Sök:

Sökresultat:

306 Uppsatser om : postoperativ smärta - Sida 11 av 21

POSTOPERATIV SMÄRTBEHANDLING HOS VUXNA EFTER BUKOPERATION

Att lindra smÀrta Àr en av allmÀnsjuksköterskans stora arbetsuppgifter och smÀrta som ett fenomen Àr nÄgot som varje person upplever individuellt. DÀrmed blir det en svÄr utmaning för vÄrdpersonal att behandla den enskilde patienten pÄ bÀsta sÀtt. Syftet med litteraturstudien var att belysa vilka smÀrtlindringsmetoder och lÀkemedel som anvÀnds postoperativt vid bukoperation, samt vilken omvÄrdnad allmÀnsjuksköterskan utför vid smÀrta. Vidare var syftet Àven att belysa patientens förvÀntningar och erfarenheter av smÀrta. Tio vetenskapliga artiklar lÄg till grund för resultatet.

Dokumentation av postoperativ residualurin efter neurokirurgi : En kvantitativ studie

Bakgrund: BÄde kateteranvÀndning och residualurin kan leda till flera komplikationer i efterförloppet. Att studera detta ansÄgs betydelsefullt ur ett kvalitetssÀkerhetsperspektiv.Syfte: Att beskriva förekomst av postoperativ residualurin efter neurokirurgi relaterat till kateteranvÀndning. Syftet var Àven att belysa hur sjuksköterskor dokumenterade detta och om eventuella riktlinjer fanns och hur de i sÄ fall följdes.Metod: Kvantitativ, retrospektiv studie med deskriptiv ansats. En journalgranskning genomfördes och de 144 patientjournaler som studerades pÄ den aktuella vÄrdenheten valdes ut genom ett konsekutivt urval.Resultat: NÀstan samtliga patienter vars journaler studerades hade haft urinkateter under operationen. För de patienter dÀr residualurin hade förekommit var detta dokumenterat i standardvÄrdplanen hos samtliga.

Hygienrutiner, en kartlÀggning av region SkÄnes operationsavdelningar.

Nationella riktlinjer finns dokumenterade i en handbok utgiven av Sveriges kommuner och landsting. I denna handbok finns de hygienregler beskrivna som ska gÀlla pÄ vÄra operationsavdelningar. Syftet med studien Àr att kartlÀgga vilka hygienregler som gÀller inom region SkÄnes nio opererande sjukhus och om det finns nÄgon vetenskaplig evidens bakom dessa regler. Metoden som har anvÀnts Àr en empirisk intervju med kvantitativ inriktning utifrÄn 17 halvstrukturerade frÄgor. Respondenterna var elva avdelningschefer/hygienansvarig pÄ operationsavdelningar i region SkÄne.

Sjuksköterskors upplevelser av att vÄrda patienter med postoperativ smÀrta : En litteraturstudie

Personer som lever med diabetes- typ 2 behöver ofta genomgĂ„ livsstilsförĂ€ndringar. Diabetes typ-2 har beskrivits som svĂ„rare att hantera Ă€n andra lĂ„ngvariga sjukdomar dĂ„ orsakerna kring detta, beskrivs vara relaterade till kunskap och motivation hos dem som lever med diabetes. Även vĂ„rdpersonalens instĂ€llning till sjukdomen beskrivs vara betydande för sambandet mellan tillfredstĂ€llande behandling och vĂ€lbefinnande hos personer med diabetes. Att fĂ„ kunskap om personers upplevelser att lĂ€ra sig att leva med sjukdomen Ă€r viktigt för att kunna möta de behov som personen har. Syftet med litteraturstudien var att beskriva personers upplevelser av att lĂ€ra sig leva med typ-2 diabetes.

Kan en svalglambÄ göra skillnad? : En retrospektiv studie av tal hos patienter opererade med svalglamba? vid Akademiska sjukhuset i Uppsala 2000-2011.

