Uppsatsen syftar till att pĂ„ ett kvalitativt sĂ€tt undersöka hur kommun, skola och fritidsgĂ„rd arbetar och samarbetar för att öka kĂ€nslan av gemenskap och integration mellan högstadieungdomar med svensk respektive invandrarbakgrund, frĂ€mst frĂ„n forna Jugoslavien. I uppsatsen fĂ„r lĂ€rare, elever, fritidsledare, ungdomssamordnare samt verksamhetsansvariga ge sin bild av hur de upplever att arbetet för integration fortlöper inom det omrĂ„de de Ă€r verksamma. För att fĂ„ kunskap kring Ă€mnet, vĂ€ljer man att arbeta utifrĂ„n en kvalitativ metod som bygger pĂ„ intervjuer, observation och textanalys. Uppsatsens teoretiska förankring grundas i Bourdieus diskussion om habitus, fĂ€lt och kapital, samt kring Goffmans diskussion om stigma. Aleksandra Ålunds teorier kring det multietniska samhĂ€llet och social integration prĂ€glar i huvudsak uppsatsens perspektiv..

Denna studie syftar till att granska elevers uppfattningar om dagens svenska skola som framgÄngsfaktor. Tre frÄgestÀllningar har konstruerats; (a) hur ser eleverna pÄ motivation i skolan, (b) hur ser eleverna pÄ deras framtida vÀg till framgÄng samt (c) ser eleverna andra vÀgar till framgÄng utöver den vÀg som skola och utbildning erbjuder och hur pÄverkar detta deras motivation att prestera i skolan? DÄ syftet Àr av en tydlig subjektiv karaktÀr, har en kvalitativ metod och teknik tillÀmpats. Studiens teoretiska utgÄngspunkt utgörs av tvÄ teman; motivation och vÀgar till framgÄng. Dessa tvÄ ÀmnesomrÄden innehÄller underrubriker som utgör den tematiska ordning som uppsatsen följer.

Examensarbetet vi har skrivit om inkludering har varit givande för vÄra framtida yrkesroller som lÀrare. Det har visat oss att det gÄr att arbeta med inkludering utan att det nödvÀndigtvis mÄste bli ett kostsamt projekt. Har man vilja och ambition att skapa och arbeta för och i en skola för alla Àr det viktigt att man arbetar aktivt med attityder och vÀrderingar. Kan vi fÄ skolans elever att bli förtrogna med att vi alla Àr olika och att det Àr nÄgot positivt, eftersom det Àr den verkligheten de en gÄng kommer till mötes den dagen de lÀmnar grundskolan. Det Àr viktigt att alla inom skolan vÀrld tar till sig arbetssÀttet med inkludering.

Synen pÄ skolor varierar, och dÀrmed synen pÄ dess elever. NÀr elever pÄ en lÄgpresterande skola överförs till en högpresterande skola blir det liv pÄ förÀldrar som anser att nivÄn kommer att sjunka. IstÀllet började de lÄgpresterande eleverna att prestera bÀttre. Denna sekvens i svensk utbildningshistoria Àr en del av debatten angÄende förvÀntningar, ett forskningsomrÄde som startades upp av Robert Rosentahl pÄ 60-talet och som domineras av tanken att elever presterar bÀttre med höga förvÀntningar. FörvÀntningsteorier finns idag nÀrvarande som en viktig del i Skolverkets riktlinjer, och som del av dessa teorier Àr motivation en essentiell del.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att försöka förstÄ varför elever vÀljer ett medieprogram och vad som pÄverkar deras val. Arbetet kan anvÀndas i utveckling av programmet, som en riktlinje för att en skola ska kunna tillfredstÀlla de behov, förvÀntningar och önskemÄl eleverna har. För att nÄ syftet har vi gjort en enkÀtundersökning som omfattar 78 elever frÄn Ärskurs ett pÄ tvÄ olika medieprogram. Resultatet av vÄr undersökning visar att eleverna frÀmst vÀljer medieprogrammet för att medieÀmnena intresserar dem och för att de vill arbeta kreativt. Slutsatsen i vÄr undersökning Àr att ungdomar söker sig till Medieprogrammet för att nya medier intresserar dem. De vÀljer inte Medieprogrammet för att de tror att undervisningen Àr lÀttare eller mer slapp Àn undervisningen pÄ andra program.

