Få studier har undersökt behandlingsutfall efter lång behandling av ätstörning (Remainers), eller de patienter som avbrutit behandling (Dropouts). Vanligen undersöker man bara de som svarar snabbt på behandling (Completers). Det är därför betydelsefullt att identifiera vad som kännetecknar andra patientgrupper. Studien jämför tre patientgrupper; Remainers (n=285), Completers (n=835) och Dropouts (n=473) Syfte: Att beskriva de typiska dragen i de tre olika grupperna. Ett andra syfte är att undersöka viktiga prediktorer för grupptillhörighet avseende prognos och behandlingsutfall.Metod:En kvantitativ longitudinell databas har använts för att göra en kontraststudie mellan de tre valda grupperna.

Stroke är en av de stora folksjukdomarna och insjuknandet sker ofta akut utan förvarning. Insjuknandet i stroke och tiden därefter betecknas som en livsomvälvande erfarenhet för den drabbade personen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att insjukna i stroke och det första året därefter. Materialet bestod av fjorton vetenskapliga artiklar vilka genomgått kvalitetsgranskning och därefter analyserats med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att plötsligt insjukna; Att känna begränsningar och uppleva osäkerhet; Att det är viktigt med stöd och information; Att bygga upp sitt liv på nytt.

Examensarbetet är en litteraturstudie som handlar om att förebygga post-operativa komplikationer hos hund i samband med anestesi, symtom på dessa och hur de åtgärdas.Anestesi är ett reversibelt tillstånd av medvetslöshet frambringat för att kunna utföra operationer och diagnostiska tester. Det är viktigt att anpassa anestesin efter varje djur och ha kunskap för olika läkemedels önskade effekt och biverkningar. Vid val av anestesi bör hänsyn tas till olika faktorer, som till exempel ras, ålder, sjukdom och beteende.Problem kan uppstå i alla stadier av anestesi, från pre-medicineringen till uppvaket. Vanliga komplikationer är kräkning, regurgitation, krampanfall, excitation, dyspne, hypotermi och förlängt uppvaknande. Individuellt kan problemen innebära små konsekvenser, men tillsammans orsaka fara.

Introduktion Patientinformation/patientundervisning är viktigt för att patienten ska kunna tillgodogöra sig vården på bästa sätt. Ett evidensbaserat arbetssätt är idag en nödvändighet/viktig del av svensk sjukvård, men för att patientinformationen ska fungera optimalt är det viktigt att även sättet den förmedlas på vilar på enevidensbaserad grund. Syfte Syftet med föreliggande arbete var att utifrån Patricia Benners domän om sjuksköterskans undervisande och vägledande funktion, studera hur förmedling av evidensbaserad omvårdnad till patienten är beskriven i litteraturen. Metod Litteraturstudie som grundar sig på tio vetenskapliga artiklar. Alla artiklar hade som grund ett evidensbaserat omvårdnadsperspektiv, och artiklarna har analyserats då det gällde patientinformation/patientundervisning utifrån en av Benners sju domäner, den som handlade om den undervisande och vägledande funktionen.

Fysisk inaktivitet anses vara en stark riskfaktor för hjärt- och kärlsjukdom. Regelbunden daglig träning med måttlig ansträngning minskar risken för återinsjuknande, mildrar symtom, ger bättre fysisk prestationsförmåga och höjer livskvaliteten. Syftet med denna studie var att undersöka patienters fysiska aktivitetsnivå två år efter genomgången hjärtrehabilitering. Genom ett semirandomiserat urval sändes en enkätundersökning till 50 forskningspersoner. Svarsfrekvens på 86% uppnåddes, därav 16 kvinnor och 27 män.

Bakgrund: Att tillföra vätska och näring till en patient i livets slutskede minskar sällan symtom utan kan snarare tillföra ytterligare komplikationer. Studier visar att det trots detta tillförs vätska och näring till patienter i livets slutskede. Syfte: Att belysa sjuksköterskors upplevelser av artificiell vätske- och näringstillförsel till patienter i livets slutskede. Metod: 10 kvalitativa empirska studier har i litteraturstudien sammanställts och analyserats. Författarna genomförde en systematisk artikelsökning i Cinahl, PubMed, Academic search elite och Medline.

Bakgrund: Lungcancer är den femte vanligaste cancerformen i Sverige, med dålig prognos och leder ofta till döden. Då bot inte längre är möjligt blir palliativ vård aktuellt. Detta betyder att patienten bör vara fri från smärta och plågsamma symtom, att man varken påskyndar eller skjuter upp döden och att döendet ska ses som en normal process. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med lungcancer i den palliativa fasen. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie (overview), baserad på empiriska studier inom det valda ämnet.

Introduktion: Sepsis är en sjukdom med hög dödssiffra och förekomsten fortsätter att öka. År 2004 introducerades Surviving Sepsis Campaign i syfte att förbättra sepsisvården. Följsamheten har dock visat sig vara låg. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjukvårdspersonal identifierar sepsis hos patienter samt att belysa vikten av tidig vård för att minska sjukdomens dödlighet. Metod: Elva artiklar med kvantitativ design analyserades och sammanställdes i form av en litteraturöversikt.

