Syftet ?r att utforska matematikgruppens gemensamma kunskapsproduktion och holistiska f?rst?else f?r kunskapsomr?det ?sexualitet, samtycke och relationer? som en integrerad del av matematikundervisningen. Den syftar vidare till att bidra med att belysa villkoren f?r matematikgruppens kunskapsproduktion och bepr?vande av erfarenheter genom kommunikativa och demokratiska arenor. Resultatet visar att matematikgruppen utvecklar en f?rst?else f?r kunskapsomr?det som ett demokratiskt och relationellt f?rh?llningss?tt, tillsammans med ett normmedvetet inneh?ll.

Bakgrund: En av skolans frÀmsta uppgifter Àr att lÀra elever att lÀsa och skriva. Vi fick bÄda ett stort intresse för elevers lÀs- och skrivutveckling efter att ha gÄtt kursen Barns skriftsprÄksutveckling 1 i termin 5 pÄ Högskolan VÀst. Under utbildningens gÄng har det betonats att vi mÄste ha kunskap och förstÄelse för dagens mÄngkultur. Vi kÀnde att vi ville fördjupa oss i dessa tvÄ Àmnen. Vi fann en mÄngkulturell skola dÀr man i ett av arbetslagen arbetade utefter Arne Tragetons metod som innebÀr att man börjar med att skriva pÄ datorn innan man börjar med handskrivning.

Malmö Högskola LĂ€rarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogisk pĂ„byggnadsutbildning Höstterminen 2006 Wiborgh, Åsa. & Wistrand, Anna. (2006). SĂ€rskilda undervisningsgrupper i en skola för alla. (Special teaching groups in a school for all children).

Syftet med denna studie var att belysa ADHD-diagnostiserade elevers skolsituation utifrÄn deras eget och förÀldrarnas perspektiv. Syftet besvarades genom att undersöka hur nÄgra elever/tidigare elever med diagnosen ADHD och deras förÀldrar upplevde skolsituationen, hur elever/tidigare elever och deras förÀldrar ansÄg att eleverna blev bemötta i skolan och om de ansÄg att eleverna fick det stöd de behövde för att lyckas i skolan. I studien anvÀndes en kvalitativ undersökningsmetod utifrÄn ett systemteoretiskt perspektiv, dÀr man ser pÄ samspel mellan elev, skola, pedagoger och förÀldrar. Systemteori kan vara till hjÀlp för att förstÄ det som hÀnder runt omkring en elev och hur det hela hÀnger ihop. Om man kan förstÄ och förklara det som hÀnder, sÄ kan man lÀttare föreslÄ förbÀttringar.

Syftet med studien Àr att bidra till en ökad förstÄelse för de pedagogiska utmaningar som blivande lÀrare i Ärskurs 1-6 kan stÄ inför nÀr det gÀller specialundervisning. Ambitionen har varit att lyfta nÄgra pedagogers tal om specialundervisning och elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur beskriver pedagogerna samarbetet mellan klasslÀrare och speciallÀrare/specialpedagog? Hur beskriver pedagogerna att de organiserar specialundervisningen för att skapa förutsÀttningar för elever i behov av sÀrskilt stöd att nÄ de nationella mÄlen? I studien har intervjuer anvÀnts som metod. Intervjuerna har genomförts med sju pedagoger varav tre yrkeskategorier finns representerade: klasslÀrare, speciallÀrare och specialpedagog.

Mot bakgrund av tidigare forskning kring ADHD Àr syftet med denna studie att fÄ en djupare inblick i hur pedagoger pÄ en organisatorisk nivÄ bemöter ADHD elever i undervisningen. Detta görs genom att synliggöra de erfarenheter pedagoger i grundskolans senare Är har inom omrÄdet. Kunskap om att hantera elever med ADHD Àr vÀrdefull eftersom det blir lÀttare att bemöta och undervisa elever med denna diagnos. Detta val gjordes för att diagnosen ADHD ofta förekommer i dagens skolor och i flera elevgrupper. Detta stÀller stora krav pÄ pedagogen att besitta tillrÀckliga kunskaper, sÄvÀl organisatoriskt som pedagogiskt, för att kunna hantera och bemöta dessa elever i olika undervisningssituationer.

Dagens skola ska vara en skola för alla som mĂ„ste se vilken resurs det Ă€r att eleverna Ă€r olika. Men en skola för alla Ă€r Ă€n sĂ„ lĂ€nge bara en politisk önskan och ett ideal. För att det ska kunna bli verklighet mĂ„ste bĂ„de flexibiliteten och kunskapen ökas inom skolan anser mĂ„nga. Även skolans förklaringsmodeller för vad som Ă€r onormalt och deras synsĂ€tt behöver Ă€ndras. För vad innebĂ€r egentligen onormalt i en skola för alla? I mitt syfte stĂ€llde jag följande frĂ„gor: Tror skolledaren att det finns möjlighet för skolan att anpassas sĂ„ att den tillgodoser alla elevers olika behov? Finns det en flexibilitet i dagens skola? Vilka visioner har skolledare om sina skolor men Ă€ven skolorna i framtiden generellt? För att fĂ„ svar pĂ„ dessa frĂ„gor valde jag att göra en kvalitativ forskning dĂ€r jag intervjuade Ă„tta stycken subjektivt utvalda skolledare.

Syftet med denna uppsats var att undersöka om lÀrare anvÀnder sig av ett interkulturellt förhÄllningssÀtt i sin undervisning. En kvalitativ forskningsmetod med en fenomenologisk inriktning har anvÀnts. 12 stycken lÀrare pÄ tvÄ olika grundskolor har intervjuats. Den ena skola hade i majoritet etnisk homogen men socioekonomisk heterogen sammansÀttning och den andra skolan hade en etnisk och socioekonomisk heterogen sammansÀttning av elever. Resultatet som uppkom visade att lÀrarna i den etnisk och socioekonomisk heterogena skolan i större utstrÀckning anvÀnde sig av ett interkulturellt förhÄllningssÀtt.

