Sök:

Sökresultat:

936 Uppsatser om : Norra länken - Sida 37 av 63

Fysisk och psykisk ohÀlsa bland gymnasieelever i VÀsternorrlands lÀn - En tvÀrsnittsstudie.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor inom sluten palliativ vÄrd beskriver sin upplevelse av att ringa efterlevandesamtal till nÀrstÄende. Bakgrund: Palliativ vÄrd slutar inte i och med att patienten dör. Det inbegriper ett visst organiserat stöd till nÀrstÄende sÄ att de kan hantera sin situation Àven efter dödsfallet. MÄnga nÀrstÄende har frÄgor och funderingar efter att deras anhörig har avlidit. En av mÄlsÀttningarna med efterlevandesamtal Àr att identifiera nÀrstÄende med komplicerad sorg.

Operationssjuksköterskors upplevelser av patientkontakt : - En kvalitativ intervjustudie

Bakgrund: En viktig del i att jobba som sjuksköterska Àr att kunna förse patienter med god omvÄrdnad. Att jobba i en operationssal innebÀr att jobba enligt ett tidsschema dÀr de olika yrkesgrupperna ofta jobbar parallellt med varandra för att uppnÄ hög effektivitet. Operationssjuksköterskor ansvarar för hygien och sterilitet under operation och mötet med en vaken patient blir ofta kort och intensivt. Man arbetar med en patient i gÄngen vilket möjliggör ett personcentrerat vÄrdande. Syfte: syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskors upplevelser av patientkontakt.

FörÀndrat fokus i ekonomistyrningen ? hur pÄverkas den enskilde revisorn?: en kvantitativ studie i revisionsbranschen

PÄ senare tid har inriktningen pÄ ekonomistyrningen i revisionsbranschen förÀndrats frÄn att vara baserat pÄ traditionell prestationsmÀtning, sÄsom tidsbudgetstyrning och styrning medelst deadlines, till att nu innefatta fler dimensioner. Den stora anledningen dÀrtill Àr att det i det nÀrmaste Àr omöjligt att mÀta kvaliteten pÄ en revision. FörÀndringen har till stor del skett inifrÄn branschen, frÄn byrÄerna och branschens rÄdgivande organ, men Àven genom att lagstiftningen gjorts mer omfattande. Ett flertal undersökningar visar att mer och mer vikt inom ekonomistyrningen i branschen lÀggs vid de mjukare dimensionerna, Àven om de traditionella prestationsinriktade ekonomi-styrningsdimensionerna Àndock upplevts dominera. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur revisorer upplever sig vara styrda utifrÄn en strategisk styrmix, vilket Àr benÀmningen pÄ en bredare styrning som innefattar fler dimensioner.

FörĂ€ndrat fokus i ekonomistyrningen – hur pĂ„verkas den enskilde revisorn?: en kvantitativ studie i revisionsbranschen

PÄ senare tid har inriktningen pÄ ekonomistyrningen i revisionsbranschen förÀndrats frÄn att vara baserat pÄ traditionell prestationsmÀtning, sÄsom tidsbudgetstyrning och styrning medelst deadlines, till att nu innefatta fler dimensioner. Den stora anledningen dÀrtill Àr att det i det nÀrmaste Àr omöjligt att mÀta kvaliteten pÄ en revision. FörÀndringen har till stor del skett inifrÄn branschen, frÄn byrÄerna och branschens rÄdgivande organ, men Àven genom att lagstiftningen gjorts mer omfattande. Ett flertal undersökningar visar att mer och mer vikt inom ekonomistyrningen i branschen lÀggs vid de mjukare dimensionerna, Àven om de traditionella prestationsinriktade ekonomi-styrningsdimensionerna Àndock upplevts dominera. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur revisorer upplever sig vara styrda utifrÄn en strategisk styrmix, vilket Àr benÀmningen pÄ en bredare styrning som innefattar fler dimensioner.

SprÄkutveckling i förskolan: En kvalitativ studie om hur pedagoger arbetar med att stödja barns sprÄkutveckling i förskolan

Syftet med studien var att beskriva, analysera och förstÄ hur pedagoger i förskolemiljö, arbetar inomhus med att stödja barns sprÄkutveckling. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte anvÀnde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av intervjuer och litteraturstudier. I vÄr studie intervjuades fyra verksamma pedagoger pÄ fyra olika förskolor i en mindre kommun i norra Sverige. Resultatet i denna studie visade att informanterna har haft sprÄkutveckling i Ätanke nÀr de utformat den fysiska miljön pÄ förskolan. Informanterna nÀmner dock inte ofta möblering som en viktig faktor, utan istÀllet ligger fokusen pÄ att det ska finnas tillgÄng till sociala mötesplatser dÀr barn kan utföra gemensamma aktiviteter.

