Sök:

Sökresultat:

936 Uppsatser om : Norra länken - Sida 42 av 63

LÀrare och individuella utvecklingsplaner : En kvalitativ intervjustudie kring lÀrares uppfattningar om arbetet med IUP med skriftliga omdömen

Syftet med denna studie Àr att beskriva lÀrares uppfattningar kring arbetet med individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen i Àmnet svenska. Studien Àr genomförd utifrÄn en fenomenologisk grund och resultatet Àr baserat pÄ kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat sex pedagoger som undervisar i Ärskurs 1-3 pÄ olika skolor i en stad i norra Sverige. Dessa undersökningsformer har bidragit till att vi fÄtt information om lÀrares uppfattningar om uppdraget med individuella utvecklingsplaner med skriftliga omdömen.Resultatet i studien visar att lÀrarna inte anser sig fÄ den fortbildning vilken skulle underlÀtta vid bedömningen av elevers kunskapsutveckling i de skriftliga omdömena. Det rÄder Àven en viss osÀkerhet kring vilka kunskapsmÄl som ska premieras i de skriftliga omdömena och flertalet lÀrare efterfrÄgar gemensamma mallar för kommunen.

Patienters upplevelse av att vara vaken under en operation i regional anestesi

Dagkirurgiska operationer stÄr för en stor del av den operativa verksamheten i dag. MÄnga patienter upplever det fördelaktigt att opereras dagkirurgiskt eftersom det pÄverkar deras vardag i mindre grad. Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelse av att vara vaken under en operation i regional anestesi. Inklussionskriterierna var att de skulle ha varit vaken under sin operation, komma ihÄg operationen samt vara över 18 Är. Tio av de femton tillfrÄgade valde att delta, Ätta var kvinnor och tvÄ mÀn i Älder mellan 36 och 72.

Det hÀlsofrÀmjande hÀlsobesöket : En kvalitativ studie om skolsköterskors och rektorers erfarenheter av hur hÀlsostatistik och information frÄn hÀlsobesöken anvÀnds i skolan

Under början av 2000- talet introducerade VÀsternorrlands lÀns landsting tillsammans med HÀrnösands kommun ett samarbete dÀr syftet var att ur skolsköterskornas hÀlsosamtal med elever fÄ tillgÄng till hÀlsostatistik om barn och ungdomar. Denna sÄ kallade VÀsternorrlandsmodell har spridit sig till fler lÀn och kommuner i norra regionen. Kunskap saknas om hÀlsostatistik och information frÄn hÀlsobesöken bidrar till preventiva och hÀlsofrÀmjande insatser pÄ grupp- och organisationsnivÄ inom skolan. Syftet med denna studie var att undersöka hur skolsköterskor och rektorer uppfattar att informationen frÄn hÀlsobesöken pÄverkar det förebyggande och hÀlsofrÀmjande arbetet pÄ gruppnivÄ och organisationsnivÄ inom skolan. Data analyserades genom kvalitativ innehÄllsanalys.

Jaktstigen

Upprinnelsen till detta examensarbete Àr att LuleÄ Kommun har problem med obehörig trafik vid Sunderbyns avfallsupplag. Sunderbyns skytteklubb samt nÄgra privata markÀgare har ett servitut som ger dem rÀtt att trafikera vÀgen över avfallsupplaget i Sunderbyn. LuleÄ Kommun vill upphÀva servitutet i syfte att separera obehörig trafik frÄn avfallsupplaget. Vi har studerat olika möjligheter och problem i omrÄdet samt vÀgt in sakÀgarnas intressen, för att Ästadkomma ett bra underlag för att lösa problemet. Efter att ha jÀmfört nÄgra alternativa lösningar har vi beslutat oss för att projektera det förslag som vi kallar VÀstra alternativet.

Vertikalt vÀxthus i Kiruna : Med spillvÀrme frÄn LKABs gruvindustri

StÀderna vÀxer och samtidigt ökar efterfrÄgan pÄ nÀrodlade och ekologiska grödor. För att klara av att producera nÀrodlat och mer hÄllbart skulle ett alternativ vara att odla i sÄ kallade vertikala vÀxthus. I Kiruna finns Sveriges största malmgruva som drivs av företaget LKAB vars olika processer leder till spillvÀrme. I Kiruna Àr klimatet kallt jÀmfört med större delen av Sverige och dÀrför erfordras uppvÀrmning om odling ska kunna ske Äret runt i ett vÀxthus. Examensarbetets uppgift Àr dÀrför att undersöka hur man kan utnyttja spillvÀrme till ett vertikalt vÀxthus i samband med en ny kontorsbyggnad pÄ LKABs gruvomrÄde.