Skolverket och regeringen har infört obligatoriska nationella prov i svenska, svenska som andra sprÄk och matematik i skolÄr 3 under vÄrterminen 2009, dÄ resultaten i svensk skola pÄvisar en försÀmrad utveckling. Studiens syfte Àr att ta reda pÄ om och hur resultatet pÄ proven pÄverkar lÀrarnas arbete och elevernas fortsatta lÀrande i svenska och matematik. Under vÄrterminen 2009 genomförde vi en enkÀtundersökning med elever och förÀldrar i skolÄr tre i en SkÄnekommun. Dessutom har tvÄ rektorer, fyra speciallÀrare och fyra lÀrare i skolÄr 3 och 4 intervjuats. Kommunens resultat överensstÀmmer i stort med nationellt resultat. Resultatet visar att flickorna vÀrderar sin svenskkompetens lÀgre Àn pojkarna medan de skattar sin matematikkompetens högre Àn pojkarna.

Ett uttryck som ofta trÀffas pÄ i skolvÀrlden Àr elever i behov av sÀrskilt stöd. Elevens svÄrigheter förklaras med att de Àr i behov av sÀrskilt stöd. Syftet med vÄr undersökning Àr att fÄ förstÄelse och kunskap om vilka barn lÀrare och rektorer i tvÄ skolor, anser vara i behov av sÀrskilt stöd. Studien avsÄg att undersöka hur lÀrare, frÄn förskoleklass till Är tre, samt rektorer definierar och reflekterar om begreppet sÀrskilda behov. Studien syftade till att undersöka hur rektorer, lÀrare, speciallÀrare och resurspedagog definierade och reflekterade om begreppet sÀrskilda behov.

Syftet med denna fallstudie Àr att se om anvÀndningen av surfplatta kan underlÀtta inlÀrningen av sprÄket genom att elever pÄ ett lekfullt sÀtt fÄr arbeta med sprÄket med hjÀlp av tekniken. Hur pÄverkar anvÀndandet av surfplattan elevernas intresse för Àmnet engelska? Jag har genomfört studien med observationer och intervjuer pÄ en kommunal F?5-skola i en mellanstor stad under en fyraveckorsperiod. Resultatet visar att barnen upplever anvÀndningen av surfplattan roligare Àn vanlig traditionell undervisning. Jag har sett att eleverna blivit mer aktiva vid anvÀndandet och glÀdjen över att fÄ anvÀnda surfplattan Àr stor hos flertalet elever.

Syftet med min undersökning var att undersöka om man med hjÀlp av vÀnskapsövningar kunde förebygga mobbning. Undersökningen pÄgick under sju veckor i en Ärskurs ett pÄ en mindre skola. Klassen bestod av elva elever i Äldern sex till sju Är. Under min sju veckor lÄnga praktik genomförde jag de olika vÀnskapsövningarna under sammanlagt fyra veckor. För att fÄ svar pÄ mitt syfte tog jag tvÄ enkÀter till min hjÀlp.

Samverkan innebÀr att förÀldrarna, lÀraren och eleven utför mÄlinriktade samverkansformer för att frÀmja elevens kunskapsmÀssiga och sociala utveckling. Vi undrar dÀrför hur förÀldrarnas och skolans uppfattningar Àr kring samverkan. För att fÄ fram dessa uppfattningar har vi gjort intervjuer med tvÄ förÀldrar, tvÄ lÀrare, en kurator och en rektor. Slutsatserna frÄn intervjuerna diskuteras och analyseras med hjÀlp av lÀroplanen samt relevant litteratur. Vi har kommit fram till att samverkan fungerar mellan skola och hem.

