Syftet med mitt arbete har varit att utröna hur Katolska skolor fungerar och upplevs i dagens Sverige men ocksÄ utforska hur de arbetar. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och dÀrför gjordes huvudsakligen en intervjustudie men ocksÄ en enkÀt om S:t Eriks Katolska Skola i Enskede, Stockholm för att senare dra slutsatsen om hur alla fyra Katolska skolor i Sverige upplevs och fungerar.Intervjusvaren visade att Katolska skolor fungerar bra och upplevs mycket positivt bÄde av lÀrare, elever och utomstÄende personer. Undersökningen styrker hypotesen att Katolska skolan lyckas bra med att leva upp till mÄlsÀttningarna i Lpo-94 och övriga styrdokument och har ett vÀl fungerande sÀtt att förverkliga vÀrdegrunden pÄ. Skolorna har stor erfarenhet av elever frÄn olika lÀnder, kulturer och i och med det konkreta förebilder som kan vara modeller för hur man kan leva fredligt i ett mÄngkulturellt samhÀlle. Skolan Àr en gemenskap, fastÀn de flesta kommer frÄn olika kulturer har alla nÄgot gemensamt: tron och förÀldrarnas önskan om en bra skola, vilket Àr huvudhemligheten att den lyckas med uppdraget.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur elever upplever den pedagogledda rastaktiviteten utomhus och om den deltagande vuxne har nÄgon betydelse. MÄlet Àr att ta del av elevernas egna tankar och synsÀtt. Undersökningen utgÄr ifrÄn vad barnen tycker och tÀnker, barns perspektiv. Den skola som undersökningen gjordes pÄ har sedan ett Ärs tid haft pedagogledda rastaktiviteter utomhus.Undersökningen utgörs av litteraturstudier och en kvalitativ undersökning genom intervjuer med nÄgra elever. Resultatet visar att de intervjuade eleverna upplever den pedagogledda rastaktiviteterna som nÄgot positivt.

Den dag dÄ lÀraren upptÀcker att det finns en eller flera elever i klassrummet som uttrycker sympatier för nazism stÀlls han/hon inför en rad frÄgor, dÀribland: Vad Àr nazism, varför blir somliga nazister och vad kan man göra Ät nazismen? Detta arbete konfronterar dessa frÄgor utifrÄn ett individperspektiv, dÀr elevens och lÀrarens verklighet sÀtts i centrum. Undersökningen bygger pÄ en litteraturstudie samt fyra intervjuer med lÀrare som delvis har personliga erfarenheter av problemet. Arbetet visar att det inte finns ett sjÀlvklart svar pÄ den hÀr typen av frÄgor, men ger vÀgledning för hur lÀrare kan och bör hantera de elever som har dragits in i nazismen..

Abstrakt Jag har valt att undersöka om beröm med konkreta och mÄlinriktade belöningar pÄverkar studiemotivation hos högpresterande elever ur ett genusperspektiv pÄ en grundskola. Dessutom vill jag undersöka om det finns andra faktorer som eventuellt bidrar positivt till att dessa elever blir studiemotiverade och presterar bra. Ett annat syfte med undersökningen Àr att se om nÄgonting frÄn undersökningsresultatet kan anvÀndas för att motivera ej sÄ studiemotiverade elever som pÄ min skola finns i ett stort antal. Skolans ledning har visat ett stort intresse för denna anvÀndbarhet. Undersökningen gjordes i tvÄ klasser i Äk.

Denna studie syftade till att undersöka pedagogers uppfattningar av elevers olikheter dÀr symtomdiagnosen ADHD fÄr utgöra exempel, samt visa pÄ hur dessa uppfattningar avspelgar sig i förhÄllningssÀtt och utformning av lÀrmiljön. Genom att inta ett kritiskt perspektiv ville vi lyfta fram olika perspektiv för att fÄ och skapa förstÄelse. Som datainsamlingsmetod har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger som Àr verksamma inom grundskolans tidigare Är. Intervjuerna har gett oss insikter om att skolan fortfarande prÀglas av ett kategoriskt synsÀtt pÄ elever i behov av sÀrskilt stöd. För att kunna förverkliga en skola för alla med ett relationellt perspektiv behövs ett förÀndrat synsÀtt som startar pÄ formuleringsarenan sÄ att realiseringsarenan ges förutsÀttningar att bedriva verksamheter som prÀglas av gemensamhetsskapande dÀr olikheter tas tillvara samt att alla ges möjlighet att utvecklas utifrÄn egna förutsÀttningar och behov..

