Syftet med studien har varit att fÄ veta mer om hur elever pÄ en högstadieskola, som Àr sÄ kallade korridorvandrare, upplever sin skolgÄng, och om varför dessa elever inte Àr i klassrummen. Korridorvandrare Àr elever som inte gÄr pÄ sina schemalagda lektioner, utan istÀllet uppehÄller sig ute i skolans övriga utrymmen.För att ta del av elevernas tankar, anvÀndes semi-strukturerade intervjuer med ett antal elever pÄ en högstadieskola. Eleverna intervjuades en och en utifrÄn en i förvÀg framtagen intervjuguide, men dÀr elevernas svar skapat olika följdfrÄgor som i sin tur gett olika intressanta svar. Resultatet av studien visade bland annat pÄ att relationerna mellan skolans personal och eleverna var oerhört viktig, dÄ eleverna ÀndÄ menade att de trivdes i skolan och alla de intervjuade eleverna hade nÄgon vuxen pÄ skolan som de kunde prata mer med och som de kÀnde tillit för. Vidare var elevernas önskan att skolan skulle ha mindre grupper, mindre klasser, sÄ att eleverna lÀttare kunde fÄ den hjÀlp de kÀnde att de behövde av lÀrarna. .

Studiens syfte var att undersöka om mentorssamtal med elever och ökad kontakt med mentorselevernas förÀldrar gör att elevernas mÄluppfyllelse ökar. Undersökningen avsÄg att belysa mentorers, förÀldrars och elevers uppfattningar om mentorssamtalen, men Àven att göra jÀmförelser för att försöka hitta likheter och skillnader i deras synpunkter. Syftet med undersökningen var ocksÄ att försöka bidra med information som kan utveckla mentorssamtalen. En kvantitativ med i form av enkÀter anvÀndes till elever och förÀldrar i Är 6 pÄ en skola i Trelleborgs kommun. En kvalitativ metod i form av standardiserade intervjuer anvÀndes för att intervjua den utvalda gruppens fyra mentorer.

Syftet med detta arbete var att undersöka och beskriva hur nÄgra pedagoger och elever uppfattar aspekter av koncentration och koncentrationssvÄrigheter samt hur man kan arbeta för att förebygga dessa svÄrigheter. Vi har genomfört en enkÀtundersökning med 20 elever i Ärskurs fyra för att fÄ reda pÄ deras syn pÄ koncentration. Vi har Àven intervjuat tre pedagoger verksamma i förskola och skola för att vi ville fÄ en bredare bild eftersom de kan ha olika erfarenheter inom detta omrÄde. Det har varit intressant och lÀrorikt att fÄ ta del av bÄde pedagogernas och elevernas synpunkter och erfarenheter. Resultatet visade att eleverna till största del upplevde hög ljudnivÄ som orsak till att de tappade koncentrationen.

Islam Àr en av vÀrldsreligionerna och har miljoner anhÀngare vÀrlden över. Det finns en allmÀn uppfattning om islams problematik, sÄ till vida att islam sÀllan fÄr rÀtt presentation, dÄ exempelvis inom massmedia och skola. FrÄgan Àr hur skolan, som Àr vÄrt största lÀrosÀte presenterar en religion rÀttvist och utan fördomar, hur en religion blir presenterat pÄ ett icke nyanserat sÀtt.Uppsatsens syfte Àr att söka svar pÄ hur islam framstÀlls i svensk gymnasieskola, med metoder som dokumentstudier, fokusgrupp och djupintervjuer, dÀr muslimska elever berÀttar om erfarenheter och upplevelser.Generella slutsatser som framkommit Àr att muslimska elever anser att svensk gymnasieskola ger en delvis positiv bild av islam, som religion, men med vissa brister, sÄsom etnocentriskt tÀnkande, i muntlig presentation och text. Elever har Àven pekat pÄ en viss marginalisering och distansering gÀllande islams presentation i undervisningen..

Syftet med detta arbete har varit att belysa hur kompensatoriska hjÀlpmedel vid lÀs- och skrivsvÄrigheter kan integreras i klassrumsundervisningen. Jag ville lÀra mig mer om hur man kan arbeta för ett kompensatoriskt tÀnkande i en inkluderande skola. Jag har gjort en kvalitativ fallstudie och under en vecka följt en elev med dyslexidiagnos i skolÄr 4. Jag har i olika klassrumssituationer observerat hur kompensatoriska hjÀlpmedel anvÀnds eller inte anvÀnds. Observationen följdes upp med semistrukturerade intervjuer med elev, förÀlder, klasslÀrare, specialpedagog och rektor. Under min observation fick jag uppleva hur viktig klasslÀrarens förmÄga att skapa struktur och sammanhang Àr för elever i allmÀnhet och för elever med dyslexi i synnerhet.

