Romer Àr oftast överrepresenterade nÀr det gÀller skolk. Syftet med den hÀr fallstudien Àr att bidraga med kunskap om hur skolan kan arbeta för att minimera skolket, vilket i sin tur resulterar i att de romska barnen kommer nÀrmre mÄlen i de olika skolÀmnena. Fyra frÄgor stÀlldes: Hur upplever romerna skolket? Hur vill romerna att skolan ska arbeta för att de inte ska skolka? Hur ser skolans pedagoger pÄ skolkproblemet? PÄ vilket sÀtt anser skolans pedagoger de bör arbeta för att minimera skolket? Som metod anvÀnde jag kvalitativa intervjuer samt enkÀter, men Àven noggrann genomgÄng av skolverkets rapporter samt litteraturstudier. Fallstudien visar att skolan bör arbeta utifrÄn tre ÄtgÀrder.

Syfte: Undersöka utlÀndska förÀldrars erfarenheter och uppfattningar av kontakter med lÀraren i den svenska skolan, för att kunna utveckla samarbetet mellan skolan och förÀldrar med utlÀndsk bakgrund.Teori: Genom ett fenomenologiskt förhÄllningssÀtt försöka förstÄ hur 10 förÀldrar med utlÀndskbakgrund utifrÄn sitt perspektiv upplever och beskriver kontakten med lÀraren i den svenska skolan.Metod: Studien utförs genom fenomenologiskt halvstrukturerade kvalitativa intervjuer.Resultat: Genom att den personliga kontakten med lÀraren utvidgas kÀnner sig de flesta förÀldrarna i undersökningen mer vÀlkomna till skolan. FörÀldrarna beskriver pÄ olika sÀtt hur de bÀst fÄr kontakt med lÀraren. Viktiga ingredienser i kontakten Àr att lÀraren ger förÀldrarna av sin tid och sitt engagemang. De hÀr komponenterna Äterfinns ocksÄ i studiens litteraturanknytning..

Under de senare Ären har det debatterats mycket om nedskÀrningarna av idrotten i skolan. Eftersom jag Àr mycket intresserad av idrott Àr jag sÄledes Àven intresserad av vad som försiggÄr i debatten om skolidrotten. M h a detta arbete tror jag att jag bÄde kan befÀsta tidigare vÀrderingar och skapa nya perspektiv Ät mig sjÀlv och andra om vad skolidrotten betyder för oss.Arbetet syftar till att belysa nÄgra av de faktorer som ger idrottsÀmnet i grundskolan legitimitet som ett obligatoriskt Àmne. Jag tar upp följande frÄgestÀllningar. Varför minskar politikerna antalet idrottstimmar dÄ de sÀger att idrottsÀmnet Àr sÄ viktigt? Vad anser en grupp vuxna medborgare om idrottsÀmnet i skolan? Vad anser en grupp skolbarn om idrottsÀmnet i skolan? Varför ska idrottsÀmnet finnas i skolan?Jag har anvÀnt mig av enkÀt för att undersöka vad en grupp medborgare anser om idrottsÀmnet.Resultatet blev kortfattat att en klar majoritet ansÄg att idrottsÀmnet Àr en viktig del av undervisningen i skolan..

Folkha?lsopolitiken skapar fo?rutsa?ttningar fo?r befolkningens ha?lsa. Folkha?lsoinsatserna bo?r vara politiskt fo?rankrade pa? nationell, regional och lokal niva? fo?r att fo?rsta?rka folkha?lsan. Ha?lsopolicytriangeln a?r ett hja?lpmedel fo?r de akto?rer som vill skapa eller revidera handlingsplaner som anva?nds fo?r att styra och fo?lja upp kommunalt folkha?lsoarbete.