VÄrdprogram - Den vÀstra engelska parken, Leufsta bruk :

Den hÀr kandidatuppsatsen Àr ett vÄrdprogram för den vÀstra engelska parken pÄ Leufsta bruk. Leufsta bruk ligger i norra Uppland och jÀrnbruket har anor frÄn 1500-talet. Under 1600-talet började man bygga en herrgÄrdsanlÀggning, en trÀdgÄrd i renÀssansstil anlades intill denna. TrÀdgÄrden moderniserades efter barockens principer i början av 1700-talet. Sitt nuvarande utseende fick herrgÄrden efter en brand 1719.

Betydelsefulla möten i skolan: Vad innebÀr ett betydelsefullt möte för elever i Ärskurs 4-6?

Mötet mellan pedagog och elev Àr, enligt vÄr mening, kÀrnan i den pedagogiska verksamheten. Syftet med studien var att lÄta elever beskriva ett betydelsefullt möte de varit med om i skolan. Vi har utgÄtt frÄn den sociokulturella teorin och anvÀnt oss av kvalitativ forskning. Vi fick möjligheten att intervjua 23 elever i Ärskurs 4-6 pÄ en skola i norra Sverige och ta del av deras berÀttelser om hur de upplever att ett betydelsefullt möte skapas och hur det kan upplevas för individen. Det visade sig att samtliga elever hade haft möten under sin skolgÄng som upplevdes som betydelsefulla.

Vindkraftetablering i Norrland, ur miljöperspektiv

Denna rapport Àr ett examensarbete pÄ C-nivÄ som behandlar vindkraft frÄn flera olika perspektiv. Dels utförs en generell beskrivning av fundamentala fakta för vindens och vindkraftverkets effekt. Dels beskrivs förutsÀttningarna för storskalig utbyggnad av vindkraft i Sverige under den kommande tioÄrsperioden. Vindkraft Àr en helt ren energiteknik som utnyttjar en ickeÀndlig energikÀlla (vinden) som primÀr kÀlla. Vindens effekt Àr direkt proportionell mot vindhastigheten i kubik, vilket innebÀr att en fördubbling av vindhastigheten ger en Ättafaldig ökning av vindeffekten. I dagslÀget finns c:a 730 vindkraftverk i Sverige, varav merparten har en mÀrkeffekt understigande 1,0 MW. Sveriges Riksdag har Är 2002 antagit Energimyndighetens förslag till planeringsmÄl för vindkraftens framtida utbyggnad i landet.

Stig in! : gestaltningsförslag för entrĂ©er till Markaskogen - ett tĂ€tortsnĂ€ra naturreservat i Örebro

Syftet med det hÀr arbetet Àr visa hur gestaltning kan synliggöra natur. Syft et Àr sÄledes ocksÄ att visa pÄ hur gestaltning kan öka vÀrdet pÄ natur genom att synliggöra det. Metoden har i detta arbete varit inventering pÄ plats med fotografering, analys med inventering som stöd och med tre olika analysmetoder som grund, en specifik gestaltningsmetod, skissarbete i text och i bild samt inhÀmtande av kunskap och inspiration frÄn olika skriftliga, muntliga och i bild vÀrdefulla kÀllor. Teoridelen av arbetet behandlar vad en entré Àr och dess funktion. HÀr diskuteras ocksÄ vad naturen betyder för mÀnniskan och vÄr syn pÄ denna. Det vilda stÀlls ofta mot det ordnade bÄde i en allmÀn historisk kontext och i landskapsarkitekturen. Hur vi skyddar och respekterar naturen undersöks ocksÄ, vilket Àven kan ses i gestaltandet av denna.

Skolans demokratiundervisning: en studie av gymnasieelevers förutsÀttningar och möjligheter att lÀra sig det demokratiska systemet

Syftet med studien var att undersöka förutsÀttningarna och hur vÀl nÄgra elever i gymnasieskolan uppfattar att de lÀrt sig det demokratiska systemet med utgÄngspunkt i skolans demokratiuppdrag. Vi valde att undersöka vilka möjligheter eleverna fÄr i gymnasieskolan att uppnÄ kunskap om det demokratiska systemet samt att ta reda pÄ vilka eventuella svagheter som finns för elevernas möjligheter att tillgodogöra sig kunskap om det demokratiska systemet. För att uppfylla syftet och frÄgestÀllningarna genomfördes en enkÀtundersökning i tre gymnasieklasser samt intervjuer pÄ en gymnasieenhet i en kommun i norra Sverige. De tre lÀrare som hade undervisat dessa klasser i kursen SamhÀllskunskap A intervjuades samt tvÄ elever frÄn vardera av dessa klasser. Studiens bakgrund Àr ett resultat av litteraturstudier.

