Det huvudsakliga syftet med min studie har varit att undersöka hur nÄgra pedagoger tolkar begreppet inkludering samt hur detta begrepp kan komma till uttryck i deras arbete. Data har samlats in genom fokusintervjuer med sex pedagoger frÄn tvÄ arbetslag pÄ en F-5 skola i Stockholm. FrÄgestÀllningen har handlat om pedagogernas syn pÄ inkludering, vilka tankar de hade kring inkluderande undervisning samt vilka eventuella svÄrigheter de sÄg med att arbeta inkluderande. Det framkom genom studien att det rÄdde delade meningar mellan informanterna om vad ett inkluderande arbetssÀtt var. Det ena arbetslaget hÀvdade att det innebar att alla elever skulle befinna sig i klassrummet för att kÀnna sig inkluderade medans det andra arbetslaget menade att det handlade om att eleven skulle kÀnna att den var en del av sammanhanget, oavsett var den befann sig nÄgonstans.

Syfte: Syftet med studien var att studera hur nÄgra lÀrare pÄ en högstadieskola kommunicerade elevers matematiksvÄrigheter med förÀldrar som inte behÀrskar svenska.Teori: Den teoriram som ligger till grund för studien Àr det sociokulturella perspektivet, eftersom det som studerades var kommunikation. Metod: En högstadieskola valdes p.g.a. dess höga andel elever med annat modersmÄl Àn svenska. Alla lÀrare pÄ skolan besvarade en enkÀt. Med enkÀten som underlag gjordes urvalet, som blev sju lÀrare.

Utvecklingsarbetet syftar till att alla elever pÄ skolan ska erbjudas meningsfulla aktiviteter under nÄgra lunchraster i veckan. Eleverna ges ytterligare tillfÀlle till fysisk aktivitet, vilket sker under dessa aktiviteter. Nya kamratrelationer frÀmjas i bÄde de vana och ovana aktiviteterna, eleverna fÄr möjlighet att knyta nya kontakter med elever frÄn andra klasser Àn sin egen. Elevernas inflytande och delaktighet finns med i de olika planerade rastaktiviteterna, dÄ de fÄtt komma med olika förslag som gjorts om eller tagits rakt av..

I en globaliserad vÀrld möts olika kulturer och etniciteter stÀndigt och kan ge upphov till en ojÀmlik maktfördelning. Rester av kolonialismen syns i vÄrt samhÀlle i den norm som den vite mannen representerar. Skolan Àr en mötesplats för mÀnniskor oavsett kön, kultur, klass eller etnicitet. Utan att medvetandegöra kategorisering ur ett maktperspektiv blir skolan endast en reproducerande institution dÀr den strukturella diskrimineringen fÄr rÄda. Vi har för avsikt att uppmÀrksamma skillnadspraktiken utifrÄn etnicitet med avseende pÄ synliggjorda normer.

I denna uppsats granskar jag ett kapitel ur Roger Fjellströms bok Den goda skolan dÀr han behandlar kommunitarismen och för en argumentation kring vad denne teori skulle kunna fÄ för konsekvenser för skolvÀsendet, frÀmst den fostrande aspekten. För att tydliggöra min granskning av detta har jag delat upp Fjellström argumentation i en tes och tre huvudargument. Tesen testas i första hand genom att jag granskar och bemöter Fjellströms tre huvudargument var för sig i.Fjellström menar att en kommunitaristisk skola löper stor risk att bli en skola som enbart anpassar barn och unga efter den föreliggande gemenskapen vilken denna Àn Àr. I min granskning av hans tre huvudargument visar jag dock att de vilar pÄ en för snÀv uppfattning om kommunitarismens idéer och dÀrför inte ger stöd Ät hans tes..

Denna studies syfte Àr att undersöka om det finns ett samband mellan elever och förÀldrars attityder till naturvetenskap. Jag har ocksÄ undersökt i vilken utstrÀckning eleverna fÄr ta del av informell naturvetenskap utanför skolan. Elever pÄ en liten skola i SkÄne och deras förÀldrar deltog i undersökningen som genomfördes med hjÀlp av enkÀter och intervjuer. Jag intervjuade 5 elever och deras förÀldrar och jag fick in 17 enkÀter frÄn förÀldrar. Undersökningen visar att det finns ett visst samband mellan elevernas och förÀldrarnas attityder till naturvetenskap.