Velofarynxinsufficiens (VFI) inneba?r en nedsatt fo?rma?ga att under tal och fo?dointag sta?nga till mellan mun- och na?sha?la vilket leder till ett avvikande tal. Operation med svalglamba? a?r en metod som kan anva?ndas fo?r att behandla VFI och tidigare forskning har visat goda resultat avseende dess effekt pa? talet. Dock menar vissa forskare att operationen kan ha negativa effekter och att den bakomliggande orsaken till insufficiensen kan pa?verka graden av framga?ng.

Postoperativ smÀrtbehandling till barn med hjÀrntumör

SmÀrta i samband med intrakraniell kirurgi liknar smÀrta i samband med all annan form av kirurgi. Syftet var att granska hur barn med hjÀrntumör smÀrtbedömts och smÀrtbehandlats postoperativt efter tumörkirurgi.Metod: Totalt har journaler för 40 barn (20 barn pÄ Akademiska barnsjukhuset i Uppsala och 20 barn pÄ Astrid Lindgrens barnsjukhus vid Karolinska sjukhuset, Stockholm) som opererats för tumörer i hjÀrnan granskats, avseende smÀrtbedömning, anvÀndandet av smÀrtskalor, farmakologiska och ickefarmakologisk smÀrtbehandling de tre första postoperativa dygnen.Resultat: Studien visade att smÀrtskattning med smÀrtskalor anvÀndes pÄ 12 av 40 barn. Den vanligaste formen av smÀrtbedömning som Äterfanns dokumenterad var en bedömning av sjuksköterskan. PÄ Akademiska sjukhuset Äterfanns ingen dokumenterad smÀrtbedömning i 60 % av de granskade dygnen, pÄ Astrid Lindgrens barnsjukhus var motsvarande siffra 20 %. De vanligaste lÀkemedlen som anvÀnds pÄ bÄda sjukhusen var paracetamol och opioider, framförallt morfin.

Patienters upplevelse av bemötande pÄ akutmottagning

Diskrepansen mellan vad patienten upplever som behov och sjuksköterskans tolkning av behoven finns beskrivna i studier. Skillnaden tolkas som brist pĂ„ patientens delaktighet i omvĂ„rdnaden.Ökar patientens delaktighet inom omvĂ„rdnaden ökar Ă€ven vĂ„rdens kvalitĂ©. Upplevelsen av delaktighet postoperativt har studerats i begrĂ€nsad omfattning, varför denna studie förvĂ€ntas bidra till ökad kunskap av delaktighet inom den postoperativa vĂ„rden. Syfte. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av delaktighet i postoperativ vĂ„rd efter elektiv tarmkirurgi. Metod. En kvalitativ metod med fenomenologisk ansats har anvĂ€nts i studien.

Alternativa metoder för avhorning av kalv : teknik och behandlingseffekt, samt utvÀrdering av postoperativ smÀrta med anvÀndning av NSAID

In this study, cortisol in saliva and pain related behaviours in calves were used as markers of distress when comparing two different dehorning methods; scoop or cautery. We also investigated the effect of a non steroidal anti-inflammatory drug (NSAID), meloxikam, on postoperative distress after dehorning with either dehorning scoop or cautery iron. Twenty calves were dehorned on one randomly chosen side by scoop method and on the other side by cautery. Five months later, the effect on horn growth was investigated. Horn production was observed in seven of the calves.

"Visst gör det ont" Patienters upplevelse av postoperativ smÀrtbehanling

Introduction: A big part of the patients that recently has gone through operation at surgical units experiences pain in different scales after their operation. Untreated postoperative pain has been proved in different studies to increase to risk medical complications, longer rehabilitation, more days at the hospital and higher expenses for the hospital. One of the nurses? main tasks is to notice and relieve the pain of the patients. To engage the patients more in the medical process and make the nursesÂŽ work more person-centered could make an impact on the postoperative pain and contribute to a better pain relief.