Dagens skola Àr pÄ mÄnga sÀtt en annan skola Àn den som flertalet vuxna lÀrt kÀnna sen de vuxit upp. Dessutom sÄ lever vi i ett utbildningssamhÀlle dÀr förÀndringar pÄgÄr. För att förstÄ dagens skola och lÀrarens förÀndrade roll Àr det nödvÀndigt att se det ur ett historiskt perspektiv. det Àr Àven viktigt att tillÀgga att den nya lÀroplanens utformning har lett till att arbetssÀttet ute pÄ skolorna har förÀndrats. Vi har studerat hur skolan och lÀrarens roll Àr under förÀndring.

Denna studie handlar om stress i skolan. Hur eleverna pÄverkades, om de pÄverkades och hur de sjÀlva upplevde det. Syftet med studien var att undersöka hur elever upplever stress i skolan, samt vilka orsaker som finns till stressen. Vi undersökte Àven vilka möjligheter skolan hade att förÀndra stress situationer. Intervjuerna valdes att göras med elever och lÀrare i Är 5 och Är 6 pÄ grund av att i dessa Äldrar hÀnder mycket ur utvecklingssynpunkt.

Syftet med studien Àr att undersöka och belysa hur förÀldrar ser pÄ samarbete med skolan i olika situationer och i olika sammanhang. Eftersom mitt syfte Àr av undersökande karaktÀr valde jag att genomföra en kvalitativ intervjuundersökning. I studien ingÄr sex förÀldrapar. Mina informanter uttalar inte ordet samarbete nÄgon gÄng under intervjuerna. De ser inte sina kontakter med skolan som ett samarbete i ordets rÀtta betydelse.

Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur skolan kan medverka till ett hÀlsosammare liv och stÀrka friskfaktorerna genom sunda kost- och matvanor, ökad fysisk aktivitet och vardagsmotion hos barn och ungdomar. Jag valde att anvÀnda mig av olika sÀtt för att fÄ fram information om problemet, sÄsom litteraturstudier och en kvalitativ intervju. Vad jag har kommit fram till i mitt arbete Àr att skolan kan bidra till att förebygga och bromsa utvecklingen av övervikt och fetma hos barn och ungdomar. Genom förebyggande ÄtgÀrder inom skolan, familjen och samhÀllet i stort kan man hejda utvecklingen av övervikt och fetma bland barn och ungdomar..

Syftet med arbetet Ă€r att undersöka huruvida lajv Ă€r en undervisningsmetod som Ă€r möjlig att i praktiken anvĂ€nda i skolan och om eleverna anser att de lĂ€r sig nĂ„got av det. FrĂ„gestĂ€llningarna som stĂ€lls upp i arbetet Ă€r: · Hur mycket tid och planering behövs för att sĂ€tta upp ett lajv i skolan? · Har skolan de resurser som krĂ€vs för att tillhandahĂ„lla lajv som en del av undervisningen? · Är lajv en metod som eleverna uppskattar och sjĂ€lva anser sig lĂ€ra sig nĂ„got av? · Hur förhĂ„ller sig pedagoger till tanken pĂ„ lajv som undervisningsmetod? Den teoretiska förankringen bygger till stor del pĂ„ Fredrik Axelzons ?Rollspel i skolan? frĂ„n 2007 och Kristina BoreĂșs ?Rollspel i undervisningen? frĂ„n 1994. För att finna svaret pĂ„ frĂ„gestĂ€llningarna sĂ„ genomfördes ett temaarbete om klimat under tvĂ„ veckor, dĂ€r ett lajv baserat pĂ„ FN:s klimatrollspel anvĂ€ndes som avslutning. Efter lajvet genomfördes intervjuer med tre elever och klasslĂ€raren för att kunna fĂ„ deras synvinkel. Slutsatsen av undersökningen Ă€r att det finns bĂ„de tid och resurser för att anvĂ€nda lajv som metod i skolan samt att eleverna anser att de lĂ€r sig mycket genom arbetet..

