Sök:

Sökresultat:

936 Uppsatser om : Norra länken - Sida 36 av 63

"Fritidspedagogen Àr liksom grunden till att allt hÄller ihop och fungerar" : En studie om hur fritidspedagogens roll och kompetens uppfattas utifrÄn ett fritidspedagog och ett lÀrarperspektiv

Syftet med denna studie har varit att bidra till kunskapsomrÄdet över vilka bakomliggande faktorer som pÄverkar fritidspedagogens dagliga arbete i samspelet med lÀrarna. Studien syftar Àven till att bidra till kunskapsomrÄdet över varför fritidspedagogen Àr viktig i skolansverksamhet. Vi har valt att undersöka detta utifrÄn ett fritidspedagog och ett lÀrarperspektiv. I studien har en kvalitativ metod anvÀnts och fem fritidspedagoger samt fem lÀrare i norra Sverige har intervjuats. Resultatet av studien har analyserats med hjÀlp av Lindström och Pennlerts (2012) didaktiska frÄgor vad, hur och varför.

Förekomst av ljumsksmÀrta under försÀsong hos ishockeyspelare

Introduktion. Ishockey a?r en sport da?r skador a?r vanligt fo?rekommande. Oftast uppsta?r skador under matcher och ljumskskador a?r bland de vanligast fo?rekommande skadorna hos ba?de ma?n och kvinnor som spelar ishockey.

Utmaningen för det svenska lantbruket : en studie om inkomsteffekter vid direktstödets avskaffande

Under 1957 lades grunden för den gemensamma jordbrukspolitik CAP som idag drivs inom EU. Lantbrukssektorn stÄr idag för en betydande del av EU?s totala budget om 133,8 miljarder euro. Lantbruket inom Europa erhÄller Ärligen stora summor i form av direktstöd. LÀnder utanför EU motsÀtter sig dessa stöd och anser att det skadar marknader utanför EU?s grÀnser och dÄ frÀmst i Afrika.

Upp till bevis: en studie av nÄgra gymnasielÀrares
betygsgrunder i Àmnet Naturkunskap samt i vilken mÄn lÀrarna
erfar att eleverna Àr medvetna om betygsgrunderna

Syftet med denna studie var att undersöka vad som ligger till grund för nÄgra gymnasielÀrares bedömning och betygssÀttning i Àmnet Naturkunskap samt vilken uppfattning lÀrarna har om elevernas medvetenhet om dessa grunder. I arbetet ges en översikt av föreskrifter i lÀroplaner och kursplaner samt resultat av sÄvÀl svensk som internationell forskning. Tidigare undersökningar har visat pÄ att elever betygssÀtts efter kriterier utöver styrdokumenten, vanligtvis egenskaper hos eleverna. Denna kvalitativa studie Àr baserad pÄ intervjuer av nio verksamma lÀrare pÄ olika enheter och program inom en och samma gymnasieskola i en kommun i norra Sverige. VÄrt resultat har beaktat ett vidare perspektiv jÀmfört med tidigare undersökningar, dÀr Àven lÀrarnas uppfattning om processen kring bedömning och betygssÀttning visade sig ha betydelse för elevens betyg.

Migration, sprÄk och identitet SprÄkinlÀrning och motivation hos lÄgutbildade SFI-elever i ett genusperspektiv.

Syftet med denna studie Àr att undersöka nÄgra lÄgutbildade sfi-­eleveroch ta reda pÄ hur deras identitet pÄverkas under migrationsprocessen.Hur sprÄk eller att vara utan sprÄk i det nya landet pÄverkar derassjÀlvbild och hur detta i sin tur pÄverkar motivationen att lÀra sig det nyalandets sprÄk? Huvudfokus i uppsatsen ligger pÄ motivationen. Jag villeförstÄ vad som hÀnder med motivationen till andrasprÄksinlÀrning. Enav mina frÄgestÀllningar var: ?Varför skiljer studieresultaten sÄ markant mellan informanterna i min studie med tanke pÄ att alla har en bakgrund som analfabeter frÄn hemlandet??För att utföra denna studie valde jag sex elever frÄn skolan dÀr jagjobbar sjÀlv som SFI-­lÀrare.

Nydalasjön: kartlÀggning av tillrinningsomrÄde och
nÀrsaltsflöden

PÄ uppdrag av UmeÄ kommun genomför WSP SamhÀllsbyggnad i UmeÄ en inventering av vattendragen och nÀringstillförseln till Nydalasjön i UmeÄ. Projektets huvudsyfte Àr att fÄ fram aktuell referensdata inför framtida riskbedömningar och beslut om tilltÀnkta projekt kring Nydalasjön och UmeÄregionen i stort. Detta examensarbete Àr en del av uppdraget och utgör ett led i projektets redovisning. Syftet med examensarbetet var att utreda den aktuella nÀrsaltsbelastningen till Nydalasjön samt att skapa underlagsdata för ett framtida miljöarbete kring sjön. MÄlet var att kartlÀgga Nydalasjöns tillrinningsomrÄde samt massflödena av nÀrsalter till sjön eftersom dessa parametrar styr algtillvÀxten i sjön.

