Syftet med studien var att undersöka om skolan Àr till för alla, Àven de högpresterande och sÀrbegÄvade eleverna i matematik. Genom kvalitativa intervjuer av rektorer/bitrÀdande rektorer pÄ fem skolor och Lars Narvselius, ansvarig för Mensas program för begÄvade barn, undersöktes hur undervisningen ser ut för de elever som ligger steget före i matematik. Dessutom undersöktes hur matematikundervisningen skulle kunna se ut för att inkludera alla elever. Studien visar att undervisningens utformning och innehÄll inte kan vara likadan för alla elever eftersom behoven Àr olika, men att tillhöra en grupp, att kÀnna trygghet i den gruppen och att bli sedd av kamrater och vuxna Àr alla elevers rÀtt i skolan. Pedagogerna mÄste ta hÀnsyn till att Àven högpresterande och sÀrbegÄvade elever behöver bekrÀftelse och stimulans, genom att erbjuda dem specialundervisning, antingen i den vanliga klassen, i speciella klasser eller i sÀrskilda skolor..

Synen pÄ skolor varierar, och dÀrmed synen pÄ dess elever. NÀr elever pÄ en lÄgpresterande skola överförs till en högpresterande skola blir det liv pÄ förÀldrar som anser att nivÄn kommer att sjunka. IstÀllet började de lÄgpresterande eleverna att prestera bÀttre. Denna sekvens i svensk utbildningshistoria Àr en del av debatten angÄende förvÀntningar, ett forskningsomrÄde som startades upp av Robert Rosentahl pÄ 60-talet och som domineras av tanken att elever presterar bÀttre med höga förvÀntningar. FörvÀntningsteorier finns idag nÀrvarande som en viktig del i Skolverkets riktlinjer, och som del av dessa teorier Àr motivation en essentiell del.

Elevinflytande betraktas pÄ mÄnga skolor ofta som nÄgonting nytt som ska in i undervisningen. PÄ andra skolor Àr det en sjÀlvklarhet som redan finns dÀr. Att man har olika uppfattningar om elevinflytande och dess betydelse i skolan har enligt tidigare undersökningar visat sig vara vanligt, men hur skiljer sig dessa uppfattningar Ät mellan lÀrare och elever? Har de samma syn pÄ inflytande? För att fÄ fram ett resultat har vi anvÀnt oss av elevenkÀter och lÀrarintervjuer i Är 4 och 9. LÀroplanen skriver i sina mÄl att elevinflytande ska finnas pÄ alla ÄldersnivÄer i skolan, att man redan i förskolan ska ha möjlighet till inflytande, som sedan succesivt ska öka fram till gymnasieskolan.

FrÀmlingsfientlighet, rasism och nazism har pÄ senare Är uppmÀrksammats allt mer i de svenska medierna. SÄ gott som varje vecka möts vi av hÀndelser med anknytning till detta exempelvis skinheadgÀng som etablerar sig i svenska kommuner, ökade motsÀttningar mellan invandrare och svenskar, rasister som begÄr brott som hot, misshandel och hets mot folkgrupp. Allteftersom detta har uppdagas sÄ har Àven kampanjer mot frÀmlingsfientlighet, rasism och nazism startats i förebyggande syfte. Detta har vÀckt mina tankar och som lÀrare Àr en av mina uppgifter i skolan att förmedla kunskap om grundlÀggande demokratiska vÀrderingar. Jag anser att skolan hÀr har en viktig roll eftersom eleverna oavsett hemmets uppfattning fÄr möta ett demokratiska synsÀtt.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ ta del av pedagogers erfarenheter av att ha individintegrerade elever i sin grupp/klass och att fÄ ta del av pedagogers syn pÄ hur vi kan nÄ ett ökat samarbete mellan grundskolan och grundsÀrskolan. Och hur skolan kan bli bÀttre pÄ att möta alla elever i behov av sÀrskilt stöd.De senaste Ären har det skett en ökning till sÀrskolan men ÀndÄ har samhÀllet en vision om ?en skola för alla?. Uppsatsen tar upp sÀrskolan och deras arbetssÀtt och vilka elever som sÀrskolan Àr till för. Carlbeck-Kommitténs slutbetÀnkande tas upp i ett eget kapitel och dÀr ges frÄgor som rör ett nÀrmande av de bÀgge skolformerna.

Studien undersöker huruvida elever anvÀnder sig av olika strategier vid problemlösning i matematik, dÄ de arbetar enskilt eller i grupp och vad de tycker om problemlösning i mate-matik? 32 elever i Är 4 i en skola i södra Sverige fick arbeta med problemlösningsuppgifter i matematik, enskilt och i grupp. Som grund för analys av elevers olika strategier vid problemlösning har vi anvÀnt ett urval av Mölleheds (2001) faktorer för problemlösning, nÀmligen följande fem: textförstÄelse, talförstÄelse, rÀkneförmÄga, logik och matematiska begrepp. Undersökningen visar att eleverna hade sÀmre resultat nÀr de arbetade med uppgifterna i grupp i jÀmförelse med de som arbetade enskilt..