Examensarbete som bestod i att rita en lÄg- och mellanstadieskola i det nybyggda omrÄdet Annedal. Skolan Àr programmerad för cirka 600 elever, sex Ärskurser med fyra klasser i varje Ärskurs, 25 elever i varje klass. Utöver de olika klassrummens hemklassrum breddades skolans program genom att lÄta specialklassrummen (slöjdsalar, idrottshall, mm) rita sig utÄt och bli offentliga lokaler efter skoltid. Skolans program bestÄr alltsÄ av 24 klassrum med tillhörande hemvister, tvÄ musiksalar, sal för trÀslöjd, sal för syslöjd, bibliotek, fullskalig idrottshall med fyra tillhörande omklÀdningsrum, en aula som rymmer hela skolan samt andra mer serviceinriktade skollokaler sÄsom matsal, skolkök och kontor för skolans administration.För att ta sig an skolans stora program anvÀndes en metod dÀr skolan fick komma till som i ett collage. Olika vÀl fungerande rumsligheter frÄn andra projekt blev inspirationskÀllor som införlivades och fogades in i byggnaden.Tanken om collaget blev Àven vÀgledande i utformningen av byggnadens estetik samt dess tekniska detaljer.

NÀr folkskolan infördes i Sverige Är 1842, fanns det ingen klassindelning. Den vanligaste förekommande modellen var att flera Äldrar gick i samma klassrum, med en lÀrare. Det Àr alltsÄ inget nytt pÄfund att barn av olika Äldrar med en gemensam lÀrare undervisas i ett och samma klassrum. Men Äldersintegrerade klasser har blivit allt mer vanligt i den svenska skolan sedan den pÄ nytt introducerades i slutat av 1970-talet. Man rÀknar med att Är 2001 gÄr drygt 30%elever i de lÀgre Äldrarna i en Äldersintegrerad klass sina första skolÄr.

Undersökningen Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med fem pedagoger om deras arbete för elever i behov av sÀrskilt stöd. Undersökningen gjordes pÄ tvÄ grundskolor. Syftet var att bilda en uppfattning samt fÄ en inblick i lÀrandesituationen för dessa elever utifrÄn pedagogers perspektiv. Vi undersökte pedagogernas insatser och resurser för att stötta elevers lÀrande och har Àven lÀst forskningslitteratur angÄende elever i behov av sÀrskilt stöd. Viktiga faktorer för att stötta dessa elever Àr ett positivt förhÄllande mellan pedagog och elev, samarbetet mellan skola och hem, ordning och struktur i klassrummet och visuell- och auditiv förmÄga.

Syftet med vÄrt arbete var att fÄ en uppfattning om hur sprÄklÀrare i engelska och svenska ser pÄ varierande undervisningsmetoder som ett sÀtt att skapa motivation bland sina elever. För att fÄ reda pÄ detta har vi gjort en enkÀtundersökning (enkÀter med öppna frÄgor) bland sex sprÄklÀrare pÄ en skola, Äk 7?9, i Kalix kommun, som varit yrkesverksamma mellan 8-26 Är. Vi identifierade tre aspekter av motivation, nÀmligen behov, intresse och lust att lÀra. Resultatet visar att alla lÀrarna Àr överens om att varierande undervisningsmetoder skapar motivation och lust att lÀra.

Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur samarbetet fungerar mellan klasslÀrare och specialpedagoger pÄ en skola i StockholmsomrÄdet samt dess pÄverkan pÄ berörda elever. FrÄgestÀllningarna som har fungerat som stöd för undersökningens genomförande Àr följande: Vilka problem upplever klasslÀrare och specialpedagoger i sin undervisning i förhÄllande till elever i behov av sÀrskilt stöd? Hur fungerar samarbetet mellan klasslÀrare och specialpedagoger pÄ skolan? Hur pÄverkas berörda elever av detta?Metoden som har anvÀnts för att genomföra undersökningen har frÀmst varit kvalitativ i form av intervjuer. Undersökningen utgörs av fyra kvalitativa intervjuer med tvÄ klasslÀrare samt tvÄ specialpedagoger pÄ en skola i Stockholms lÀn. Resultatet för studien visar att problemen som klasslÀrarna och specialpedagogerna upplever i undervisningen i förhÄllande till elever som krÀver extra stöd framför allt relateras till tidsbristen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om lÀrare ser sig ha det stöd och de resurser som krÀvs för att Ästadkomma en inkluderande skola.Vi vill Àven undersöka synen pÄ inkludering.För att möta elevers olikheter i en skola för alla krÀvs att lÀrare skapar goda relationer till elever och förÀldrar. LÀraren mÄste Àven ha goda kunskaper om arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Det Àr ocksÄ viktigt att resurser tillsÀtts. VÄra frÄgestÀllningar har varit vilket stöd lÀrarna fÄr i sitt inkluderingsarbete, vilka insatser som görs och vilka som skulle vara önskvÀrda. Ytterligare en frÄgestÀllning har varit vad skolpersonal har för syn pÄ inkludering.  KlasslÀraren och dennes arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd stÄr i fokus för vÄr studie.Undersökningen genomfördes genom intervjuer. Vi har intervjuat fyra klasslÀrare, tvÄ skolledare, en specialpedagog och en speciallÀrare pÄ tre grundskolor i Stor-Stockholm.

Det har visat sig att inom specialpedagogiken finns det mĂ„nga motstridigheter. Åsikterna gĂ„r isĂ€r om vilka lösningar som Ă€r bĂ€st för elever i behov av sĂ€rskilt stöd. Mitt syfte med uppsatsen Ă€r att genom en kvalitativ fallstudieinspirerad undersökning fĂ„ insikt i hur man pĂ„ en skola har valt att ge stöd till elever som Ă€r i behov av sĂ€rskilt stöd. För att fĂ„ en uppfattning om skolans alternativa undervisningsform har jag intervjuat berörda parter och dessutom gjort en observation. Den alternativa undervisningsformen Ă€r en liten undervisningsgrupp som har visat sig vara allt vanligare i grundskolan idag.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att kartlÀgga i vilken grad gymnasielÀrare pÄ en gymnasieskola i Norrbottens inland uppfattat sig som marknadsförare av sig sjÀlv, av sitt program och/eller av sin skola. Syftet Àr Àven att kartlÀgga om detta lett till konflikter i det etiska myndighetsuppdragetsom betygsÀttning innebÀr. Uppsatsens forskningsfrÄgor har varit:- Upplever lÀrare att deras arbete handlar om marknadsföring?- Upplever lÀrarna att det finns en konflikt i deras objektiva betygsÀttningsuppdrag och ett eventuellt marknadsföringsuppdrag?- Hur hanterar lÀrarna relationerna till förÀldrar och elever i förhÄllande till marknadsföringsuppdraget?- Finns det uttalade rutiner för hantering av missnöjda elever?- Klarar skolan sitt kunskapsuppdrag?Studien har pÄvisat att lÀrare som upplever en tillhörighet till ett/nÄgra fÄ program tycks uppleva att yrket till högre grad handlar om marknadsföring Àn lÀrare som saknar koppling till ett program. YrkeslÀrare tycks uppleva att yrket till högre grad handlar om marknadsföring Àn teorilÀrare, vilket kan ses som en följd av att lÀrare pÄ ett yrkesprogram per definition tillhör ett program och kÀnner programtillhörighet.LÀrare som upplever större osÀkerhet kring det framtida tjÀnsteunderlaget anser sig till en högre grad pÄverkas av de relationer som de har till sina elever vid betygsÀttning Àn lÀrare som upplever en lÀgre osÀkerhet kring det framtida tjÀnsteunderlaget.LÀrarna hanterar frÀmst elever som Àr missnöjda med utbildningen sjÀlva.

För att integreras i samhÀllet och för att kunna ta del av medborgerliga rÀttigheter krÀvs goda sprÄkkunskaper. Goda sprÄkkunskaper Àr ocksÄ ett mÄste för att invandrarelever ska kunna tillgodogöra sig undervisningen i skolan pÄ ett tillfredsstÀllande sÀtt. Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka sprÄkförstÄelsen hos grundskoleelever med invandrarbakgrund. För att uppnÄ vÄrt syfte har vi gjort dels en litteraturstudie, dels en undersökning av sprÄkförstÄelse hos elever i nionde klass. Av litteraturstudien framgÄr att mÄnga elever med invandrarbakgrund har brister i det svenska sprÄket.