Att minimera olyckor och andra tillbud utgör en central roll i samtliga verksamheter, vilket gör avvikelsehanteringen till en viktig del i utvecklingen. Försvarsmakten har ingen central avvikelsehantering utan avvikelsen hanteras lokalt pÄ förbanden. Det finns en plan pÄ att införa ett gemensamt IT-stöd för att hantera avvikelser bland annat för att ha möjligheten att sammanstÀlla statistik och identifiera systematiska avvikelser. Försvarsmakten har kravstÀllt och upphandlat ett system som tagits i pilotdrift under 2009. Pilotdriften har resulterat i ett antal frÄgestÀllningar.

Bakgrund: Forskning pa?visar pa? skolor som arbetsplats en o?kad stressniva? och minskat va?lbefinnande. Fokus i denna studie var utifra?n detta att underso?ka hur rektorn i sin ledarrollresonerade kring motivation och personalens va?lbefinnande pa? arbetsplatsen ur ett salutogent perspektiv samt att se om rektorns fo?rsta?else av dessa begrepp ansa?gs vara ett redskap i den kommunala grundskolan fo?r att utveckla sin personal.Syfte: Studien utforskade hur rektorer i kommunala grundskolan uppfattade att de motiverade sin personal och skapade va?lbefinnande pa? arbetsplatsen.Metod: Elva kvalitativa intervjuer med rektorer gjordes. Data analyserades genom en kvalitativ inneha?llsanalys.

Bakgrund:FöretagsförvÀrv Àr sedan lÀnge en vanligt förekommande företeelse i företagens tillvÀxt, vilket bland annat medfört att redovisning av goodwill varit ett flitigt diskuterat Àmne. I och med införandet av EUs 4:e direktiv utformar samtliga de i EU noterade bolag frÄn och med 1 juni 2005 sin finansiella rapportering enligt IASBs standardverk IFRS. FörÀndringen innebÀr att goodwill istÀllet för att skrivas av över dess nyttjandeperiod nu Ärligen skall testas för nedskrivning. NÄgot som införts i och med implementeringen av IAS 36 Àr att goodwill skall fördelas pÄ de kassagenererande enheter som förvÀntas fÄ synergier av ett förvÀrv. Identifiering av kassagenererande enheter och fördelning av goodwill pÄ kassagenererande enheter Àr nÄgot som kan orsaka bolagen problem.Syfte:Att undersöka och beskriva hur IAS 36 tolkas i praktiken vid nedskrivningstest av goodwill med avseende pÄ kassagenererande enheter.

Examensarbetet handlar om hur en skola varit framgÄngsrika med att höja kvaliteten bland rastvaktspersonalen och pÄ sÄ sÀtt minskat konflikterna pÄ rasterna. Studiens syfte Àr att studera om konflikterna under rasterna och resten av skoldagen kan minska om man har samma personal som rastvakter och konfliktmedlare alltid. Varför beslutade sig skolan för att Àndra sina rutiner under rasterna? Hur har denna skola gÄtt tillvÀga för att höja kvalitén bland rastvakterna? Vad tycker personal och elever pÄ skolan? KÀnner eleverna att de fÄr med hjÀlp nu jÀmfört med innan till att lösa konflikter som uppstÄtt under rasterna? Detta var nÄgra av alla de frÄgor som dök upp nÀr jag fick höra talas om skolan och deras nya system. Genom intervjuer med rektor, personal och kamratstödjare pÄ skolan samt 85 stycken enkÀtundersökningar med elever i Är 2,4 och 6 har jag sammanstÀllt ett material som övergripande visar att skolan anvÀnder sig av en bra metod under rasterna samt för konflikthantering och konfliktlösning efter rasterna. Studien Àr förlagd en liten byskola i SkÄne som jag av en hÀndelse fick nys om.