Rapporten behandlar lÀrarens roll i den rÄdande intentionen om en skola för alla. Syftet Àr att ge en vidgad förstÄelse kring lÀrarens roll i förhÄllande till elever med diagnosen ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder). Studien har baserats pÄ nÄgra centrala frÄgor kring om, och i sÄ fall hur undervisningssituationen skiljer sig i förhÄllande till dessa elever, samt vad som ingÄr i lÀrarens ansvar nÀr det gÀller utredning av eleven och förÀldrakontakt. Studien avser Àven utreda hur lÀrare upplever det stöd som finns till förfogande i form av olika resurser. Via kvalitativa intervjuer med fem olika lÀrare har data insamlats och analyserats.

Examensarbete: RegnbÄgen har mÄnga fÀrger - Bifrostinspirerad undervisning. Författare: Erik Nygren. Syftet med denna undersökning Àr att beskriva ett Bifrostinspirerat tematiskt arbetssÀtt samt visa pÄ lÀrares, elevers och förÀldrars uppfattningar kring denna undervisningsform. Jag vill ge sken Ät en pedagogik olik en förmedlingspedagogik dÀr katederundervisning utgör arbetssÀttet. (se bilaga 1). För min undersökning har jag intervjuat lÀrare, elever och förÀldrar pÄ en skola som arbetar Bifrostinspirerat. Tre olika perspektiv som ger en djupare bild av arbetssÀttet och verksamheten.

Syftet med vÄr uppsats Àr att jÀmföra lÀrares syn pÄ auktoritet i förhÄllande till genus mellan en mÄngkulturell skola och en svensk homogen gymnasieskola. Hur ser lÀrarna pÄ förhÄllandet mellan auktoritet och genus och upplever de att det finns skillnader mellan dessa begrepp vid jÀmförelse mellan skolorna? Vi menar att det finns en större variation bland elever beroende pÄ kultur och etnicitet i den mÄngkulturella skolan Àn den svenska homogena skolan, dÀr kulturen frÀmst representeras av elever med etniska svensk bakgrund, dÀrav ordet homogen. Begreppet genus handlar om en social konstruktion, dÀr individer tillskrivs olika normer och sÀtts i olika fack beroende pÄ sitt biologiska kön. VÄr undersökning baseras pÄ kvalitativa intervjuer med en manlig och en kvinnlig lÀrare frÄn vardera skola.

Syftet med studien har varit att undersöka faktorer som pÄverkar eleven vid val till lokalt idrottsgymnasium eller riksidrottsgymnasium inom idrotterna fotboll och golf samt undersöka hur eleverna upplever kombinationen skola/idrott och deras framtida mÄlsÀttningar med sin idrott och sina studier.Undersökningen bestod av en enkÀt, vilken besvarades av 48 elever som studerade i Ärskurs 3 lÀsÄret 2004/2005 pÄ det lokala idrottsgymnasiet Borgarskolan i GÀvle, riksidrottsgymnasiet golf i Perstorp och riksidrottsgymnasierna fotboll i VÀsterÄs och Norrköping. Undersökningen kompletterades med sex intervjuer, en instruktör, en lÀrare och fyra elever.Valet av idrottsgymnasium inom golf styrs, enligt denna undersökning, av bra trÀningsförhÄllanden samt en duktig instruktör. Att trÀningsgruppen hÄller hög kvalité har ocksÄ betydelse. FörÀldrarna har större pÄverkan vid val till riksidrottsgymnasium Àn vid val till lokalt idrottsgymnasium i bÄde fotboll och golf. Vid val av idrottsgymnasium inom fotboll tycks valet frÀmst pÄverkas av trÀningsförhÄllanden och kvalitén pÄ trÀningsgruppen .

Syftet med studien Àr att undersöka hur en skola för alla framstÀlls i 2011-Ärs skollag jÀmfört med 1985-Ärs skollag samt i 2011-Ärs lÀroplan, Lgr11, jÀmfört med 1994-Ärs lÀroplan, Lpo94. Empirin har begrÀnsats till de avsnitt som berör grundskolan ur perspektivet en skola för alla och elever i behov av sÀrskilt stöd, i de bÄda skollagarna och lÀroplanerna (endast kapitel 1). Analysen gjordes utifrÄn tvÄ av Faircloughs tre diskursdimensio­ner: text och diskursordning. I diskussionen anknyts till den tredje dimensionen: den sociala praktiken. Analysverktyget för diskursordningen var dels inspirerat av Asp-Onsjös (2006) aspekter av inkludering (rumslig, socialt och didaktiskt) dels av Perssons (2010) modell för analys av grundlÀggande demokrativÀrden.