Det ingÄr i lÀrarens uppdrag att anpassa undervisningen sÄ att skolan blir ?en skola för alla?, dÀr samtliga elevers utveckling frÀmjas. Syftet med denna studie var att beskriva lÀrares uppfattningar om begÄvade elevers motivation till skolan och lÀrande. Rapporten riktar sig mot grundskolans tidigare Är. Enligt den studerade litteraturen har begÄvade elever behov av att fÄ individuellt anpassad undervisning för att bli stimulerade och motiverade.

LÀrarens vardag pÄverkas av genusrelaterade förestÀllningar. Skolan och hela utbildningssystemet Àr upprÀttad utefter en viss könskod eller genuspraktik, som genomsyrar hela dess verksamhet. Skolan uppmuntrar individualistisk konkurrensorientering och drivs av en maskulin hegemoni. Det manliga dominerar skolan. Undervisningen lÀggs till upp efter pojkarnas behov.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur elever tar sig till skolan, och varför förÀldrar skjutsar sina barn till skolan. Inom ramen för syftet undersöks, vilka faktorer som inverkar pÄ barns transportsÀtt till skolan, hur sambandet mellan familjers vardagssituation och barns transportsÀtt ser ut, samt om bilskjutsandet kan utgöra ett positivt inslag i familjelivet. Uppsatsens primÀra datainsamling har skett genom en kvantitativt telefonundersökning riktad till förÀldrar pÄ Lidingö. Studien visar bland annat, att barnets Älder och avstÄndet mellan hemmet och skolan pÄverkar vilket transportsÀtt elever tar sig till skolan pÄ. MÄnga förÀldrar som skjutsar sina barn till skolan motiverar skjutsandet med, att de ÀndÄ ska ta bilen till jobbet.

I mitt examensarbete har jag undersökt hur pedagoger anvÀnder det vidgade textbegreppet i sin undervisning samt hur man ser pÄ barns egen kultur. Den frÄgestÀllning jag hade var: I vilken utstrÀckning anvÀnder man det vidgade textbegreppet i skolan? Vilka exempel pÄ det vidgade textbegreppet möter man i skolan? Hur ser pedagogerna pÄ att tillvarata barns kultur i skolan? Genom intervjuer med tre pedagoger har jag kommit fram till att pedagogerna inte kÀnner till det vidgade textbegreppet som stÄr beskrivet i styrdokumenten. Efter att ha förklarat begreppet och innebörden av det, har samtliga förmedlat att de arbetar med en del av de olika uttrycksformer som styrdokumenten anger. Barnkultur i skolan Àr vÀlkommet hos en pedagog, men barnen mÄste lÀmna sina Àlsklingsfigurer i hallen tills skoldagen Àr slut.

Vi vill med detta arbete undersöka pedagogers syn och upplevelser av att arbeta med social och emotionell trÀning i skolan. Vi vill samtidigt urskilja nyttan med att arbeta med detta Àmne i skolan och koppla detta till dagens skolpolitik och hur man kan anvÀnda sig av social och emotionell trÀning i arbetet med att skapa en bÀttre och tryggare skola. Vi har valt att intervjua nio pedagoger, pÄ grundskolor i olika stadsdelar i Malmö, om deras upplevelser av att arbeta med social och emotionell trÀning. Vi ville jÀmföra vÄra intervjuer med den aktuella forskning som finns inom Àmnet samt de styrdokument som den svenska skolan har att rÀtta sig efter. Vi har kommit fram till att pedagogernas uppfattningar av detta Àmne Àr positiva och att det upplevs som ett bra redskap att anvÀnda sig av i skolan.

Studien undersöker fem manliga gymnasieelevers upplevelse av stress och coping genom intervjuer. Respondenterna upplever att flera delar av skolan Àr stressande men mest sÄ pÄ examinationer. Respondenterna avÀnder olika former av coping och de som klarar skolan bÀst anvÀnder en intern locus of control och problemfokuserad coping. Studenterna som misslyckas i skolan trivs inte dÀr och anvÀnder extern locus of control och undvikande coping med betoning pÄ socialt stöd..