Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagoger arbetar sprÄkutvecklande med nyanlÀnda ele-ver, samt att uppmÀrksamma hur skolledning och pedagoger arbetar för att dessa elever ska kÀnna gemenskap med den övriga skolan. Studiens frÄgestÀllningar Àr: Hur arbetar pedago-gerna sprÄkutvecklande med nyanlÀnda elever, vilka metoder och material anvÀnds? Vilka insatser görs av pedagogerna och skolledningen för att integrera nyanlÀnda elever i den svenska skolan? För att besvara studiens frÄgestÀllningar har vi analyserat den insamlade em-pirin med utgÄngspunkt i tidigare relevant forskning. Tidigare forskning tyder bl.a. pÄ trygg-het, modersmÄl och sociala faktorers betydelse för sprÄkinlÀrningen.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ hur vÀl inarbetad skolansantimobbningsprogram var hos eleverna. Studien som gjordes var av enkvantitativ ansats dÀr en enkÀtundersökning hos elever i Ärskurs nio genomfördesför att besvara studiens frÄgestÀllningar. Resultatet visade att majoriteten aveleverna i Ärskurs nio inte kÀnde sig bekanta med skolans Trygghetsgrupp. MÄngahade heller inte koll pÄ vilka som tillhörde Trygghetsgruppen och visste alltsÄ intevilka de skulle vÀnda sig till nÀr mobbningen intrÀffade. Resultatet pÄvisade Àvenatt elever som utsatts för mobbning inte haft kunskap om Trygghetsgruppensarbete.

Konflikter Àr en del av skolans vardag och bÄde lÀrare och elever hamnar i olika konfliktsituationer. Meningsskiljaktigheter uppstÄr dagligen och Àr nÄgot som ofta mÄste bearbetas i skolan. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur elever talar om konflikter och konflikthantering i skolan. I arbetet studeras Àven hur barnen talar om sina kÀnslor kring konflikter och konflikthantering. Uppsatsen bestÄr av en litteraturdel dÀr nÄgra av de grundlÀggande perspektiven i utvecklingspsykologin lyfts fram.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka om hur vissa elever i Är 6 uttrycker sig kring frÄgor relaterade till begreppet storm. Kan de se dess orsak och verkan? UtifrÄn svaren ville vi Àven ta reda pÄ om eleverna uppnÄr till de mÄl i geografi för det femte skolÄret, som kan kopplas till vÀder, specifikt storm. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod som innebar djupintervjuer av elva stycken elever pÄ en skola i Malmö. Resultatet visar att eleverna inte uppnÄr de mÄl som Àr kopplade till kursplanen i geografi för det femte skolÄret, betrÀffande begreppet storm.

Studien Àr kvalitativ och utgörs av halvstrukturerade gruppintervjuer med olika yrkeskategorier verksamma i en f-6 skola (förskoleklass till och med Ärskurs 6). De olika yrkeskategorierna Àr alla pedagoger men verksamma inom olika omrÄden, vilka Àr Ärskurs 1-3, Ärskurs 4-6, specialundervisning, förskola/fritidshem och elevvÄrd. Syftet med studien Àr att undersöka hur olika yrkeskategorier verksamma i en f-6 skola ser pÄ kunskap, skolans organisation och specialundervisning, i förhÄllande till de i lÀroplanen (Lpo 94) faststÀllda strÀvansmÄlen, att verka för en skola för alla I andra kapitlet i lÀroplanen (Lpo 94) talas det om strÀvansmÄl och uppnÄendemÄl, dÀr strÀvansmÄlen anger inriktningen pÄ skolans arbete och dÀr uppnÄendemÄlen anger vad eleverna minst ska ha uppnÄtt nÀr de lÀmnar skolan. StrÀvansmÄlet Àr samhÀllets uppdrag till skolan och ska vara utgÄngspunkten för skolans planering. Det ska leda till diskussioner om kunskap och organisation i en skola för alla.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka för- och nackdelar pedagoger ser med integrering av sÀrskoleelever i grundskolan. Med detta vill vi fÄ fram vilken kompetens som behövs i arbetet med dessa elever. Vi vill Àven med studien fÄ fram om visionen en skola för alla Àr möjlig, utifrÄn pedagogernas instÀllning. VÄra frÄgestÀllningar Àr:?Vad sÀger pedagoger om fördelar respektive nackdelar av integrering av sÀrskoleelever??Vilken kompetens anser pedagoger att lÀrare behöver för att arbeta med integrerade sÀrskoleelever i grundskolan??Vilken instÀllning har pedagoger till visionen en skola för alla?Vi har valt att i vÄr kvalitativa studie dela ut intervjuenkÀter med öppna frÄgor.