Syftet med denna studie var att undersöka om elevers matematiska prestationer pÄverkas av en nedsatt minnesförmÄga, vilka problem det i sÄ fall medför hos eleven och hur vi som pedagoger kan hitta strategier för att underlÀtta för dessa elever.I undersökningen har vi arbetat med 62 elever, av vilka 27 Àr flickor och 35 Àr pojkar, som gÄr sjÀtte skolÄret i en kommunal skola. I studiematerialet ingÄr Àven fyra personer som arbetar i skolans verksamhet. Den metod vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativa intervjuer. VÄr lokala forskning visade att problem med nedsatt minnesförmÄga finns i skolverksamheten i storleksordningen ca 16 % hos eleverna. Problemet Äterfanns oftare hos pojkar Àn hos flickor.

Arbetet handlar om hur förÀldrar till barn i behov av sÀrskilt stöd kÀnner sig förstÄdda och bemötta av personal i förskola/skola. Fokuset Àr pÄ hur förÀldrar har blivit bemötta av personal och pedagoger i förskolan/skolan. FörÀldrar beskriver en skola som inkluderar alla, ur deras synvinkel. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har Ätta förÀldrar som har barn i behov av sÀrskilt stöd intervjuats. Syfte: Syftet med arbetet Àr att försöka förstÄ hur förÀldrar upplever att personal och pedagoger bemöter deras barn i förskola/skola, samt hur förÀldrar tÀnker kring en skola som inkluderar alla barn. Metod: Kvalitativa forskningsintervjuer Àr den metod som har anvÀnts i arbetet. Efter intervjuerna Àr empirin sammanstÀlld och analyserad.

SAMMANFATTNINGDenna undersökning handlar om kreativ matematik hos pedagoger i en Sydafrikansk skola. Inom matematikundervisningen finns det flera olika undervisningsmetoder för pedagogen att anvÀnda sig av, och dessa passar eleverna olika bra. PÄ lÀrarutbildningen i Sverige talas det just nu om att det i den svenska skolan ska arbetas med kreativ matematik. Den kreativa matematiken handlar om att eleverna i matematikundervisningen anvÀnder sig av metoderna Göra- Pröva och TÀnka- Tala, en sÄ kallad handlingsmatematik. Genom att eleverna arbetar laborativt i matematikundervisningen innebÀr det att eleverna fÄr med sig kunskap genom kommunikation, diskussion och reflektion.Eftersom jag fick möjlighet att resa till Sydafrika och ha en del av min slutpraktik dÀr pÄ en skola i en svart traditionell kÄkstad, kunde jag inte lÄta bli att ta tillfÀllet i akt att undersöka hur matematikundervisningen bedrivs i en annan vÀrldsdel.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om lÀrare ser sig ha det stöd och de resurser som krÀvs för att Ästadkomma en inkluderande skola.Vi vill Àven undersöka synen pÄ inkludering.För att möta elevers olikheter i en skola för alla krÀvs att lÀrare skapar goda relationer till elever och förÀldrar. LÀraren mÄste Àven ha goda kunskaper om arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Det Àr ocksÄ viktigt att resurser tillsÀtts. VÄra frÄgestÀllningar har varit vilket stöd lÀrarna fÄr i sitt inkluderingsarbete, vilka insatser som görs och vilka som skulle vara önskvÀrda. Ytterligare en frÄgestÀllning har varit vad skolpersonal har för syn pÄ inkludering.  KlasslÀraren och dennes arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd stÄr i fokus för vÄr studie.Undersökningen genomfördes genom intervjuer. Vi har intervjuat fyra klasslÀrare, tvÄ skolledare, en specialpedagog och en speciallÀrare pÄ tre grundskolor i Stor-Stockholm.

