Problemformulering och syfte: Vi lever i en vÀrld dÀr vi medborgare blir rörligare. Dels pÄ sÄ sÀtt att vi distanserar oss frÄn partipolitiken men ocksÄ pÄ sÄ sÀtt att vi blir mer fysiskt rörliga och samhÀllet blir mer mobilanpassat. Partier mÄste finna nya vÀgar för nÄ medborgarna och skapa relationer till dem. Sociala medier har varit de senaste Ären varit en populÀr vÀg för partier, men det finns ocksÄ andra vÀgar. En sÄdan vÀg Àr appar, som ökar kraftigt i nedladdningsstatistiken för svenska medborgare.

Min studie presenterar en undersökning av en tolkningsprocess vid instuderingen av ett nyskrivet musikverk. Syftet Àr att beskriva det musikaliska och diskursiva samtal som pÄgÄr mellan parterna som deltar i denna process. Studien baseras pÄ en dokumentation av mitt eget arbete och en kvalitativ analys av detta material. Som ett genomgÄende metodiskt grepp vid studiet av materialet har jag anvÀnt H.-G. Gadamers dialektiska hermeneutik som tolkningsmodell.

The purpose of this study is to highlight the existence ofpersonalization within Swedish political parties along withhow the parties work with this phenomena in order to achievemore voters.The method used is personal interviews with politiciansfrom four different government parties. As a complement, interviews with a political expert was also made. All parties use personalization in different ways as a strategy tocreate dialogues and relationships with both media and voters. We distinguished two sorts of personalization: individualization and privatization, and discovered that not all parties use both..

Studien har sin grund i de nya utmaningar som politiska partier idag stÄr inför. De politiska vÀrderingarna i samhÀllet har under de senaste 20 Ären förÀndrats, vilket tvingar de politiska partierna att i större grad lyssna pÄ sin omvÀrld för att kunna föra en relevant politik. Intresset för studien vÀcktes dÄ vi ville ta reda pÄ hur, och om, politiska partier arbetar med att etablera relationer med sina vÀljare, för att hantera dessa utmaningar.Studien har sin grund i en relationsskapande syn pÄ public relations dÀr teorier inom omrÄdet har anvÀnds för att svara pÄ studiens syfte.Syftet Àr att undersöka hur Nya Moderaterna anser sig arbeta med Public Relations, med fokus pÄ att etablera relationer, och hur detta Äterspeglas i deras kommunikation pÄ Twitter.Studiens frÄgestÀllningar har besvarats med hjÀlp av en kvalitativ metod. Inledningsvis genomförde vi samtalsintervjuer med anstÀllda pÄ Nya Moderaternas kommunikationsavdelning för att dÀrefter genomföra ytterligare samtalsintervjuer med utvalda, centrala, representanter ute i organisationen. Slutligen har en kvalitativ innehÄllsanalys genomförts av samtliga intervjupersoners, samt organisationens, twitterinlÀgg.   Resultatet visar att Nya Moderaterna Àr vÀl medvetna om att deras omvÀrld har ett stort inflytande över huruvida partiet skall nÄ framgÄng eller ej.

Syftet med denna studie har varit att undersöka de svenska politiska partiernas Äsikter gÀllande den förstÀrkning av personvalsinslaget som infördes Är 1998 samt att fastslÄ hur dessa stÀller sig gentemot en ytterligare reformering av valsystemet. Valreformer Àr historiskt ett politiskt omrÄde inom vilket det förekommit stora motsÀttningar enligt den traditionella ?höger vÀnsterskalan?. I studien analyseras huruvida dessa kvarstÄr efter den senaste reformen. För att ytterligare studera partiernas Äsikter har dessa Àven analyserats i enlighet med Grid-Group teorins analysverktyg.