Dannemora gruva : en verksamhet med lÄng historia och stor betydelse för det lokala samhÀllet

Den svenska jÀrnindustrin har en mÄnga hundraÄrig lÄng tradition och jÀrn har under stora dela av tiden varit en av landets frÀmsta exportvaror. JÀrnindustrin har dÀrför spelat en viktig roll för sÄvÀl den nationella ekonomin som för gruvorternas lokala arbetsmarknad. Den Àldsta jÀrnmalmsgruvan med tillhörande industri finner vi i norra Uppland, nÀrmare bestÀmt i orten Dannemora. DÀr har jÀrnmalmsbrytningen förekommit sedan tidigt 1500-tal och gruvan har Àven, tack vare sin högkvalitativa malm, varit landets mest framgÄngsrika. Den malm som brutits i Dannemora gruva har Àven varit kÀnt och eftertraktat pÄ bÄde den nationella och internationella marknaden och det Àr tydligt att gruvan har haft ett gott rykte i stora delar av Europa.Den hÀr uppsatsen vill genom en kvalitativ undersökningsmetod, bestÄende av litteraturstudier i kombination med intervjuer, försöka svara pÄ hur en verksamhet som Dannemora gruva med lÄng historia har betydelse för det lokala samhÀllet.

Do retention trees affect the composition of ectomycorrhizal fungi? : a comparison between clear-cuts areas with and without retention trees in pine forests

Under det senaste Ärshundradet har de svenska skogarna genomgÄtt en omfattande förvandling, frÄn mer eller mindre naturligt dynamiska till hÄrt brukade skogar bestÄende av monokulturer av tall eller gran. Denna förÀndring har lett till en minskning av den biologiska mÄngfalden, att mÄnga arter som Àr beroende av skog har minskat radikalt och hotas av utrotning. Som ett försök att frÀmja variation, biologisk mÄngfald i allmÀnhet och förhindra minskningen av rödlistade skogsarter introducerades i början av 90-talet en viss naturvÄrdshÀnsyn i brukade skogar. I den hÀr studien utvÀrderas den pÄverkan som kalavverkning har och den betydelse hÀnsynstrÀd har pÄ artsammansÀttningen och förekomsten av ektomykorrhizasvampar (EMF) under de första 20 Ären efter kalavverkning. Studien utfördes genom extrahering och identifiering av svamp-DNA frÄn jordprover tagna pÄ kalavverkade ytor, nÀra hÀnsynstrÀd och i gammal skog i ett begrÀnsat geografiskt omrÄde i norra Sverige.

IntensivvÄrdssjuksköterskors erfarenheter kring omhÀndertagandet av alkohol- och drogintoxikationer. : En intervjustudie

Bakgrund. Av alla förgiftningsfall per Är vÄrdas ca 15% av dessa pÄ en intensivvÄrdsavdelning. De alkohol- och drogintoxikerade patienterna kunde ibland stÀlla höga krav pÄ intensivvÄrdssjuksköterskorna, bÄde det medicinska men Àven det psykosociala omhÀndertagandet. Tidigare studier har visat att samhÀllets och sjuksköterskans attityder mot dessa patienter kan pÄverka omhÀndertagandet och att patienterna Àr i vissa fall mycket psykiskt pÄfrestande för personalen.Syfte. Syftet med studien var att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors erfarenheter av att omhÀnderta alkohol och drogintoxikerade patienter.Design.

Anknytningsbeteenden i familjer tillhörande ett ursprungsfolk.

Jag har genom observationer studerat anknytningsbeteenden i sju familjer tillhörande ett av vÀrldens ursprungsfolk ? karener.  Familjerna bor i en by i bergen i norra Thailand. Mitt syfte var att observera och beskriva hur anknytningsbeteenden och samspel kan se ut i familjer dÀr barnen lever vÀldigt nÀra sina förÀldrar, och dÀr flera generationer ofta bor tillsammans. Min frÄgestÀllning var: ?Hur knyter familjemedlemmarna i en karenfamilj an till varandra?? Jag studerade samspelet mellan barn och vuxna, mellan förÀldrarna, och ibland Àven mellan mor/farförÀldrar och övriga familjemedlemmar.

OmvÄrdnadspersonals upplevelser av att arbeta med kvalitetsregistret Senior Alert.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur sjuksköterskor inom sluten palliativ vÄrd beskriver sin upplevelse av att ringa efterlevandesamtal till nÀrstÄende. Bakgrund: Palliativ vÄrd slutar inte i och med att patienten dör. Det inbegriper ett visst organiserat stöd till nÀrstÄende sÄ att de kan hantera sin situation Àven efter dödsfallet. MÄnga nÀrstÄende har frÄgor och funderingar efter att deras anhörig har avlidit. En av mÄlsÀttningarna med efterlevandesamtal Àr att identifiera nÀrstÄende med komplicerad sorg.

