Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ hur lÀraren kan bedriva undervisning i klassrummet och samtidigt behÄlla busungarna i salen. Med ordet busungar menas alla barn, bÄde flickor och pojkar, som allmÀnt stör inne i klassrummet. Oftast Àr dessa elever vÀldigt stökiga och högljudda. Genom litteraturstudier, intervjuer och observationer med de olika parterna som Àr inblandade i elevernas undervisning har möjligheter att integrera dessa elever i undervisningen undersökts. PÄ den skola dÀr den empiriska delen av undersökningen genomfördes har man ett fungerande system dÀr busungarna tas om hand pÄ ett bra sÀtt sÄ att de inte stör undervisningen..

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka om elever med svenska som andrasprÄk i Är 7 - 9 tycker om att lÀsa respektive inte lÀsa och vad begreppet lÀslust betyder för dem respektive för deras andrasprÄkslÀrare. Vidare undrar jag vad som fÄngar deras lÀslust och hur man kan fÄnga deras lÀslust..

Studien undersöker relationen mellan skolpersonal och förÀldrar. Syftet med studien har varit att undersöka ifall relationen har Àndrats de senaste Ären och pÄ vilket sÀtt. Detta har sedan kopplats mot medborgarnas förÀndrade roll i vÀlfÀrdsstaten. .

Titel: Hur pÄverkas eleverna av projektarbete i skolan? Om lÀrares förestÀllningar om projektarbete.Författare: Veronica Andersson & Camilla AxelssonTyp av arbete: Examensarbete (10p)Handledare: Gunnar CardellExaminator: Maud SöderlundProgram: LÀrarprogrammet, Högskolan GÀvleDatum: December -2007Syftet med denna uppsats var att undersöka lÀrares uppfattningar om projektarbete i skolan. Vi ville ta reda pÄ hur projektarbete pÄverkar eleverna i skolan, inte bara kunskapsmÀssigt utan ocksÄ om det har nÄgon pÄverkan pÄ elevernas personliga utveckling och för stÀmningen i klassen. Vi intervjuade tvÄ stycken lÀrare med lÄng lÀrarerfarenhet och som bÄda har arbetat en lÀngre tid med olika projekt pÄ samma skola. Skolan Àr en byskola i mellansverige dÀr ett 20 tal lÀrare och pedagoger arbetar.Resultatet av undersökningen visar att projektarbete har en positiv pÄverkan pÄ elevernas personliga utveckling.

Av tradition har specialpedagogiken handlat om normalitet och avvikelse. MÄlet med dagens skola Àr en skola för alla, dÀr den breda mÄngfalden ses som en tillgÄng. Alla som lever tillsammans i samhÀllet ska ocksÄ kunna gÄ i samma skola. Studien syftar till att genom en kvalitativ studie undersöka vilka förvÀntningar lÀrare i grundskolan har pÄ specialpedagogen. Samtidigt redogörs för den syn specialpedagogen sjÀlv har pÄ sitt uppdrag.

Det blir allt vanligare med aktiva lektioner, dÀr elever kroppsligt fÄr vara med och delta. Alla elever kan inte lÀra sig pÄ det stillasittande traditionella sÀttet. Efter det att psykologen Howard Gardner pÄvisade att det finns sju olika intelligenser, har allt fler"intelligenstester"framtagits, som med olika svÄrighetsgrad kan anvÀndas i klassrummet.En av intelligenserna, den kinestetiska har jag i detta arbete vÀnt ut och in pÄ. I arbetet finns svar pÄ vad det Àr, hur de kinestetiska eleverna behöver arbeta i klassrummet och hur en lÀrare med hjÀlp av olika intelligenstest kan finna dessa elever. Arbetet avslutas med elevintervjuer dÀr kinestetiska elever ger sin bild av hur det Àr att gÄ i en skola dÀr alla elevers intelligens framhÄlls.