SmÀrta och Ängest efter planerat kejsarsnitt : forskningsöversikt

BakgrundHumant immunbristvirus (HIV) Àr ett virus som attackerar kroppens immunförsvar. ISverige lever cirka 6200 personer med HIV. Sjukdomen smittar bland annat via sexuellakontakter och blod. Det Àr viktigt med tidig diagnostisering och pÄbörjad behandling för attförhindra följdsjukdomar och smittspridning. Det finns möjligheter till lÄngsiktigöverlevnad med bromsmediciner.Enligt tidigare studier behövs mer utbildning om HIV.

Patienters och personals uppfattningar av den postoperativa vÄrdmiljön

Den omgivande miljön pÄverkar oss alla. PÄ sjukhus pÄverkar vÄrdmiljön bÄde patienter och personal och dess utformning kan antingen verka stödjande eller störande. Efter operation vÄrdas ofta patienten vid en postoperativ avdelning. Det postoperativa vÄrdförloppet blir allt kortare och det Àr dÀrför angelÀget att patienten ges möjlighet att pÄbörja sin ÄterhÀmtning direkt efter operationen. Det Àr vÀlkÀnt att den postoperativa vÄrdmiljön innehÄller flera stressorer som kan inverka negativt bÄde pÄ patienternas postoperativa vila och pÄ personalens arbetstillfredsstÀllelse.

FörÀldramedverkan vid barns postoperativa smÀrta : en litteraturstudie

Bakgrund: Den postoperativa smÀrtans utfall pÄverkas av en rad olika faktorer sÄsom kirurgins lokalisation och omfattning, barnets Älder och dess förvÀntningar. I mitten av 1900-talet sÄgs negativa konsekvenser av att barn blev lÀmnade ensamma pÄ sjukhus. Detta har lett fram till en mer familjecentrerad vÄrd dÀr förÀldrarna har en viktig roll. VÄrden bygger pÄ ett nÀra samarbete, dÀr förÀldrarna Àr en bro mellan barnet och vÄrdpersonalen. FörÀldrarna kan med sin nÀrvaro trösta, stötta och hjÀlpa barnet att lindra sin smÀrta.

Patienters och personals uppfattningar av den postoperativa vÄrdmiljön

Den omgivande miljön pÄverkar oss alla. PÄ sjukhus pÄverkar vÄrdmiljön bÄde patienter och personal och dess utformning kan antingen verka stödjande eller störande. Efter operation vÄrdas ofta patienten vid en postoperativ avdelning. Det postoperativa vÄrdförloppet blir allt kortare och det Àr dÀrför angelÀget att patienten ges möjlighet att pÄbörja sin ÄterhÀmtning direkt efter operationen. Det Àr vÀlkÀnt att den postoperativa vÄrdmiljön innehÄller flera stressorer som kan inverka negativt bÄde pÄ patienternas postoperativa vila och pÄ personalens arbetstillfredsstÀllelse.

En pilotstudie för validering av den svenska versionen av CMPS-SF ? gradering av akut postoperativ smÀrta hos hund vid ortopedisk kirurgi och mjukdelskirurgi

One of many difficult issues in veterinary medicine is the assessment of an animal's experience of pain. As a licensed veterinary nurse in Sweden you are obligated by law to work by the concept of evidence based medicine. To achieve this the author of this study sees the need for standardized methods of pain assessment. A Swedish version of Short form of the Glasgow Composite Measure Pain Scale (CMPS-SF) has recently been translated and developed. Furthermore, a psychometric validation needs to be performed to ensure its validity and reliability.

JÀmförelse av olika smÀrtskalor vid klinisk bedömning av postoperativ smÀrta hos hund

SammanfattningI arbetet beskrivs olika beteenden och fysiologiska förÀndringar som kan indikera smÀrta hos hund. Det finns ocksÄ en kort beskrivning av tre smÀrtbedömningskalor: Visuell analog skala (VAS) Glasgow Composite Pain Scale Short Form (GCPS) och University of Melbourne Pain Scale (MPS). Dessa skalor har utvecklats som verktyg för att gradera smÀrta. VAS har tagits fram för humanvÄrden och de andra Àr utvecklade för bedömning av postoperativ smÀrta hos hund. Arbetet innehÄller ocksÄ en mindre studie, dÀr skalorna jÀmförs mot varandra.

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->