Som omva?rdnadsansvarig sjuksko?terska a?r uppgiften att tillgodose patientens olika omva?rdnadsbehov. Nutrition tillho?r ett av de mest basala omva?rdnadsbehoven vilket dessutom har en betydande roll fo?r det postoperativa fo?rloppet. Underna?ring a?r vanligt fo?rekommande bland patienter med cancer varfo?r det a?r viktigt att faststa?lla nutritionsstatus preoperativt och sa?tta in nutritionssto?d vid behov.

Bakgrund: Postoperativ smärta är vanligt förekommande efter en genomgången operation. Den postoperativa smärtan kan leda till onödigt lidande för patienten. Vid en operation utsätts patienten för en större eller mindre ?skada?, där hud, muskler, leder och nerver skadas. Under den postoperativa fasen observeras patienten på olika smärttecken.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att ta reda på vilka faktorer som påverkar uppkomsten av postoperativ urinretention, POUR, i tidigt postoperativt skede. Artikelsökning har skett i databaserna CINAHL, MEDLINE och PsycINFO. Artiklarna kvalitetsbedömdes utifrån en modifierad granskningsmall för artikelgranskning. Sexton artiklar inkluderades i studien. Resultatet visade att med stigande ålder ökade risken för POUR, speciellt för män.

Inledning: Postoperativ smärta hos barn är fortfarande ett problem trots förbättrade arbetsrutiner och smärtbehandling. Smärtskattning på barn och speciellt barn med kognitiva nedsättningar kräver att sjuksköterskorna har kunskap om tillgängliga smärtskattningsinstrument. På så vis ges alla barn möjlighet att smärtskattas.Syfte: Att undersöka hur ofta sjuksköterskor smärtskattar barn som opereras för skolios postoperativt.Design: En retrospektiv studie.Metod: Journalgranskningen genomfördes på Universitetssjukhuset i Linköping. Alla barn som under 2008-2009 opererats för Idiopatisk eller Neuromuskulär skolios, var mellan 0-18 år och fanns med i journaldatasystemet inkluderades i studien.Resultat: Barn med Idiopatisk skolios smärtskattades oftare än barn med Neuromuskulär skolios. Barn som inte förstod instruktion smärtskattades inte lika ofta som de barn som förstod instruktion.

Syfte. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelse av smärtbehandlingens kvalitet samt hur sjuksköterskor följer riktlinjerna för smärtbehandling.Metod. Studien utformades som en deskriptiv tvärsnittsstudie. Patienter som genomgått kirurgi tilldelades en enkät angående sina upplevelser av smärtbehandlingens kvalitet samt att en journalgranskning genomfördes.Resultat. Sammanlagt deltog 58 patienter.

Otillräcklig smärtlindring och läkemedelsbiverkningar är ett stort problem i den postoperativa vården. Smärtan i sig kan också leda till olika postoperativa komplikationer. Komplementära metoder är idag efterfrågade och börjar också integreras i vården. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om sjuksköterskan kan använda sig utav akupunktur, aromaterapi, massage, musik och TENS vid postoperativ smärta. Frågeställningarna som sedan ställdes var då, kan komplementära metoder minska smärta postoperativt, minska opioidanvändningen samt påverka andra smärtrelaterade symtom i kroppen, såsom andningsfrekvens, blodtryck, puls och hormoner i kroppen? Arbetet gjordes som en litteraturstudie där 22 kvantitativa artiklar granskades.

Background: Poor perineal wound healing and infections after proctectomy surgery, affect a significant proportion of physical and psychological morbidities such as pain, leakage and abscesses. In its lengthening some of these symptoms will lead to extended periods of hospitalization. These kind of postoperative complications are also associated with delays in eventual chemotherapy treatment Aim: To describe the patients experiences of postoperative wound infection as well as communication and self-care support from the nurse specialist after proctectomy due to rectal cancer. Method: A qualitative content analysis was carried out from interviews. Results: Four main categories emerged; ?Coping with postoperative complications?, ?be independent?, ?feel safe?, and ?accept the situation?.

SAMMANFATTNING (svenska) Introduktion: I Sverige genomförs över 400 000 operationer årligen på inneliggande patienter. Tidigare forskning visar brister på hur patienters förväntade smärta och den upplevda smärtan upplevs i samband med öppen bukkirurgi. Syfte: Syftet var att undersöka samband mellan förväntad smärta och upplevd smärta samt upplevelser av smärtlindring vid öppen bukkirurgi. Metod: En pilotstudie med kvantitativ design som syftar till att beskriva och mäta variablerna förväntad smärta och upplevd smärta samt upplevelse av given smärtlindring. I pilotstudien deltar 12 patienter från två kirurgiska avdelningar.

