning som finns pÄ omrÄdet innefattar bl. a Patrik Johanssons avhandling dÀr han försöker utveckla en teori kring skandaler i svensk offentlig sektor och dess legitimitetsminskande effekter, John B.

Titel: Riksdagspartiernas kommunikation pÄ Facebook.Författare: Kristin Claréus WÀstlund, Jakob SÀw, Klara SchÄltz Bodinson.Handledare: Nicklas HÄkansson.Kurs: Examensarbete i Media- och kommunikationsvetenskap, Institutionen för journalistikoch kommunikation, Göteborgs Universitet.Termin: Höstterminen 2014.Syfte: Syftet med studien Àr att systematiskt analysera hur de politiska partierna kommunicerar pÄ Facebook.Sidantal: 53Metod: Kvantitativ innehÄllsanalys.Material: Studien undersöker riksdagspartiernas publicerade inlÀgg pÄ Facebook under de tre sista veckorna innan riksdagsvalet Är 2014.Huvudresultat: Studiens resultat visar att kanalen Facebooks anvÀndning för politisk kommunikation Àr under utveckling. Medan samtliga svenska riksdagspartier Àr aktiva pÄ kanalen sÄ differentierar sig sÀttet det faktiska bruket. De mest frekventa publiceringarna innehÄller text ihop med bild eller video och framförallt syftar de till att sakpolitiskt informeraeller kampanjuppdatera. Vidare konstateras att Facebook anvÀnds fristÄende frÄn de traditionella massmedierna och vid lÀnkning sker det framförallt till andra sociala medier.Kanalen nyttjas flitigast bland de mindre partierna exempelvis Miljöpartier och Folkpartiet men nÀr det kommer till att anvÀnda kanalens interaktiva funktioner för relationsarbete sÀrskiljer sig partierna. DÄ gÄr det istÀllet att se att de bland somliga partier finns en strÀvan att interagera med sina publiker medan samspelet helt exkluderas hos andra.

Populism has been an integral part of the Finnish political system since the late 1950's. At that time the Agrarian Populist Party, better known as The Rural Party, emerged and thrived for decades until the party financially broke down in the 1990's. Reemerging on the political scene as the True Finns, the party is more radical and more influential than ever, gaining enough support to be the third largest party of the 2011 parliamentary election. Sweden, Finland?s neighbor, in contrast has a history with very little populist presence or radical right populist parties (RRP-parties).

Titel: Neutrala massmedierFo?rfattare: Jonathan Gro?nlund och Joakim Zakariasen Kurs, termin och a?r: C-uppsats HT 14Antal ord i uppsatsen: 8947Problemformulering och syfte: Medierna har ett demokratiskt ansvar att informera medborgarna, speciellt info?r ett val. Syftet med studien a?r att underso?ka lokala morgontidningars rapportering av den lokala valro?relsen och se hur de uppfyller de journalistiska idealen objektivitet och ma?ngfald.Metod och material: Kvantitativ inneha?llsanalys pa? fyra svenska morgontidningars pappersupplagor under valro?relsens tre sista veckor info?r kommunalvalet 2014. Tidningarna a?r Norrla?ndska Socialdemokraten, Sundsvalls Tidning, Nerikes Allehanda och O?stgo?ta Correspondenten.