Syftet med studien Àr att undersöka förskoleklasslÀrares uppfattningar av förebyggande arbete, nÀr det gÀller att förebygga lÀs- och skrivsvÄrigheter. FrÄgestÀllningarna handlar om vad förebyggande arbete Àr, utifrÄn vilken kunskap arbetet bedrivs och vilka hinder och möjligheter lÀrarna ser. Andra frÄgor rör identifiering av riskbarn och dess konsekvenser samt hur tester och testresultat anvÀnds i verksamheten.Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr lÀrande sker i interaktion via sprÄket, samt olika synsÀtt pÄ elevers svÄrigheter; kategoriskt- respektive relationellt perspektiv samt dilemmaperspektivet. Den metod som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer, vilka har analyserats med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.Resultatet visar att lÀrarnas uppfattningar av förebyggande arbete Àr varierande, sÄvÀl vad gÀller innehÄll som metod och organisering. LÀrarna visar sig ocksÄ ha olika djup kunskap inom lÀs- och skrivomrÄdet.

Genom studier av nationell litteratur samt en mindre observationsstudie i en Är 4-6 skola har jag undersökt hur elevers datoranvÀndning kan se ut. Jag har utgÄtt frÄn fyra frÄgor: Vad gör eleverna? Hur gör eleverna? Hur skulle de vilja göra? och Vad tycker de? Det jag har funnit ut Àr att eleverna i min studie har ett brett anvÀndningsomrÄde för sina datorer i skolan, de Àr positivt instÀllda till datorer och en del av dem önskar mer baskunskaper..

Under de senaste Ärtiondena har hÀlsan hos barn i skolÄldern förÀndrats. SkolhÀlsovÄrden i Sverige ska arbeta förebyggande mot de hÀlsoproblem och livsstilssjukdomar som kan drabba barn och ungdomar i skolan. Syftet med denna studie var att undersöka vilken kunskap som lÄg- och mellanstadielÀrare har om det arbete som sjukgymnasten gör eller kan göra inom skolan. EnkÀter skickades till lÄg- och mellanstadielÀrare i tre kommuner med skolsjukgymnast. Resultatet visade att mindre Àn hÀlften av lÀrarna visste om att skolsjukgymnasten fanns.

Syftet med detta arbete har varit att belysa kriminellas syn pÄ den egna skoltiden. Genom intervjuer har jag velat fÄ fram vad de intagna sjÀlva sÀger om sin skoltid för att kunna se vilka faktorer i skolan som kan ha pÄverkat den framtida, kriminella banan. Intervjuer har gjorts dÀr fyra intagna sjÀlva har svarat pÄ frÄgor om den egna skoltiden. Litteraturstudier och forskningsrapporter har anvÀnts för att jag ska kunna finna gemensamma pÄverkansfaktorer. Resultatet visar att skolk Àr en av de faktorer som finns med i mÄnga kriminellas bakgrund.

Resultatet visar att det finns en bred syn pÄ hÀlsobegreppet och mÄnga olika sÀtt för att arbeta hÀlsofrÀmjande. En specialpedagog kan ha en viktig roll vid förankringen och utvecklandet av arbetet. Det finns en tro pÄ att det hÀlsofrÀmjande arbetet i skolan gynnar lÀrandet. Skolan har möjlighet att genom att bedriva ett hÀlsofrÀmjande arbete gynna elevernas hÀlsa Àven utanför skolan..

Integreringsprocessen för utlÀndska barn i den svenska skolan Àr huvudpunkten i denna systematiska litteraturstudie. Syftet Àr att undersöka vilka problem som vanligtvis uppkommer i skolan för nyanlÀnda barn med utlÀndsk bakgrund men Àven deras och förÀldrarnas egna önskningar om förbÀttring eller tillvÀgagÄngssÀtt i integrationsprocessen. Utöver detta analyseras hur skolan arbetar för att integrera eleverna i skolan och in i den ordinarie undervisningen. Resultaten visar att det Àr mÄnga problem som uppstÄr men de mest Äterkommande Àr sprÄket, utanförskap samt stÀndiga omflyttningar. Vidare visar resultaten att det optimala tillvÀgagÄngssÀttet för en sund integrering i skolan Àr nÀr eleverna kan knyta an till nÄgot och kÀnna samhörighet genom att skolan vÀrnar om deras sprÄk, kultur och familj.