I den hÀr undersökningen har jag belyst hur elever som gÄr sitt första Är pÄ gymnasiets tekniska program, har upplevt teknikundervisningen pÄ högstadiet. MÄlet har varit att belysa teknikÀmnets relevans för tekniska studier pÄ gymnasiet, dess inverkan pÄ teknikintresset samt pÄverkan pÄ valet av tekniskt program pÄ gymnasiet. Andra frÄgor som jag har belyst Àr om eleverna i första hand vÀljer program eller skola, och hur viktig inriktningen pÄ tekniskt program tycks vara för valet. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med fem elever som gÄr första Äret pÄ gymnasiets tekniska program. Intervjuerna har sedan analyserats med hjÀlp av den narrativa analysmetoden inom berÀttelseforskningen, och resultatet bestÄr av fem berÀttelser som skapats utifrÄn intervjuerna.

Uppsatsen tar sin utgÄngspunkt i den problembild Landskrona som stad omgÀrdats av sedan en tid tillbaka, dÀr media och allmÀnhet byggt upp ett negativt rykte kring staden. UtifrÄn teorier om etnicitet, klass och ungdomsproblematik görs en diskursanalys av denna problematik. Uppsatsens andra del Àr en enkÀtstudie av elevers uppfattning om sin vardag pÄ en skola i Landskrona, dÀr fokus dels lÀggs pÄ trivsel och trygghet, men Àven pÄ gÀngbildningar. Problembilden lÀggs till elevernas uppfattningar för en större diskussion kring, och analys av relationen dem emellan, samt följder av detta..

Syftet med min undersökning har varit att ta reda pÄ hur lÀrare och specialpedagoger pÄ en skola definierar begreppet inkludering och hur de tÀnker kring och arbetar med inkludering av elever med diagnosen ADHD. Vidare har Àven syftet varit att ta reda pÄ hur skolformen har sett ut för elever med ADHD sedan diagnosen kom. Min undersökning har varit av kvalitativ art med ostrukturerade intervjuer som metod. Mina teorier har jag tagit frÄn relevant litteratur om ADHD, pedagogik/specialpedagogik och inkludering. Teorierna och svaren frÄn informanterna stÀmmer vÀl överens.

I vÄr C-uppsats skriver vi om skoldaghemmet sedd utifrÄn förÀlderns perspektiv. Syftet med denna uppsats var att nÄ en ökad förstÄelse för hur det kÀnns för förÀldrar till barn som mÄste byta frÄn skola till skoldaghem. Vi ville ocksÄ ta reda pÄ anledningen till bytet samt de kÀnslor som vÀcks. Undersökningen Àr kvalitativ och bygger pÄ intervjuer med förÀldrar till barn pÄ skoldaghem. I litteraturgenomgÄngen tar vi upp hur specialundervisningen sett ut i Sverige och vilka elever som skolan anser vara i behov av sÀrskilt stöd.

Sverige Àr ett mÄnkulturellt land dÀr nyanlÀnda elever Àr ett vanligt inslag i skolan. Denna uppsats lyfter fram en skola dÀr det inte finns nÄgon förberedelseklass. IstÀllet placeras nyanlÀnda elever i en vanlig klass direkt frÄn skolstart. Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur lÀrare ser pÄ dessa elevers andrasprÄksutveckling. Andra frÄgor som berörs Àr hur skolintroduktionen kan se ut, vilka förutsÀttningar som finns för andrasprÄksutveckling samt hur lÀrarnas kompetens att besvara nyanlÀnas behov ser ut.

Syftet med studien Àr att undersöka frisörelevers uppfattningar om gesÀllbrevet. Det Àr ett yrkesbevis för frisörens kunskap och kompetens och det Àr det enda bevis med vilken branschen kan mÀta elevers kunskap. PÄ ett frisörprogram med trettio elever valde tre elever 2009 att ta sitt gesÀllbrev. Av dessa siffror att döma, ska jag med kvalitativa intervjuer undersöka 6 avgÄngselevers uppfattningar. En strÀvan Àr ocksÄ att informera och vÀcka intresse om gesÀllen.