Att leva med kronisk sjukdom innebär stora påfrestningar på livet. För att hantera dessa är det avgörande att personen känner hopp, som inte kopplas till bot och bättring utan till att njuta av livet trots begränsningar. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelse av hopp hos personer med kronisk sjukdom.Tretton studier analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys, vilket resulterade i fem kategorier: att känna livsglädje och framtidstro, att känna samhörighet och få stöd i nära relationer, att känna självtillit och trygghet, att känna förtröstan i sin gudstro och att aktivt förhålla sig till en förändrad livssituation. Resultatet visade att personer upplevde hopp då de kände livskraft, energi och livsglädje samt då de hade stark självtillit och bevarad självuppfattning. De kände även hopp genom relationer som gav samhörighet och mening, och många upplevde att deras gudstro gav kraft och trygghet.

Begreppet palliativ vård började användas på 1980-talet som en synonym till hospice. Palliativ vård står för lindrande och stödjande vård i ett skede då patientens sjukdom inte längre anses botbar. Det huvudsakliga målet blir då att lindra smärta och att ge socialt, psykologiskt och existentiellt stöd till patienten och närstående. Sjuksköterskans roll i den palliativa vården är att känna in och bekräfta patientens symtom och behov för att kunna ta beslut om vilken omvårdnad som behövs. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors känslor, tankar och upplevelser av att vårda patienter palliativt i hemmet.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett av de största folkhälsoproblemen i vårt samhälle. Personer med psykisk ohälsa har ökad sjukdomsfrekvens när det gäller somatiska sjukdomar och sjuksköterskan kommer att möta symtom på psykisk ohälsa i de flesta former av hälso-och sjukvårdsverksamhet och inte bara inom den psykiatriska vården. Sjuksköterskan har i kraft av sin yrkesroll ett ansvar för att se till hela individens hälsotillstånd, både på det fysiska och det psykiska planet. Frågan är om sjuksköterskor som arbetar inom andra specialiseringar än de psykiatriska upplever att de har kompetens och utrymme för att göra detta. Syfte: Att beskriva hur sjuksköterskor inom somatiskt inriktad sjukhusvård upplever att vårda patienter med psykisk ohälsa.

Bakgrund: Inom psykiatrisk vård är det vanligt att avdelningen är låst även för de patienter som vårdas frivilligt enligt hälso- och sjukvårdslagen (HSL). Restriktionerna medför en begräsning av patientens autonomi vilken inte kan berättigas mot bakgrund av HSL. För sjuksköterskan som arbetar inom denna tvingande vårdkultur krävs det en medvetenhet om detta för att inte skapa vårdlidande. Syfte: Syftet är att undersöka hur patienter som vårdas frivilligt på en psykiatrisk vårdavdelning upplever autonomi. Metod: Litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys av elva studier, både kvalitativa och kvantitativa.

Kronisk hjärtsvikt är ett permanent tillstånd där hjärtat har svårigheter att upprätthålla en tillräcklig slagvolym. I Sverige är det ungefär 250 000 personer som lever med sjukdomen och antalet personer med sjukdomen förmodas öka i framtiden. Målsättningen för behandlingen är att lindra symtom, reducera symtomens bakomliggande orsaker och förbättra livskvaliteten. Om sjuksköterskan ger patienten en god patientutbildning får denne goda förutsättningar för att kunna utföra en bra egenvård. En bra egenvård kan resultera i reducerad risk för en försämring av sjukdomen samt ökad livskvalitet.

Bakgrund: Ungefär 15000 personer i Sverige har idag diagnosen multipel skleros som är en autoimmun sjukdom som angriper myelinet i det centrala nervsystemet. Ungefär 40-60 % av alla personer med multipel skleros drabbas av kognitiva nedsättningar. Dessa nedsättningar kan orsaka svårigheter i vardagen och här blir arbetsterapeutens roll framträdande.Syfte: Att ta reda på vilka rehabiliterande interventioner som kan tillämpas inom arbetsterapi, vid kognitiva nedsättningar hos personer med multipel skleros.Metod: En litteraturstudie gjordes där databaserna Cinahl, Medline och Amed genomsöktes med sammanlagt fem olika sökordskombinationer. Slutligen inkluderades 10 artiklar. Endast interventioner som arbetsterapeut kan utföra samt artiklar innehållande en beskrivning av interventionerna inkluderades.

SAMMANFATTNINGSyfte: Att beskriva förekomst av posttraumatisk stress och behov av känslomässigt stöd bland föräldrar till barn med hjärntumör vid två månader efter barnets diagnos (T2) respektive 12 månader efter avslutad cytostatika-/strålbehandling eller 18 månader efter operation av barn som inte fått cytostatika-/strålbehandling (T6). Syftet var också att jämföra behovet av känslomässigt stöd bland föräldrar med möjlig PTSD och hos de föräldrar som inte visar symtom på möjlig PTSD vid T2 respektive T6. Urval: 42 föräldrar till barn med hjärntumör deltog i studien: 20 mödrar och 22 fäder. Metod: Designen var deskriptiv longitudinell. Nivåer av PTSS och förekomst av möjlig PTSD mättes med PTSD Checklist Civilian, föräldrars behov av känslomässigt stöd mättes med ett studiespecifikt formulär.