Detta arbete Àr en fallstudie med syftet att undersöka kulturell grÀns mellan vardagslivets subkultur hos elever och skolans subkultur. Arbetet har utförts genom att undersöka elevernas miljöuppfattning och natursyn samt hur eleverna upplevt skolans miljöundervisning i en skola som har mÄnga elever med utlÀndsk bakgrund.Som datainsamlingsmetod anvÀndes kvalitativa intervjuer och textanalys. Sju elever med olika kulturell bakgrund i Är nio intervjuades och sex olika Àmnens lÀromaterial analyserades.Resultatet visade att de sju elevernas uppfattningar av relationerna mellan mÀnniskor, natur och miljö varierar. Det kan bero pÄ att dessa elever har ett annat ursprungsland Àn Sverige. Enligt eleverna Àr miljöundervisningen i skolan mest faktabaserad, vilket sannolikt resulterat i elevernas samstÀmmiga kunskapsnivÄ.

I dagens skola Àr det allt vanligare att elever kÀnner sig stressade, vilket bland annat beror pÄ att de har mÄnga lÀxor och prov samt krav pÄ sig att prestera. Syftet med studien Àr att undersöka om elever i Ärskurs 5 kÀnner sig stressade inför det nationella provet i matematik och vad det i sÄ fall beror pÄ? Studien har genomförts med hjÀlp av en enkÀtundersökning som besvarats av 183 elever. Resultatet av studien redovisas i diagram dÀr det tydligt framgÄr skillnader, sett ur ett genusperspektiv. Resultatet visar att en stor del av de tillfrÄgade eleverna kÀnner i nÄgon grad av stress inför provet, framförallt Àr det tydligt bland flickorna.

Mitt syfte med arbetet var att beskriva, analysera och förstÄ elevers tankar om samverkan mellan hem och skola. För att ta reda pÄ detta har jag utfört kvalitativa intervjuer, dÀr jag har tillÀmpat en hermeneutisk ansats. För att fÄnga informationen vid intervjuerna valde jag att spela in dem med diktafon, dessa intervjuer skrev jag sedan ner för att kunna arbeta med dem. Arbetet har fokuserat pÄ eleverna och deras tankar om samverkan. De medverkande eleverna i undersökningen var mellan sju och nio Är.

Innan jag skrev denna uppsats sÄ funderade jag vÀldigt lÀnge kring vad som lÀmpade sig bÀst och en hel del idéer kom upp. En av dessa idéer handlade om att undersöka elever med svÄrigheter i Àmnet matematik, exempelvis elever med invandrarbakgrund dvs. flersprÄkiga elever.Jag delade upp mina elever i tvÄ kategorier, elever med goda sprÄkkunskaper men mindre bra i matematik, respektive elever med goda matematiska kunskaper men dÀremot bristande sprÄkkunskaper, exempelvis sÄdana som nyligen fullföljt undervisningen i förberedelseklassen.Jag har intervjuat pedagoger och gjort olika enkÀtundersökningar Àven anvÀnt mig av teorier och tidigare forskningar som visar att sprÄket spelar en stor roll för elevens lÀrande..

Syftet med arbetet var att visa hur elever pÄ högstadiet hanterar sina lÀxor och deras möjlighet att fÄ lÀxhjÀlp i hemmet. Jag ville Àven kartlÀgga ungdomarnas attityder till lÀxor. För att fÄ svar pÄ mina frÄgor gjorde jag en kvantitativ enkÀtundersökning och en kvalitativ intervju. Genom dessa metoder framkom det att ungdomarna tycker att lÀxor Àr en jobbig hemuppgift som mÄste göras för att lÀra sig att ta ansvar och utvecklas. Merparten anser att man lÀr sig mer av att ha lÀxor och har svÄrt att tÀnka sig en skola utan lÀxor.

 I vÄr bakgrund ger vi en översikt av tidigare forskning om betydelsen av begreppen inkludering och en skola för alla samt hinder och möjligheter för skolutveckling. Studien utgÄr frÄn hermeneutiken och tar sin teoretiska utgÄngspunkt Bronfenbrenners utvecklingsekologiska modell samt Vygotskijs socialkonstruktivistiska inlÀrningsteori. Syftet med vÄr studie har varit att undersöka hur skolpolitiker, med möjlighet att pÄverka skolutveckling pÄ kommunnivÄ, uppfattar och resonerar kring betydelsen av begreppen inkludering och en skola för alla. Vi valde att göra ett bekvÀmlighetsurval för vÄr studie. Totalt intervjuades Ätta politiker.