PÄverkan frÄn den förvÀntade klimatförÀndringen pÄ tillvÀxten i norra Sveriges skogar : En litteraturanalys

This is a literature review of how the climate change affects the forest growth innorthern Sweden. The temperature will rise about 5 °C with the largest increase in thewinter season (December - February) and the CO2level in the atmosphere is expected tobe doubled. Precipitation patterns will change and increase with 25-35 % and theprecipitation will be in form of rain rather than snow. Today the forests in northernSweden are entirely dominated by coniferous stands. This may shift with the climatechange and results in a larger number of deciduous trees, preferably birch will becomestronger and grow better and faster.

Utformning av en GIS-modell för utsökning av lÀmpliga habitat och revir för Vitryggig hackspett Dendrocopos leucotos L. : en studie utförd i norra Sveriges kustkommuner

Den vitryggiga hackspetten Dendrocopos leucotos L., en tidigare mer vanlig fĂ„gel, har lĂ€nge pĂ„verkats negativt av skogsbruket och Ă€r idag starkt hotad. Arten Ă€r frĂ€mst knuten till lövrika omrĂ„den med stor andel död ved. 2011 fanns det ca 33 stycken individer i Sverige varav endast ett par lĂ€ngs Norrlandskusten. I studien utformades tvĂ„ GIS-modeller för utsökning av lĂ€mpliga habitat. Modellerna baserades pĂ„ löv- respektive barrskogsandelen och tillĂ€mpades pĂ„ Norrlands kustkommuner samt Älvkarleby i Svealand.

TillgÀnglighet och offentliga rum - Torgbildning pÄ JÀttestensgatan

Jag har studerat en liten torgbildning pĂ„ Hisingen, Göteborg, i omrĂ„det JĂ€ttesten. Platsen Ă€r intressant dĂ„ den har mĂ„nga besökare trots att den ligger vid sidan av de större strĂ„ken. Platsen har en del gestaltningsproblem och stora nivĂ„skillnader, som gör den svĂ„r och otillgĂ€nglig. Intresset för torg och offentliga rum Ă€r större Ă€n nĂ„gonsin och vĂ€lgestaltade gemensamma platser har anlagts i nya bostadsomrĂ„den sĂ„som Norra Älvstranden i Göteborg, Hammarby sjöstad i Stockholm och VĂ€stra hamnen i Malmö. Men vad hĂ€nder med förortstorgen frĂ„n efterkrigstiden? Hur anvĂ€nds 40-, 50- och 60-talets torg idag? I mitt examensarbete har jag ocksĂ„ studerat olika torgstrukturer frĂ„n olika epoker under 1900-talet dĂ„ byggnadsidealen skilt sig Ă„t.

Interprofessionalitet i arbetet med mÀns vÄld mot kvinnor : En kvalitativ studie

MĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor Ă€r ett komplext problem som har gĂ„tt frĂ„n att vara en enskild angelĂ€genhet till ett samhĂ€llsproblem. Statliga utredningar och aktuell forskning visar att problemet berör flertalet myndigheter och organisationer vilket gör interprofessionell samverkan nödvĂ€ndigt. Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur interprofessionell samverkan i arbetet med mĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor mellan myndigheter och kvinnojour fungerar i ett lĂ€n i norra Sverige. Metoden baseras pĂ„ kvalitativa intervjuer med fem representanter frĂ„n Åklagarmyndigheten, SocialtjĂ€nsten, Polismyndigheten, Centrum mot vĂ„ld samt LĂ€nsstyrelsen för att fĂ„ en sĂ„ bra bild som möjligt om vad den interprofessionella samverkan innebĂ€r och hur det tillĂ€mpas i praktiken. Resultatet utifrĂ„n intervjuer och tidigare forskning visar att den interprofessionella samverkan i arbetet med mĂ€ns vĂ„ld mot kvinnor fungerar bra, men att det finns möjlighet att förbĂ€ttra.

Sjuksköterskans upplevelser av att ringa efterlevandesamtal till nÀrstÄende inom sluten palliativ vÄrd

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor inom sluten palliativ vÄrd beskriver sin upplevelse av att ringa efterlevandesamtal till nÀrstÄende. Bakgrund: Palliativ vÄrd slutar inte i och med att patienten dör. Det inbegriper ett visst organiserat stöd till nÀrstÄende sÄ att de kan hantera sin situation Àven efter dödsfallet. MÄnga nÀrstÄende har frÄgor och funderingar efter att deras anhörig har avlidit. En av mÄlsÀttningarna med efterlevandesamtal Àr att identifiera nÀrstÄende med komplicerad sorg.