Sverigedemokraterna tog plats i Sveriges riksdag i valet 2010. I detta land, dÀr invandring lÀnge tillbaka har varit en naturlig del av samhÀllet och dÀr endast ett invandrarkritiskt parti tidigare suttit i riksdagen har nu ett frÀmlingsfientligt parti tagit plats. Denna uppsats söker att förklara hur texterna i partiets medlemstidning, SD-Kuriren, har förÀndrats.Genom att analysera 7 texter frÄn 1988?1994 och 7 texter frÄn 2008?2010 försöker jag att se hur denna förÀndring tar sig uttryck. Fokus ligger pÄ texter som handlar om invandrare och brott, Àven om nÄgra texter som ocksÄ tas upp kretsar kring den svenska identiteten.

Problemformulering och syfte: Vi lever i en vÀrld dÀr vi medborgare blir rörligare. Dels pÄ sÄ sÀtt att vi distanserar oss frÄn partipolitiken men ocksÄ pÄ sÄ sÀtt att vi blir mer fysiskt rörliga och samhÀllet blir mer mobilanpassat. Partier mÄste finna nya vÀgar för nÄ medborgarna och skapa relationer till dem. Sociala medier har varit de senaste Ären varit en populÀr vÀg för partier, men det finns ocksÄ andra vÀgar. En sÄdan vÀg Àr appar, som ökar kraftigt i nedladdningsstatistiken för svenska medborgare.

I svensk media har det under snart ett decennium existerat en debatt om vad som egentligen skiljer mellan Socialdemokraterna och Moderaterna. Flertalet röster har menat utvecklingen lett till att Sveriges i sÀrklass tvÄ största och mest rivaliserande partier har blivit betydligt mer lik varandra. AlltsÄ att utvecklingen i svensk politik har gÄtt mot, vad som kan liknas vid Herbert Tingstens teori om ideologiernas död. Tidigare undersökningar har i huvudsak fokuserat pÄ jÀmförelse mellan Socialdemokraternas och Moderaternas Äsikter i sakfrÄgor inom politiken. Syftet med denna undersökning Àr att bortse frÄn just denna form av Äsikter, dÄ dessa inte utgör tydliga markörer om vad partierna egentligen vill och stÄr för.

Den nationalstatliga ordningen har idag under ungefÀr 350 Är fungerat som en norm för hur stater skall organisera sig internt och externt. Idag hÄller dock denna norm pÄ att luckras upp pÄ grund av globaliseringen. Nationalstaterna möter de nya utmaningarna genom att offra en del av suverÀniteten till överstatliga organ som pÄ bÀttre sÀtt kan möta globaliseringens problem. Den Europeiska unionen Àr en av dessa överstatliga sammanslutningar. Uppsatsen syftar till att klarlÀgga hur nationalismen har utvecklats i tre nationalistiska partier.

Den nationalstatliga ordningen har idag under ungefÀr 350 Är fungerat som en norm för hur stater skall organisera sig internt och externt. Idag hÄller dock denna norm pÄ att luckras upp pÄ grund av globaliseringen. Nationalstaterna möter de nya utmaningarna genom att offra en del av suverÀniteten till överstatliga organ som pÄ bÀttre sÀtt kan möta globaliseringens problem. Den Europeiska unionen Àr en av dessa överstatliga sammanslutningar. Uppsatsen syftar till att klarlÀgga hur nationalismen har utvecklats i tre nationalistiska partier. Genom att analysera hur olika former av nationalism tar sig uttryck i traditionellt nationalistiska partier sÄ kan slutsatser dras om hur riktningen pÄ det europeiska samarbetet kommer att bli.

Problemformulering och syfte: Vi lever i en vÀrld dÀr vi medborgare blir rörligare. Dels pÄ sÄ sÀtt att vi distanserar oss frÄn partipolitiken men ocksÄ pÄ sÄ sÀtt att vi blir mer fysiskt rörliga och samhÀllet blir mer mobilanpassat. Partier mÄste finna nya vÀgar för nÄ medborgarna och skapa relationer till dem. Sociala medier har varit de senaste Ären varit en populÀr vÀg för partier, men det finns ocksÄ andra vÀgar. En sÄdan vÀg Àr appar, som ökar kraftigt i nedladdningsstatistiken för svenska medborgare.