Detta Àr en fallstudie dÀr vi har tittat nÀrmare pÄ en specifik mÄngkulturell F - 6-skola, vad de har för handlingsplan för bemötandet av andrasprÄkselever och vad skolans lÀrare har för strategier för inkluderingen av dessa elever. Vi har genomfört intervjuer med totalt elva informanter, bland annat klasslÀrare, rektor, modersmÄlslÀrare och sprÄkstödslÀrare för att söka svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar. Skolan i frÄga Àr mÄngkulturell och erbjuder andrasprÄkseleverna mycket stöd. Resultatet i vÄr studie visar pÄ att modersmÄlsundervisningen Àr av stor vikt vid andrasprÄksinlÀrning, det arbetar skolan hÄrt för. De satsar mycket resurser och tid pÄ sprÄkstöd, modersmÄlsundervisning och förÀldrakontakt.

ABSTRACTDet talas om livslÄngt lÀrande och att kunna lÀsa och skriva som ett verktyg för att möta det samhÀlle vi ska leva och verka i. FrÄgan kan stÀllas om vad det livslÄnga lÀrandet innebÀr och vad som krÀvs av skola och samhÀlle. BÄde internationella och nationella undersökningar visar att lÀs- och skrivkunskaper hos elever som gÄr i svensk skola Àr i en nedÄtgÄende spiral och minskar. Det finns all anledning att fundera pÄ varför det Àr sÄ och vad som mÄste göras för att vÀnda spiralen uppÄt sÄ att det ökar igen.Genom den hÀr kvalitativa undersökningen har mÄlet varit att belysa entreprenörskap och företagsamt lÀrande i relation till Àmnet svenska. Kan det vara ett verktyg som underlÀttar och som Àr en framkomlig vÀg till lÀs och skrivinlÀrning? Studien tar dels ett elevperspektiv och hur de ser pÄ pedagogen, arbetssÀttet, miljön, material och kamraterna.

Det hÀr arbetet handlar om elevers lÀs-och skrivsvÄrigheter i dagens skola och hur skolan och lÀraren/speciallÀraren kan förebygga, ÄtgÀrda och underlÀtta för eleverna. Vi intervjuade tre lÀrare och tre speciallÀrare i olika Äldrar, bÄde mÀn och kvinnor. Resultatet visar att lÀs-och skrivsvÄrigheter Àr ett svÄrdefinierat begrepp Àven bland verksamma lÀrare. Men det visade ocksÄ att det finns aktivt arbete ute pÄ skolorna för att förebygga lÀs-och skrivsvÄrigheter och att man sÄ tidigt som möjligt kan upptÀcka eventuella svÄrigheter hos eleverna. DÄ lÀs-och skrivsvÄrigheter Àr ett aktivt samtalsÀmne i skolorna gör detta att det sker ett gediget arbete bÄde i ett förebyggande syfte men det finns ocksÄ ett utvecklande arbete för de elever dÀr svÄrigheten redan har upptÀckts.

Ämnet neuropsykiatriska funktionsnedsĂ€ttningar valdes eftersom det Ă€r aktuellt inom skolans vĂ€rld. Tidigare forskning har visat att lĂ€rares kompetens inom omrĂ„det ofta brister och att den svenska skolan inte alltid lyckas i att vara en skola för alla. Syftet med arbetet var att undersöka nio lĂ€rares erfarenhet gĂ€llande inkludering av elever med neuropsykiatriska diagnoser. FrĂ„gestĂ€llningarna var: Vilken kompetens har lĂ€rarna för att kunna inkludera diagnosticerade elever i sin undervisning och pĂ„ vilka sĂ€tt har de erhĂ„llit den? Vilka möjligheter och hinder upplever lĂ€rarna att det finns i arbetet med inkludering av diagnosticerade elever? PĂ„ vilka sĂ€tt anpassar lĂ€rarna sin undervisning för att elever med neuropsykiatrisk diagnos ska uppnĂ„ kursmĂ„len? Kvalitativa intervjuer av nio informanter har utgjort metoden.