Det finns idag en mÀngd forskning som visar hur eleven pÄverkas av familj och hemförhÄllanden dÄ eleven gör sitt utbildningsval inför framtiden. BÄde intervjustudier och enkÀtstudier har pÄvisat hur elever, mer eller mindre medvetet, gör sina val med utgÄngspunkt i de sociala förutsÀttningar som eleven har i och med sin uppvÀxtmiljö. Att det ser ut pÄ det hÀr viset kan leda till att skola och utbildning Àr med och reproducerar ojÀmlikhet samt att upp-rÀtthÄlla klasskillnader i samhÀllet. För att skola och utbildning ska ha möjlighet till att skapa och möjliggöra lika förutsÀttningar för alla elever, mÄste bakomliggande faktorer gÀllande elevens gymnasieval synliggöras och problematiseras. I föreliggande studie har det gjorts tio intervjuer med elever i Ärskurs nio, dÀr de tillsammans med en av sina förÀldrar samtalar kring frÄgor om kunskap, utbildning och gymnasieval.

I detta arbete rapporteras hur vanligt det Àr att gymnasieelever har social fobi. Utöver detta beskrivs Àven den hjÀlp elever med social fobi erbjuds i skolan samt hur lÀrare bemöter dessa elever. För formulering och utvÀrdering av enkÀterna har den inom psykiatrin anvÀnda definitionen av social fobi, DSM-IV, anvÀnts. Andelen gymnasieelever med social fobi uppskattas till 16,5 %. Utöver dessa elever med social fobi kÀnner drygt 20 % oro och obehag vid sociala situationer utan att uppnÄ kriteriet för social fobi.

Syftet med denna studie Àr att undersöka om lÀrare ser sig ha det stöd och de resurser som krÀvs för att Ästadkomma en inkluderande skola.Vi vill Àven undersöka synen pÄ inkludering.För att möta elevers olikheter i en skola för alla krÀvs att lÀrare skapar goda relationer till elever och förÀldrar. LÀraren mÄste Àven ha goda kunskaper om arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd. Det Àr ocksÄ viktigt att resurser tillsÀtts. VÄra frÄgestÀllningar har varit vilket stöd lÀrarna fÄr i sitt inkluderingsarbete, vilka insatser som görs och vilka som skulle vara önskvÀrda. Ytterligare en frÄgestÀllning har varit vad skolpersonal har för syn pÄ inkludering.  KlasslÀraren och dennes arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd stÄr i fokus för vÄr studie.Undersökningen genomfördes genom intervjuer. Vi har intervjuat fyra klasslÀrare, tvÄ skolledare, en specialpedagog och en speciallÀrare pÄ tre grundskolor i Stor-Stockholm.

Syftet med denna C-uppsats var att undersöka lÀrares uppfattningar kring samarbetet mellan hem och skola genom utvecklingssamtal. För att ta reda pÄ detta gjorde vi en kvalitativ intervjustudie genom att intervjua sex grundskollÀrare i skolÄr 1-3. Genom en historisk Äterblick i bakgrunden kan lÀsaren ta del av hur samarbetet mellan hem och skola har vuxit fram och hur det enskilda samtalet blivit ett utvecklingssamtal. Resultatet bestÄr utav fyra teman; samarbetet mellan hem och skola genom utvecklingssamtal, syftet med utvecklingssamtal, lÀraren syn pÄ sin roll i utvecklingssamtalet och skillnaden mellan det enskilda samtalet/kvartsamtalet och utvecklingssamtalet. Under varje tema sammanstÀllde vi intervjusvaren dÀr vi pÄvisar likheter och skillnader mellan de olika svaren.