Att begravas vid gĂ„rdagens sida : Återbruket under bronsĂ„ldern pĂ„ Öland samt i Falbygden i relation till det i Mysinge gĂ„nggrift

This essay is focused on the re-use during the Bronze Age of the Stone Age passage grave RAÄ 85 in Mysinge, Öland. To increase the knowledge of the phenomena of re-use in general and that which occurred in Mysinge passage grave in particular I?ve looked at other forms of re-use on Öland and the re-use of passage graves in Falbygden. The research has been limited to the Bronze Age. My goal has been to see what this might tell us about the relationship people during the Bronze Age had towards the abstract subject of ?non-existence?, in other words death.

Miljöredovisning - för vem och varför?: en fallstudie av fyra landsting i Norrland

MiljöfrÄgor har blivit allt mer uppmÀrksammade den senaste tiden. Det framkommer allt mer att det Àr vi mÀnniskor som orsakar de flesta av dagens miljöproblem. Miljöproblematiken har lett till att omgivningen stÀller allt högre krav pÄ att organisationer tar ansvar för den pÄverkan pÄ miljön som dess verksamhet orsakar. För att organisationer ska kunna kommunicera till omgivningen att de faktiskt jobbar med miljöfrÄgor upprÀttar de en miljöredovisning. En nödvÀndighet för att veta vad de ska fokusera sitt miljöarbete pÄ Àr att de har kÀnnedom om vad som förvÀntas av dem.

Att integreras i en frÀmmande stad: flyktingarnas möjligheter och barriÀrer i en kommun

Syftet med undersökningen Àr att belysa en aspekt av det kommunala flyktingmottagandet nÀmligen boendet och hur flyktingen kommer att bo Àr en viktig del av integrationsprocessen av flyktingar nÀr de kommer till ett nytt land och en kommun. Min uppsats fokuseras pÄ, etnisk boendesegregation, integration samt frÀmlingsfientlighet. Hur ser det kommunala flyktingmottagandet ut för flyktingar i en kommun?, Hur upplever flyktingar deras integration in i samhÀllet?, Vad anser svenskar om boendesegregation och integration av flyktingar? Upplever svenskar och flyktingar boendesegregation i kommunen?, Kan boendesegregation vara en bidragande orsak till frÀmlingsfientlighet?. Studien bygger pÄ en kvalitativ metod av fyra flyktingar och tre svenskar inklusive en offentlig person i en kommun i norra Sverige.

Natur och kultur som bas för turismutveckling : Fallstudie Ekopark Böda

Natur och kultur skapar grunden för turism och turistisk utveckling. Runt om i landet finns idag ett stort antal olika natur- och kulturomrĂ„den som bidrar till utveckling samtidigt som natur- och kulturvĂ€rden skyddas. Ekoparker Ă€r Sveaskogs benĂ€mning pĂ„ ett sammanhĂ€ngande skogslandskap med höga naturvĂ€rden och Ă€r ett förhĂ„llandevis nytt tillskott till natur- och kulturskyddet i Sverige. NĂ„gra av ekoparkerna Ă€r intressanta för turism och turistisk utveckling, dĂ€ribland Ekopark Böda. Ekopark Böda som invigdes 2006 ligger pĂ„ norra Öland.

Natur och kultur som bas för turismutveckling : Fallstudie Ekopark Böda

Natur och kultur skapar grunden för turism och turistisk utveckling. Runt om i landet finns idag ett stort antal olika natur- och kulturomrĂ„den som bidrar till utveckling samtidigt som natur- och kulturvĂ€rden skyddas. Ekoparker Ă€r Sveaskogs benĂ€mning pĂ„ ett sammanhĂ€ngande skogslandskap med höga naturvĂ€rden och Ă€r ett förhĂ„llandevis nytt tillskott till natur- och kulturskyddet i Sverige. NĂ„gra av ekoparkerna Ă€r intressanta för turism och turistisk utveckling, dĂ€ribland Ekopark Böda. Ekopark Böda som invigdes 2006 ligger pĂ„ norra Öland.

<- FöregÄende sida 42 NÀsta sida ->