Studien handlar om hur en samverkan kan se ut pÄ en skola, i ett arbetslag mellan fritidshem och skola, mellan lÀrare för de tidigare Äldrarna och fritidspedagoger. Undersökningen görs för att belysa vilka faktorer det Àr som pÄverkar hur en samverkan mellan skola och fritidshem kan gestalta sig i praktiken. Dessutom finns det inte mycket forskning kring Àmnet. De tvÄ yrkesgrupperna förvÀntas samarbeta i skola och fritids, för att skapa en helhetsutbildning för barnet sett till hela dagen. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer av lÀrare för de tidigare Äldrarna och fritidspedagoger, belyser studien pedagogernas syn pÄ samverkan samt hur en sÄdan samverkan kan se ut, med hjÀlp av följande frÄgestÀllningar.

Syftet med föreliggande studie Àr att studera en svensk skola utomlands och dess mellanstadielevers och lÀrares upplevelser av den thailÀndska religionen. Uppsatsens frÄgestÀllningar:· Hur upplever eleverna att de pÄverkas av att gÄ i en svensk skola utomlands?· Hur beskriver lÀrarna att de arbetar med undervisningen i religion pÄ en svensk skola utomlands?· Hur upplever eleverna den thailÀndska religionen i skolan? Finns det nÄgra likheter eller skillnader, enligt lÀrare och elever, med svenska skolan hemma, nÀr det gÀller religionsundervisningen?Resultatet av undersökningen visade att eleverna uppskattade den lÀrarledda tiden som de tyckte var möjlig i större utstrÀckning pÄ skolan utomlands. Undersökningen visade Àven att lÀrarna upplevde att det fanns mÄnga likheter med religionsundervisningen i Sverige sÄsom kursplaner och Àmnets innehÄll medan de ansÄg dÀremot att det som skiljde dem Ät var möjligheten till mycket mer studiebesök och möjlighet till lÀrarledd tid pÄ skolan i Thailand. Eleverna upplevde buddhismen pÄ olika vis och med olika djup kunskap beroende pÄ hur lÀnge de varit pÄ plats i Thailand..

Syftet med undersökningen Àr att framhÀva pedagogers perspektiv pÄ för- och nackdelar med arbetet kring strategin att skriva sig till lÀsning. Metoden vi valt Àr kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex verksamma pedagoger som alla arbetar med att skriva sig till lÀsning med hjÀlp av dator. Pedagogerna fick inte nÄgra frÄgor innan intervjutillfÀllet. Forskningsbakgrunden tar upp ett historiskt perspektiv pÄ lÀs- och skrivinlÀrningen, verksamma lÀrare som arbetar med pedagogiken samt hur anvÀndandet av tekniken i strategin fungerar.

En studie i hur datorer anvÀnds inom skola för de lÀgre Äldrarn i Sverige..

Skolk innebÀr olovlig frÄnvaro frÄn skolan och det finns undersökningar som visar pÄ att skolk Àr ett uttryck för ungdomens en i hög grad riskfylld livssituation dÀr misslyckandet med skolan ofta leder till missbruk och kriminalitet. Det har visat sig att bland skolkarna finns bÄde kriminalitet, droger, tobak, ungdomskriminalitet och andra problem överrepresenterat jÀmfört med icke skolkande elever. Det finns olika svar pÄ var skolk beror pÄ enligt vad som framkommer vid undersökningar bland elever, men den vanligaste orsaken Àr att bland eleverna som skolkade Àr det vanligt med bristande tillsyn frÄn förÀldrarna och missbruk hos förÀldrarna, sÄ kallade familjerelaterade faktorer. NÀr det gÀller skolrelaterade faktorer till skolk Àr bristen pÄ uppmuntran att nÀrvara i skolan en faktor som pÄverkar och andra förklaringar Àr missnöje med skolpersonal, lektioner och attityder hos personal och andra elever. Syftet med detta examensarbete Àr att utifrÄn kvalitativa intervjuer med rektor, lÀrare och personal inom elevhÀlsan undersöka hur skolkproblematik hanteras och vilka tankar som finns kring skolk.

Beskriver förhÄllnings sÀttet och samspelet mellan förÀldrar och pedagoger i skolan..

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur det sÀrskilda lÀs-, uttals- och skrivstöd fungerar som elever fÄr i en sÀrskild studioverksamhet pÄ en sfi-skola och vad jag som sfilÀrare kan tÀnka pÄ för att stödja eleverna sÄ att de nÄr mÄlen. I samband med detta har jag Àven studerat och jÀmfört de fyra elevernas texter i tal och skrift samt deras tankar kring att ha "en bra svenska", sjÀlvförtroende och om acceptans i det svenska samhÀllet.Studien som Àr en utvÀrdering av en sÀrskild stödundervisning för elever pÄ en sfi-skola i Sverige visar med hjÀlp av tester och intervjuer att verksamheten Àr ett vÀrdefullt komplement till den ordinarie verksamheten. De fyra intervjuade eleverna menar att man lÀr sig snabbare i "studion"och fÄr mer individuell tid Àn i den ordinarie undervisningen. NÄgra fonemtest visar att de fyra eleverna nÀstan halverat sina fel vid det andra testet, medan fyra andra elever, som aldrig har fÄtt sÀrskilt stöd, endast gör en minskning med nio av totalt 90 fel. Eleverna, som har fÄtt stöd, börjar lÀra sig de svenska sprÄkljuden i tal och skrift men de gör fortfarande mÄnga fel.