VÄrt syfte med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur religionsundervisningen ser ut pÄ en mindre skola i södra SkÄne. Detta vill vi veta eftersom vi som blivande lÀrare bör ha en inblick i vad elever tycker och tÀnker om olika Àmnen. Nu kunde vi inte testa hur eleverna och lÀrarna tycker om alla Àmnen utan vi valde att undersöka religionskunskapsÀmnet som Àven Àr vÄrt huvudÀmne i lÀrarutbildningen. Vi valde att intervjua bÄde elever och lÀrare, samt göra en enkÀtundersökning med samtliga elever i Ärskurs sex pÄ samma skola. Vi har i vÄr uppsats försökt att ta reda pÄ om lÀrarna ser religionskunskapsÀmnet som ett viktigt Àmne eller ett Àmne vars prioritet Àr lÄg.

Examensarbetet handlar om en skola för alla sÄ som barn förstÄr och beskriver den. Uppsatsen bygger pÄ en studie med ett femtiotal barn som gÄr i Ärskurs tre respektive Ärskurs fem. De tvÄ klasserna befinner sig i tvÄ olika kommuner i SkÄnelÀn. Syftet med detta examensarbete Àr att försöka förstÄ och ÄterberÀtta hur barn beskriver en skola för alla och om deras intresse Äterspeglas i styrdokumenten. FrÄgestÀllningarna Àr: Vad Àr en skola för alla enligt femtio nio och elva Äringar? och Speglas barnens intresse i styrdokumenten? Studien Àr kvalitativ i den bemÀrkelsen att barnens svar har tolkats pÄ olika sÀtt.

I denna undersökning har jag försökt ta reda pÄ (1) om det Àr nÄgon skillnad i lÀrares och elevers syn pÄ varför man bortförklarar sig, (2) varför elever kan kÀnna att de mÄste bortförklara sig inför sin lÀrare och (3) vilken som Àr den vanligaste bortförklaringen pÄ instrumentallektionen. Tretton instrumental- och sÄnglÀrare pÄ tvÄ olika kommunala musikskolor, en i södra och en i vÀstra Sverige, och nio elever som gÄr sitt sista Är pÄ estetiska programmet pÄ en skola i vÀstra Sverige, har deltagit i undersökningen. EnkÀterna innehÄller samma frÄgestÀllningar bÄde för lÀrare och elever men skiljer sig frÄn varandra pÄ sÄ vis att de Àr anpassade efter mÄlgruppen.Svaren visar tydligt att tidsbrist Àr den bortförklaring som bÄde lÀrare och elever anvÀnder frekvent pÄ instrumentallektionen. Svaren pÄ de bÄda andra grundfrÄgorna Àr i stort sett samstÀmmiga mellan lÀrare och elever med enbart vissa avvikelser i frÄga om prioritering av anledningar..

Syftet med detta examensarbete var att ta reda pÄ vad elever har för Äsikter gÀllande skolmaten samt att undersöka hur pedagoger pÄ fritidshem arbetar med hÀlsa. För att ta reda pÄ detta anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger frÄn fyra olika skolor. PÄ dessa skolor delades Àven enkÀter ut till 148 elever i Ärskurs tre med frÄgor som rör deras matvanor. Resultatet vi fick fram var bland annat att pedagogens egen syn pÄ hÀlsa spelar roll för hur de arbetar med hÀlsa pÄ fritidshem. Genom enkÀtsvaren gick det att utlÀsa att de flesta elever Àter skolmaten varje dag men fÄ tycker det Àr gott, vilket kan tolkas som att elever ser vÀrdet i att fylla pÄ kroppen med energi för att orka med hela skoldagen.

I skolan har alla elever olika behov och det Àr skolans uppgift att hjÀlpa alla elever att nÄ mÄlen i lÀroplanen. Detta arbete syftar till att undersöka hur tvÄ elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter och koncentrationssvÄrigheter har upplevt sin skolgÄng och de resurser de fÄtt och Àven vad olika skolor i en kommun sÀger att de har för resurser till elever med dessa specialbehov. En enkÀtstudie och en intervjustudie har genomförts för att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningar. 40 enkÀter skickades ut till lÀrare, speciallÀrare och specialpedagoger i en kommun och tio svar kom tillbaka. Intervjustudien utfördes pÄ fyra personer varav tvÄ före detta elever och deras mammor.