Syftet med studien Àr att identifiera framgÄngsfaktorer, samt att pÄvisa hinder för att uppnÄ en fungerande elevhÀlsoorganisation, samt att visa hur ElevhÀlsans olika yrkeskompetenser bidrar till ett framgÄngsrikt elevhÀlsoarbete pÄ en skola.Studien har genomförts med hjÀlp av kvalitativa djupintervjuer av ElevhÀlsans personal i Äk 6-9 pÄ en skola i en mellansvensk kommun, som enligt Skolverket anses ha en vÀl fungerande ElevhÀlsa. Resultaten grundar sig Àven pÄ samtal med annan personal pÄ skolan, samt pÄ observationer i olika klassrum. Data frÄn intervjuer, samtal och observationer har analyserats utifrÄn aktivitetsteorin, dÀr fokus ligger pÄ beskrivning av ElevhÀlsans olika yrkeskategoriers mÄl, handlingar och operationer.Undersökningen visar hur ElevhÀlsans olika yrkeskompetensers individuella arbete, samt samarbete sinsemellan bidrar till en fungerande elevhÀlsoorganisation. ElevhÀlsans arbete med eleverna kretsar kring hÀlsofrÀmjande arbete och arbete för att eleverna ska nÄ kunskapskraven. Detta bygger pÄ vÀrdegrundsarbete dÀr det satsats mycket kraft pÄ relationsbyggande och gott bemötande mellan elever, samt mellan personal och elever pÄ skolan.

Att lÀroboken har en stark stÀllning i matematikundervisningen konstateras av forskare bÄde i Sverige och i andra lÀnder. Svenska skolmyndigheter anser att en av orsakerna till att svenska elever presterar allt sÀmre i internationella jÀmförelser, Àr att lÀrarna Àr för styrda av lÀroboken i matematikundervisningen. Syftet med denna studie var att undersöka hur nÄgra lÀrare uppfattade lÀrobokens roll i matematikundervisningen och hur de ville undervisa i matematik för att fÄ alla elever att nÄ mÄlen. SpeciallÀrarens roll var att fungera som handledare för arbetslaget. Studien genomfördes i ett arbetslag pÄ en skola i Mellansverige.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka samverkan mellan fritidsverksamhet och skola. Mer centralt handlar studien om samverkan mellan fritidslÀrare och klasslÀrare. Studien undersöker möjligher och hinder för samverkan mellan fritidslÀrare och klasslÀrare, samt vilka konsekvenser samverkan har för barns utveckling och lÀrande. I studien har tre klasslÀrare samt tre fritidslÀrare intervjuats, metoden som anvÀnds Àr en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Informanterna arbetar i en privat organisation i en större stad i VÀstsverige och arbetslaget arbetar mot barn Är F-3.

Syftet med examensarbetet har varit att utifrÄn ett historiskt perspektiv undersöka hur skolan ser pÄ begÄvade elever. Dessutom syftar arbetet till att undersöka hur verksamma pedagoger idag arbetar för att kunna bemöta och utveckla talangfullhet i skolan.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av en enkÀtundersökning dÀr 10 pedagoger frÄn lÄg- och mellanstadiet deltagit. Dessa informanter har varit verksamma inom tre olika skolor frÄn olika lokalitet. Resultaten av enkÀtundersökningen visar att det verkar finnas en allmÀn okunskap kring begreppen sÀrbegÄvad och högpresterande vilket samtliga pedagoger efterfrÄgar mer kunskaper inom. Denna aspekt Àr av stort vikt att belysa och problematisera för att skolan skall kunna uppnÄ sitt motto om att vara "en skola för alla"..