Syftet med detta arbete Àr att öka förstÄelsen för hur kÀrnprocesser kan förbÀttra lagerhÄllningen i ett företag. Genom att först kartlÀgga vilka företagets kÀrn- och stödprocesser Àr och sedan undersöka hur kÀrnprocesserna pÄverkar lagerhÄllningen kan syftet uppnÄs. DÀrmed besvaras problematiseringsfrÄgan som Àr följande;PÄ vilka sÀtt kan lagerhÄllningen, genom identifiering av kÀrnprocesserna förbÀttras pÄ ett företag med E-handel?Arbetet har genomförts pÄ ett av koncernen Nordic E-Commerce Groups dotterbolag, Nordic Inc som Àr ett E-handelsföretag som sÀljer blÀckpatroner och kontorsmaterial till bÄde företag och privatpersoner.Inledningsvis genomfördes en kartlÀggning av Nordic Incs processer genom observationer och intervjuer med koncernens VD. NÀr kartlÀggningen var sammanstÀlld visade det sig att de kÀrnprocesser som fanns pÄ Nordic Inc var Lager, Inköp och Kundservice.

Syftet med denna rapport Àr att undersöka om hur skolan upplevs för elever med ADHD, DAMP och Aspergers syndrom. Detta har jag undersökt utifrÄn tvÄ olika perspektiv vilka Àr elev- och lÀrarperspektiv. Undersökningarna i min rapport Àr gjorda genom intervjuer och observationer. Dessa Àr gjorda genom intervjuer med lÀrare, elever samt en vuxen kvinna med ADHD och jag har genom dessa undersökningar fÄtt fram svar om vad de olika perspektivgrupperna anser om hur skolan upplevs för elever med ADHD, DAMP och Aspergers syndrom. Det generella resultatet var att de tvÄ perspektiven var nöjda med hur skolan arbetar med dessa barn utifrÄn de resurser som skolan arbetar med.

I det hÀr arbetet har jag genom en enkÀtundersökning försökt att finna elever som kan sÀga att de har en egen vÀrdering. Jag ville genom att intervjua dessa elever, se hur de upplever att skolan arbetar med vÀrderingar, och hur de upplever sin situation i skolan. Resultatet visar att det Àr vÀldigt fÄ elever som överhuvudtaget kan sÀga att de har en egen vÀrdering. De som sÀger sig ha en egen vÀrdering, upplever att det inte Àr nÄgot som man jobbar med i skolan, utan det sker hemma. Jag har ocksÄ jÀmfört med tidigare forskning om detta, och sett att resultatet Àr liknande nu som dÄ, trots nya direktiv i nuvarande lÀroplan..

UtifrÄn elevperspektivet syftade denna studie att skapa förstÄelse om psykosocial skolmiljö, som elever i Ärskurs fem upplevde som positiv. Fyra frÄgestÀllningar stÀlldes: Vad Àr viktigt för trivsel i skolan? Hur vill eleven bli bemött? Vilka relationer gör att eleven mÄr bra i skolmiljön? Vad kan skolan lÀra av eleven för att forma en sÄ positiv psykosocial skolmiljö som möjligt? Den metod som anvÀndes var av en kvalitativt och induktiv karaktÀr och inspirerad av ett fenomenologiskt förhÄllningssÀtt. Sex elever i Ärskurs fem intervjuades genom en halvstrukturerad livsvÀrldsintervju. Resultatet av studien visade att det viktigaste, för att elevens ska mÄ bra och uppleva trygghet i skolan, var kompisar och vÀnner.

Olika verksamheter har sedan tidigare prÀglats av ett Àgarperspektiv dÀr relationen till formella Àgare och aktieÀgare betraktats som företagets viktigaste relation. I takt med globaliseringen och den effektiviserade informationsspridningen blir det dock allt viktigare att inte lÀngre bortse frÄn andra intressenter. Det tillkommer dÀrför större krav pÄ företag och företagsledare att effektivt kunna identifiera vilka som utgör företagets intressenter. I tidigare forskning har teorier för identifiering och prioritering av intressenter utvecklats av bland annat Escoubés (1999) och Mitchell, Agle och Wood (1997). Dessa teorier utgÄr ifrÄn kriterierna, makt, legitimitet och brÄdskande karaktÀr.