Fokus i den hÀr studien Àr lÀsförstÄelse och dess komplexitet. I den allmÀnna debatten diskuteras alltmer elevers bristande och sjunkande lÀsförstÄelse. Mot bakgrund av detta undersöks en avgÄngskull frÄn en utvald skola utifrÄn deras första Ärs lÀsförstÄelse, som testades via ett diagnostiskt prov, och deras betyg. Studien syftar dock inte enbart till att beskriva elevernas lÀsförstÄelse utan undersöker Àven huruvida det finns ett samband mellan lÀsförstÄelsen och betygen. Ytterligare ett syfte Àr att se om det gÄr att utröna vilka elever som skolan bör fokusera pÄ för att antalet Icke GodkÀnda betyg ska minimeras. För att ge studien ett djup och för att lÀsaren ska fÄ en inblick i komplexiteten kring lÀsförstÄelse har ett avsnitt om vad lÀsförstÄelse Àr, vilka faktorer som pÄverkar lÀsförmÄgan, nÄgra metoder och strategier för att frÀmja lÀsförstÄelsen bland elever samt lÀsundersökningar.

Denna litteraturstudie har som syfte att undersöka hur elevers sociala status i skolan pÄverkar elevernas psykiska hÀlsa utifrÄn ett sociokulturellt perspektivt. Litteraturstudien utgÄr frÄn tidigare utförd empiri som har Äterfunnits genom sökningar i olika databaser. Genom att anvÀnda svenska och engelska sökord har studien funnit relevant nationell och internationell forskning kring elevers sociala status och psykiska hÀlsa. Studiens resultat pÄvisar klara samband mellan social status och psykisk hÀlsa. Resultatet visar Àven att elever som tillskrivs en lÄg status i skolan i mÄnga fall utvecklar psykisk ohÀlsa under skoltiden eller senare i livet.

Syftet med uppsatsen var att anvÀnda yogafilosofi som perspektiv för att kunna förstÄ elevers berÀttelser om skola och stress. Sammanfattningsvis visar resultatet att elevers koncentrationsförmÄga skulle kunna förbÀttras avsevÀrt med hjÀlp av yoga kombinerat med ett gott förhÄllningssÀtt mellan lÀrare och elever..

SammanfattningSyfte och frĂ„gestĂ€llningarSyftet var att undersöka om frukosten har nĂ„gon inverkan pĂ„ den fysiska prestationen i Ă€mnet idrott och hĂ€lsa. FrĂ„gestĂ€llningarna var:? Finns det nĂ„got samband mellan fysisk prestation och frukost hos elever som Ă€ter respektive inte Ă€ter frukost?? Är det nĂ„gon skillnad i den fysiska prestationen mellan könen, bland de elever som Ă€ter respektive inte Ă€ter frukost?? Finns det nĂ„got samband mellan fysisk prestation, tidpunkt för frukostintag och idrott och hĂ€lsa bland elever som Ă€ter respektive inte Ă€ter frukost?MetodUndersökningen Ă€r kvantitativ och har genomförts bland 89 elever i skolĂ„r 7 och 8. Det externa bortfallet var 28,8 procent. Studien genomfördes i idrott och hĂ€lsa dĂ€r eleverna deltog och sedan svarade pĂ„ en enkĂ€t.

Studiens fokus har legat pÄ hur elever utvecklas i sin lÀsning under den första terminen i Ärskurs 1. Vi valde att titta pÄ tvÄ klasser i samma kommun, dock inte pÄ samma skola. Vi intervjuade 38 elever angÄende deras tankar om lÀsning. Dessutom genomförde vi en kartlÀggning om var eleverna befann sig nÀr det gÀllde sprÄklig medvetenhet och lÀsutveckling i början pÄ skolÄret. Vi lÀt Àven berörda pedagoger svara pÄ enkÀter om hur de arbetar för att stimulera elevernas lÀsning.