Syftet med detta studium Àr att studera skillnader och likheter i attityder angÄende inklusiv utbildning i Kina och i Sverige; skall alla barn gÄ i samma skola? Detta görs genom kvalitativa studier bland nÄgra av skolans aktörer i de respektive lÀnderna. Som metod anvÀndes djupintervjuer. Den yttre likheten med en obligatorisk nioÄrig skolgÄng i de bÄda lÀnderna sammanföll med en överraskande stor inre likhet i form av ett gap mellan skolpolitisk retorik och praktik. Det offentliga mÄlet i Sverige Àr ?en skola för alla?, men i praktiken gÄr skolan mot allt större segregering av elever.

I denna undersökning har vÄrt syfte varit att studera uppfattningar kring tÀnkbara hinder som kan finnas med att uppnÄ en likvÀrdig utbildning och skola, dÄ vi stÀller oss frÄgande till hur visionen om en skola för alla ska uppnÄs. Genom att belysa de hinder som i praktiken kan finnas, anser vi att en möjlighet till förbÀttring kan ges. VÄr frÄgestÀllning blir dÀrmed; Vilka hinder uppfattar tre pedagoger kan finnas med att uppnÄ en likvÀrdig utbildning? För att söka svar pÄ vÄrt syfte har vi valt en fenomenografisk metod som inspiration, dÀr hinder har varit vÄrt fenomen att undersöka. De uppfattningar som uppkom i vÄr undersökning har vi kategoriserat in i olika ÀmnesomrÄden.

Studiens övergripande syfte var att utifrÄn ett lÀrarperspektiv undersöka vilka förutsÀttningar det finns för att undervisa nyanlÀnda elever i ordinarie klass. LÀrares erfarenheter kan ge en uppfattning i hur utbildningen av nyanlÀnda elever kan vara organiserad i den svenska skolan, och vilka förutsÀttningar det finns för att bedriva undervisningen med hÀnsyn till dessa elevers förkunskaper och bakgrund. FrÄgestÀllningarna undersökte om lÀrarna anser att resurser för att undervisa nyanlÀnda Àr tillrÀckliga, hur lÀrare upplever nyanlÀnda elevers förutsÀttningar för en framgÄngsrik skolgÄng och om lÀrarna anser att de har tillrÀcklig kompetens för att undervisa nyanlÀnda elever i ordinarie klass. Studien har genomförts pÄ en skola i en mellanstor svensk kommun, med lÀrare som undervisar i Ärskurs 4-9. En kvantitativ enkÀt, med en kvalitativ ansats dÀr nÄgra frÄgor gav utrymme för egenformulerade svar och semistrukturerade intervjuer anvÀndes som metod.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur elever upplever den pedagogledda rastaktiviteten utomhus och om den deltagande vuxne har nÄgon betydelse. MÄlet Àr att ta del av elevernas egna tankar och synsÀtt. Undersökningen utgÄr ifrÄn vad barnen tycker och tÀnker, barns perspektiv. Den skola som undersökningen gjordes pÄ har sedan ett Ärs tid haft pedagogledda rastaktiviteter utomhus.Undersökningen utgörs av litteraturstudier och en kvalitativ undersökning genom intervjuer med nÄgra elever. Resultatet visar att de intervjuade eleverna upplever den pedagogledda rastaktiviteterna som nÄgot positivt.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en inblick i hur pedagoger som arbetar i grundskolans senare Är upplever hur det Àr att arbeta med elever som har svenska som andrasprÄk, och vilka svÄrigheter som kan uppstÄ. Undersökningen genomfördes med kvalitativa intervjuer pÄ en skola i mellersta Sverige. De intervjuade i studien Àr totalt fyra stycken: en SVA-lÀrare, en NO-lÀrare och tvÄ SO-lÀrare.Resultatet visar att samtliga lÀrare Àr medvetna om att det Àr viktigt att arbeta med sprÄket Àven i Àmnesundervisnigen, men olika faktorer gör att det Àr svÄrt att genomföra detta i praktiken. Dessa faktorer Àr: tidsbrist, stora nivÄskillnader mellan eleverna och att det saknas kompetens hos ÀmneslÀrarna inom omrÄdet svenska som andrasprÄk. Slutligen kan man ej förvÀnta sig att de intervjuade pedagogerna och andrasprÄkseleverna som de undervisar ska vara representanter för hela Sveriges skolor, dÄ undersökningen endast genomförts pÄ en skola med fyra intervjuer med pedagoger..