FrÄn mÄttband och klave till knapptryckning i sÄgverksanlÀggning: virkesmÀtarna ur ett historiskt tekniskt perspektiv

VirkesmĂ€tningen har varit och Ă€r ett oumbĂ€rligt moment inom sĂ„gverksindustrin, eftersom det garanterar bĂ„de köpar- och sĂ€ljarparten en opartisk bedömning och prissĂ€ttning av virket. Idag mĂ€ts huvuddelen av allt virke av professionella (oftast manliga), opartiska virkesmĂ€tare som Ă€r anstĂ€llda vid nĂ„gon av landets till antalet idag tre virkesmĂ€tningsföreningar. Den första virkesmĂ€tningsföreningen bildades i ÅngermanĂ€lvs distriktet Ă„r 1892, medan Norrbottens virkesmĂ€tningsförening tillkom Ă„r 1936. Trots att dessa tvĂ„ lĂ€n bĂ€gge tillhör Norrland och har en vĂ€l etablerad sĂ„gverksnĂ€ring sĂ„ tog det 44 Ă„r innan Norrbotten följde ÅngermanĂ€lvsomrĂ„dets exempel och bildade en virkesmĂ€tningsförening. SjĂ€lvaste mĂ€ttekniken har utvecklats pĂ„ sĂ„dant sĂ€tt att nĂ€stan alla sĂ„gverk idag har automatisk mĂ€tning, Ă€ven om graden av automation varierar.

FrÄn mÄttband och klave till knapptryckning i sÄgverksanlÀggning: virkesmÀtarna ur ett historiskt tekniskt perspektiv

VirkesmĂ€tningen har varit och Ă€r ett oumbĂ€rligt moment inom sĂ„gverksindustrin, eftersom det garanterar bĂ„de köpar- och sĂ€ljarparten en opartisk bedömning och prissĂ€ttning av virket. Idag mĂ€ts huvuddelen av allt virke av professionella (oftast manliga), opartiska virkesmĂ€tare som Ă€r anstĂ€llda vid nĂ„gon av landets till antalet idag tre virkesmĂ€tningsföreningar. Den första virkesmĂ€tningsföreningen bildades i ÅngermanĂ€lvs distriktet Ă„r 1892, medan Norrbottens virkesmĂ€tningsförening tillkom Ă„r 1936. Trots att dessa tvĂ„ lĂ€n bĂ€gge tillhör Norrland och har en vĂ€l etablerad sĂ„gverksnĂ€ring sĂ„ tog det 44 Ă„r innan Norrbotten följde ÅngermanĂ€lvsomrĂ„dets exempel och bildade en virkesmĂ€tningsförening. SjĂ€lvaste mĂ€ttekniken har utvecklats pĂ„ sĂ„dant sĂ€tt att nĂ€stan alla sĂ„gverk idag har automatisk mĂ€tning, Ă€ven om graden av automation varierar.

Flickors och pojkars motivation i Àmnet idrott och hÀlsa: En enkÀtundersökning av gymnasieelevers motivationsfaktorer ur ett genusperspektiv

Syftet med denna studie Àr att analysera, beskriva och försöka förstÄ gymnasieelevers motivation i Àmnet idrott och hÀlsa ur ett genusperspektiv. VÄra frÄgestÀllningar Àr: Vad Àr det som motiverar eleverna att delta i idrott och hÀlsa? Hur skiljer sig motivationen mellan könen? För att uppnÄ syftet och frÄgestÀllningarna anvÀnde vi oss av en kvantitativ enkÀtmetod samt en litteraturstudie med hermeneutisk teori som tolkningsverktyg. VÄra enkÀter besvarades av gymnasielever i Äk 2 i en mellanstor stad i norra Sverige.Resultatet av vÄr studie dÀr 118 elever deltog, varav 65 flickor och 53 pojkar, visade att eleverna blev motiverade av olika faktorer. Motivationsfaktorerna skiljde sig dels mellan könen men Àven mellan motiverade och icke motiverade elever.

Friluftsliv - bra för elevers upplevda hÀlsa?: Högstadieelevers och lÀrares uppfattningar kring Friluftsliv

Friluftsliv Àr ute i naturen dÀr upplevelsen av naturen Àr viktigast tillsammans med fysisk motion i olika former, samvaro och rekreation, inte jÀmförelse eller prestation med tÀvling. Min studie syftar till att undersöka vad och hur högstadieelever och lÀrare tycker och tÀnker om friluftsliv i skolan pÄ idrotten, frÀmst ifall de ser en koppling om friluftsliv kan vara bra för hÀlsan. I studien har jag valt att anvÀnda mig av kvantitativ metod, det vill sÀga enkÀter till elever, lÀrarna har jag inriktat mig pÄ att intervjua. Studien har omfattat tvÄ stycken högstadieskolor i norra Sverige, totalt har 76 enkÀter genomförts och bearbetats samt intervjuer med tvÄ stycken lÀrare. Resultaten synliggör att friluftsliv anses som nÄgot bra för hÀlsan.

<- FöregÄende sida 36 NÀsta sida ->