Min uppsats FrÄn fondhot till borgerligt grÄ visar nÄgra intressanta aspekter pÄ det politiska sprÄket i Aftonbladet och Expressen under de sista veckorna innan valen Ären 1982 till och med 2002. FrÄn att nÄgon-ting upplevs som ett hot till att nÄgonting (annat) upplevs som grÄtt pekar onekligen pÄ en drastisk dimensionsförskjutning i sprÄkbruket.Uppsatsen visar dels skillnader i sprÄkbruket över tid i respektive tidning, dels hur frekvensen för de undersökta orden förÀndras över tid.Av de tolv ord jag undersökt, demokrati, frihet, jÀmlikhet, rÀttvisa, solidaritet, samhÀlle, vÀlfÀrd, medborgare, icke-socialist, borgare, borgerlig samt löntagarfonder, Àr borgerlig det med flest belÀgg och dessutom av starkt blockskiljande karaktÀr. FrÄn att de borgerliga sjÀlva vacklat inför att anvÀnda ordet, anvÀnde man det under valet 2002 (och senare under valet 2006) som ett positivt samlingsbegrepp pÄ fyra partier. Det nÀrbeslÀktade ordet borgare upplevdes sannolikt av bÄda tidningarna som alltför ideologiskt skarpt och har följaktligen fÄ belÀgg.Ordet löntagarfonder anvÀndes med fÄ undantag endast 1982 och dÄ huvudsakligen i Expressen, en företeelse vÀrd att notera eftersom lön-tagarfonderna var ett vÀnsterprojekt. Liksom ordet löntagarfonder har ordet icke-socialist försvunnit frÄn ledarartiklarna.

Problemformulering och syfte: Vi lever i en vÀrld dÀr vi medborgare blir rörligare. Dels pÄ sÄ sÀtt att vi distanserar oss frÄn partipolitiken men ocksÄ pÄ sÄ sÀtt att vi blir mer fysiskt rörliga och samhÀllet blir mer mobilanpassat. Partier mÄste finna nya vÀgar för nÄ medborgarna och skapa relationer till dem. Sociala medier har varit de senaste Ären varit en populÀr vÀg för partier, men det finns ocksÄ andra vÀgar. En sÄdan vÀg Àr appar, som ökar kraftigt i nedladdningsstatistiken för svenska medborgare.

Det jag har gjort Àr att jÀmföra innehÄllet i fyra lÀroböcker i SamhÀllskunskap A för gymnasiet. För att uppnÄ det syftet har en komparativ metod anvÀnts. Det omrÄde som har valts Àr politik. Inom politikomrÄdet Àr det politiska ideologier och partier, det svenska statsskicket och internationell politik vilka varit föremÄl för mitt intresse. Min ambition var att se hur de lyckades uppfylla fyra utvalda kursmÄl för SamhÀllskunskap A.

Denna uppsats handlar om svenska lÀroböcker i historia för gymnasiet och deras framstÀllningar av Andra vÀrldskriget och Sveriges roll under kriget, i frÄga om Sveriges syn pÄ den tyska nazismen, permittenttrafiken och judefrÄgan. Undersökningsperioden Àr mellan 1950 och 2000 och omfattar totalt tjugo lÀroböcker. I uppsatsen undersöks Àven huruvida framstÀllningarna i lÀroböckerna följt den historiografiska utvecklingen i Sverige under samma tid. GenomgÄngen visar att den historiografiska utvecklingen till stor del följts i lÀroböckerna. Resultaten visar ocksÄ att Sveriges roll i Andra vÀrldskriget kortfattat nÀmns eller helt utelÀmnas.