Akut förvirring hos höftfrakturpatienter är vanlig. Den akuta förvirringen kan förebyggas eller kortas och rehabiliteringstiden kan då också kortas. Ett förvirringstillstånd innebär stora påfrestningar på kroppen. Syftet med denna litteraturstudie är att se hur litteraturen beskriver hur man kan ge en god postoperativ omvårdnad och ett gott bemötande till de patienter som drabbas eller riskerar att drabbas av postoperativ förvirring. Till grund för arbetet ligger ett antal vetenskapliga artiklar samt facklitteratur.

Postoperativ smärta är vanligt förekommande hos patienter som genomgått ortopedisk kirurgi. Intensivvårdsjuksköterskor möter dagligen dessa patienter på intensivvårdsavdelningar. Därför är det av stor vikt att intensivvårdssjuksköterskor har medvetenhet i hur patienter upplever smärta samt vilka omvårdnadsåtgärder som kan vidtas för att lindra smärta. Genom att undersöka hur patienter upplever sin smärta beroende på kön, ålder, ASA- klassifikation samt operationstyp, samt vilka omvårdnadsåtgärder som intensivvårdssjuksköterskor utför i ett smärtlindrande syfte, kan en bättre omvårdnad bedrivas och den postoperativa smärtan kan lindras. Som metod har kvantitativ ansats med enkäter använts som grund till arbetet.

Bakgrund: Hjärtats slag har länge förknippats med skillnaden mellan liv och död. År 2010 genomfördes 6 358 hjärtkirurgiska ingrepp i Sverige. De vanligaste ingreppen är koronar bypass-operation, klaffoperation och operation på missbildningar på hjärtat. De viktigaste delarna i pre- och postoperativ omvårdnad är helhetsbedömning av patienten, ge information, ge råd om nödvändiga livsstilsförändringar och att finnas som stöd för patienten. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter före och efter hjärtkirurgi.

Bakgrund: Hjärtats slag har länge förknippats med skillnaden mellan liv och död. År 2010 genomfördes 6 358 hjärtkirurgiska ingrepp i Sverige. De vanligaste ingreppen är koronar bypass-operation, klaffoperation och operation på missbildningar på hjärtat. De viktigaste delarna i pre- och postoperativ omvårdnad är helhetsbedömning av patienten, ge information, ge råd om nödvändiga livsstilsförändringar och att finnas som stöd för patienten. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter före och efter hjärtkirurgi.

Människan har i alla tider försökt att lindra smärta och lidande på olika sätt. I Sverige visas det att postoperativ smärta inte är tillräckligt behandlad. Patienter beskriver fortfarande att de upplever svår till mycket svår smärta efter operation. Detta trots att mycket bra analgetika finns att tillgå. Smärta är en subjektiv upplevelse och patienten behöver behandlas individuellt.

Bakgrund: Pankreatikoduodenektomi är den enda kurativa behandlingen av pankreascancer och pankreasanastomosläckage (PAL) är en mycket allvarlig postoperativ komplikation. Metoder för att identifiera detta i ett tidigt skede behöver förbättras. Den postoperativa övervakningen består till stor del av vitalparametrar men sjuksköterskan observerar även andra tecken på försämring. Metod: 32 patienter som genomgått pankreatikoduodenektomi inkluderades i studie. Ett bedömningsformulär innehållande 14 parametrar togs fram och användes för att identifiera vad i sjuksköterskans observationer som kan identifiera tidiga tecken på PAL.

Introduction Postoperative wound infections leads to increased patient suffering and cost society money because it leads to longer hospital stays. Previous research shows that patient related risk factors such as smoking, diabetes, Chronic Obstructive Pulmonary Disease (COPD), advanced age (>65 years) a low preoperative hemoglobin level (<140g/L) and a high BMI (> 30) increases the risk of suffering a postoperative wound infection. Aim To investigate whether patients that underwent surgery with Coronary artery Bypass Graft (CABG) in a university hospital in central Sweden in 2013 and had any of these risk factors more often suffer from post-operative wound infection.MethodThe study has a descriptive design and is based on an ongoing infection registration area of operations. The study included 148 patients out of 255 (58%) undergoing CABG in 2013. Possible risk factors were collected through medical record review.Results There was no significant correlation between surgical wound infection and patient-related risk factors such as smoking (not quit smoking four weeks before surgery), diabetes, COPD, advanced age (>65 years), low preoperative hemoglobin (<140g/L) or a high BMI (>30) and suffered a postoperative wound infection.Conclusion More research and a larger sample is needed in the field to produce a reliable result could be presented..