Äldre individers resonemang kring fysisk aktivitet ur ett hĂ€lsoperspektiv

Vi mÀnniskor lever allt lÀngre och medellivslÀngden förvÀntas bara stiga allt mer för varje Är. Samtidigt har vi en strÀvan efter att Äldras med en vÀlbehÄllen hÀlsa. DÀrför Àr det idag av högsta vikt att samhÀllet arbetar för att frÀmja hÀlsan hos befolkningen. Fysisk aktivitet Àr en faktor som har visat sig bidra till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. Fysioterapeuten tillhör den yrkeskategori som har en huvudsaklig uppgift i folkhÀlsoarbetet.

Fordonselevers skolkunskap i relation till chaufförsyrket

SÀlen Àr norra Europas största skidcentrum och Àr under utveckling för att möta turistbehovet. Skistar AB Àger och förvaltar alpindestinationer i Sverige och Norge. I HundfjÀllet planerar Skistar AB ett nytt turistboende för ca 300 personer för att förstÀrka omrÄdet som skidcentrum. Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ kunskaper om hur turistboende i skidorter fungerar och vilka funktioner som efterstrÀvas. MÄlet Àr att utreda styrande faktorer för etablering av turistboende i fjÀllmiljö.

LÀttillgÀnglig expert ? upplevelser av att ha en sjukgymnast tillgÀnglig pÄ Àldreboende: en kvalitativ studie

Bakgrund: Tidigare studier har visat att baspersonalen inom Àldreomsorgen, det vill sÀga undersköterskor och vÄrdbitrÀden, behöver fÄ stöd och uppmuntran till att efterstrÀva en bibehÄllen funktionsförmÄga och sjÀlvstÀndighet hos den Àldre personen. En undersökning visade att sjukgymnastens roll inom Àldreomsorgen Àr en viktig del av rehabiliteringsarbetet. Rehabiliteringsarbetet inom Àldreomsorgen Àr i stÀndig risk att bortprioriteras och rinna ut i sanden. Det Àr mÄnga lÀnkar som Àr tvungna att gÄ i lÄs för att rehabiliteringen ska fungera. Syfte: Studiens syfte var att ur ett rehabiliterings perspektiv beskriva baspersonalens erfarenhet av att arbeta pÄ ett Àldreboende.

VÄgor eller vindar? : En kvalitativ studie om KBT:s verklighet och visioner utifrÄn intervjuer med företrÀdare för KBT i Sverige

AbstractIdag Àr det ca 30 % av befolkningen som upplever nÄgon form av psykisk ohÀlsa, mÄngasöker vÄrd via primÀrvÄrden dÀr de hÀnvisas till HÀlsocentraler som erbjuder KBT behandlingför psykisk ohÀlsa. De flesta söker för diagnoser som depression och ÄngesttillstÄnd. Eftersomdet kan vara lÄnga köer för individuell terapi erbjuds KBT behandling i grupp som ettalternativ till enskild terapi.Denna studie Àr en utvÀrdering av en KBT behandling i grupp inom PrimÀrvÄrden vid enHÀlsocentral i norra Sverige. Sex deltagare har intervjuats efter avslutad gruppbehandling.Materialet i studien har genomgÄtt en kvalitativ innehÄllsanalys. Teman som framkom istudien Àr psykologisk flexibilitet, perspektivtagande, smÄgruppsprocesser,beteendeförÀndringar och tilltro till den egna förmÄgan.Resultatet visar pÄ att samtliga deltagare Àr positiva till den behandling i gruppform som deerbjudits.

Aktivitetsmönster och dess relation till upplevd tillfredsstÀllelse med livet i allmÀnhet

Ett balanserat aktivitetsmönster anses inom arbetsterapi vara en viktig komponent för att uppleva hÀlsa i aktivitet. Syftet med studien var att beskriva och förstÄ aktivitetsmönster och dess relation till upplevd tillfredsstÀllelse med livet i allmÀnhet. Undersökningsgruppen rekryterades frÄn en region i norra Sverige och bestod av 40 personer med diagnosen seropositiv reumatoid artrit. Datainsamlingen genomfördes med instrumenten Occupational Questionair, Life Satisfaction Questionnaire och FRIES index, bearbetades i dataprogram och redovisades med deskriptiv statistik. Resultatet visade att undersökningsgruppen hade en likartad fördelning av sina aktiviteter under dygnet.

<- FöregÄende sida 37 NÀsta sida ->