Kommunikation och ett bra samarbete mellan skola och arbetsmarknad Àr nödvÀndigt för att fÄ till professionella utbildningar för vÄra elever, sÄ kallad arbetsplatsförlagt lÀrande (APL). Detta examensarbete inriktar sig pÄ att undersöka samarbetet mellan lÀrare och handledare ute pÄ arbetsplatser samt undersöka vilka faktorer som kan bidra till att samarbetet blir bÀttre och hÀrigenom förbÀttra kunskapsutvecklingen för eleverna.Fyra arbetsplatser samt tvÄ skolor i olika delar av Sverige, dÀr handledare och lÀrare i varierande Äldrar med yrkeskunskaper prÀglar respektive bransch, utgör resultatdelen i denna studie. FrÀmst har fokus legat pÄ hur kommunikation mellan skola och arbetsliv fungerar och om eller hur förbÀttringar mellan skola och arbetsliv skulle kunna ske utifrÄn arbetsplatsernas perspektiv och erfarenhet av APL.Av de tillfrÄgade lÀrare, som besvarade frÄgor kring hur kommunikation mellan skola och arbetsliv upplevs, svarade majoriteten i runda ordalag att den kÀnns tillfreds men att mycket kan göras för att förbÀttra denna samverkan. Handledarnas uppfattning om samarbetet kunde liknas vid lÀrarnas, att arbeta för en bÀttre samverkan, men de saknade Àven kontinuerlig uppföljning frÄn skolans sida pÄ de bedömningar som de utför pÄ eleverna efter avslutad APL-period för att veta om huruvida deras praktiska undervisning motsvarat skolans förvÀntningar eller inte.Genom denna rapport har vi fÄtt veta att handledarna önskar att eleverna fÄr en undervisning i skolan och ökad förstÄelse för hur viktigt beteende och förhÄllningssÀtt Àr ute pÄ arbetsplatserna. Dessa faktorer Àr kanske de viktigaste att fÄ gehör för ute pÄ skolorna och pÄ sÄ sÀtt skapa ett framgÄngsrikt samarbete mellan skola och arbetsliv..

Detta examensarbete undersöker elevers och lÀrares syn pÄ skolans fysiska miljö och dess betydelse för lÀrande. Undersökningen sker pÄ tvÄ gymnasieskolor i en och samma stad i SkÄne, den ena skolan Àr en kommunal skola och den andra skolan Àr en friskola. Syftet med studien Àr dels att studera hur elever och lÀrare pÄ gymnasiet förhÄller sig till skolans fysiska miljö och vad de har för tankar om hur denna miljö pÄverkar lÀrandet, dels att försöka se om det finns nÄgra skillnader eller likheter i resonemanget pÄ de tvÄ skolorna. FrÄgestÀllningar angÄende upplevelse av fysisk skolmiljö, pÄverkansmöjligheter samt medel för att Àndra den fysiska miljön formuleras. Till detta kopplas en teori angÄende möjligheter till aktivitet och kreativitet i klassrummet. Resultatet av undersökningen visar att friskolans elever och lÀrare trivs bÀttre med skolans fysiska miljö, upplever att de kan pÄverka miljön mer samt Àr mer nöjda med utrymmena pÄ skolan Àn vad den kommunala skolans elever och lÀrare Àr.

Syftet med denna studie Àr att undersöka entreprenörskap i grundskoleundervisning dÄ den nya skolreformen som infördes 2011 har detta som fokus. Reformen betonar att entreprenörskap ska frÀmjas hos elever av alla Äldrar med fokus pÄ entreprenöriella kompetenser. Studien Àr kvalitativ och avser söka tecken pÄ tendenser till ett entreprenöriellt förhÄllningssÀtt utifrÄn kvalitativa intervjuer genomförda pÄ tvÄ grundskolor. Studien avser Àven söka tecken pÄ huruvida ett aktivt arbete med entreprenörskap i undervisningen resulterar i en större grad av entreprenöriellt förhÄllningssÀtt. De intervjuer som utgör studiens empiriska grund Àr hÀmtade frÄn en skola som aktivt arbetar med entreprenöriellt lÀrande samt en som ej har ett betonat arbete kring Àmnet.

Den formella lĂ€s- och skrivundervisningen i Sverige inleds i Ă„rskurs 1. Hur lĂ€s- och skrivundervisning bedrivs kan skilja sig Ă„t mellan olika klasser. Trageton (2005) har utvecklat en lĂ€s- och skrivinlĂ€rningsmetod dĂ€r inlĂ€rningen sker via dator.Syftet med föreliggande studie var att undersöka och utvĂ€rdera hur ett antal lĂ€s-, skriv- och sprĂ„kförmĂ„gor pĂ„verkas av Tragetons lĂ€s- och skrivinlĂ€rningsmetod via dator jĂ€mfört med traditionell lĂ€s- och skrivinlĂ€rning.I studien deltog totalt 26 elever i Ă„rskurs 1 pĂ„ en skola i Östergötland. Datorklassen utgjordes av 13 elever i en klass med lĂ€s- och skrivinlĂ€rning via dator. Kontrollgruppen utgjordes av 13 elever i en klass med traditionellt lĂ€s- och skrivinlĂ€rningssĂ€tt.