Stricker, S & Klint, L (2010) Barns tankar om sitt framtida yrke och vad som Àr viktigt i skolan. En studie i barns tankar om framtidsyrke, vad de tycker Àr viktigt i skolan och om boendemiljön pÄverkar deras val. Malmö: lÀrarutbildningen: Malmö högskola. Examensarbetet behandlar barns tankar om sina framtida yrken, vad de tycker Àr viktigt i skolan samt om boendemiljön pÄverkar deras val. Syftet med undersökningen Àr att belysa elevernas tankar kring detta. De frÄgestÀllningar vi utgÄtt ifrÄn Àr: Vilka yrken tÀnker sig de intervjuade eleverna i framtiden? Vad Àr viktigt i skolan för dessa elever? Kan vi se olika mönster i svaren beroende pÄ bostadsomrÄde. Metoden som vi anvÀnt i ovanstÄende undersökning Àr kvalitativa intervjuer av 12 elever i Ärskurs 5 pÄ tvÄ olika skolor.

Denna systematiska litteraturstudies syfte Àr att granska och bearbeta tidigare forskning som har genomförts kring anvÀndandet av pedagogiska hjÀlpmedel för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Ett specialpedagogiskt perspektiv anvÀnds för att besvara frÄgestÀllningar angÄende vilka kompensatoriska hjÀlpmedel som frÀmjar lÀs- och skrivförmÄgan hos elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter och vilken roll som lÀraren och klassrumsmiljön spelar i arbetet med kompensatoriska hjÀlpmedel. Av resultatet framgÄr att anvÀndning av olika hjÀlpmedel, sÄsom talsyntes, ordbehandlingsprogram och tal-till-textprogram frÀmjar elevers lÀs- och skrivförmÄga och att lÀraren spelar en nyckelroll för anvÀndandet av kompensatoriska hjÀlpmedel. De pedagogiska implikationer som framkommer efter en diskussion av resultatet Àr att inkludering och tillgÀnglighet bör vara ledord i en skola för alla..

Studien skall belysa vad elever i Ärskurs tre och lÀrare har för instÀllning till utomhusundervisningen och pÄ vilket sÀtt utomhusundervisningen kan öka elevernas motivation till lÀrande. Jag har skickat ut enkÀter till lÀrare och elever samt intervjuat 6 barn frÄn en skola i SkÄne för att ta reda pÄ min undersökning. Undersökningen ledde fram till rÀtt lika svar bÄde frÄn lÀrare och elever. Det positiva med utomhusundervisningen Àr att det Àr spÀnnande och nytt för eleverna. LÀrare har Àven talat om varför man inte bedriver utomhusundervisning och det kan bero pÄ att lÀrarna kÀnner sig otrygga i undervisningssÀttet och vÀdret kan Àven vara ett hinder för utomhusundervisning..

Dagens skola ska arbeta för att bli ?en skola för alla?. Det ligger stĂ€ndig fokus pĂ„ att integrera elever med funktionshinder med icke-funktionshindrade elever. Ämnet idrott och hĂ€lsa Ă€r ett kĂ€nsligt Ă€mne dĂ€r det inte Ă€r lika lĂ€tt att vara en anonym elev med svĂ„righeter. Idrott och hĂ€lsa Ă€r utpekande och det blir vĂ€ldigt synligt för resten av en klass om en elev Ă€r lite ?svagare?.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur specialundervisningen i en skola i Stockholms lÀn Àr uppbyggd samt vilket förhÄllningssÀtt specialpedagogerna har gÀllande specialundervisningen av elever i behov av sÀrskilt stöd. För att ge svar pÄ syftet har jag tre frÄgestÀllningar: Hur Àr specialundervisningen uppbyggd i en skola belÀgen i Stockholms lÀn? Hur utformas stödet till elever i behov av sÀrskilt stöd i skolan? Anser specialpedagogerna att specialundervisningen kan tolkas bÀst utifrÄn ett inkluderande eller ett segregerande integreringsperspektiv nÀr det gÀller elever i behov av sÀrskilt stöd?Metoden som jag har valt att anvÀnda Àr en kvalitativ forskningsintervju, i vilken jag har intervjuat fyra specialpedagoger som arbetar pÄ en skola i Stockholms lÀn. Det empiriska resultatet analyseras samt diskuteras utifrÄn Peder Haugs teori om segregerande respektive inkluderande integrering och tidigare forskning.Undersökningens resultat visar att specialundervisningen i skolan Àr uppbyggd pÄ sÄ vis att specialpedagogerna arbetar sÄvÀl i klassrummet som i sÀrskilda undervisningsgrupper med elever under vissa timmar i veckan. Att elever i behov av sÀrskilt stöd ibland fÄr gÄ i mindre grupper som sker utanför elevernas ordinarie klassrum, tolkas enligt Haug bÀst utifrÄn ett segregerande integreringsperspektiv.

Rapporten visar pÄ hur eleverna pÄ en skola ser pÄ skolans drogförebyggande arbete, samt hur de skulle vilja bli informerade om droger och drogers verkan. Studien utgÄr ifrÄn elevernas och tvÄ ur personalens syn pÄ hur det drogförebyggande arbetet fungerar pÄ deras skola. Studien visar att skolan arbetar aktivt med olika projekt som har med drogförebyggande arbete att göra, Àven om det inte finns nÄgot uttalat eller nedskrivet program för detta. Skolan förefaller prioritera att ha en god kontakt med förÀldrarna, samt involvera dessa i det drogförebyggande arbetet nÀr eventuella problem uppstÄr. Studien visar Àven att ett större och mer uttalat samarbete med polisen skulle gagna denna skola.

Syftet med studien a?r att beskriva erfarenheter elever i gymnasiesa?rskolan har av a?mnet matematik. Den teoretiska ansatsen utga?r fra?n grunderna i konstruktionismen och Berger och Luckmann's (2008) kunskapssociologiska fo?rha?llningssa?tt. Jag analyserar mina resultat utifra?n Hacking (2000) och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv.Studien a?r kvalitativ och gruppintervju anva?nds som metod.

Detta examensarbete har som syfte att undersöka hur man arbetar med ungdomar som har lÀs- och skrivsvÄrigheter pÄ tvÄ 7-9 skolor inom Bodens kommun. Tidsplanen blev ett tungt vÀgande skÀl för en vÀl avvÀgd avgrÀnsning och dÀrför koncentrerades den empiriska studien till tvÄ 7-9 skolorna i Bodens kommun. UtifrÄn kvalitativa metoder utfördes fÀltarbeten dÀr intervju med lÀrare, speciallÀrare och observation av ungdomar med lÀs- och skrivsvÄrigheter ingick. Ett litteraturstudium föregick undersökningens empiriska del och i detta ingick svensk skollag, Lpo 94, Skolverkets roll, lÀs- och skrivsvÄrigheters natur och historik (tidigare forskning). Detta studium visar att de elever som har en diagnos har rÀtt till extra resurs i skolorna, men mÄnga mÀnniskor gÄr igenom hela skolsystemet utan att fÄ diagnos, extra stöd eller hjÀlp.

SammanfattningVi som gjort denna studie vet inte vad lÀrarna och skolan gör för att inkludera elever ?i lÀs och skrivsvÄrigheter? i ?en skola för alla? inom klassens ram. Vi skall ta reda pÄ vad lÀrarna i svenska, matematik och engelska samt eleverna ?I lÀs och skrivsvÄrigheter? sÀger att lÀrarna och skolan gör.Föreliggande studie görs i form av kvalitativa intervjuer av elever ?i lÀs- och skrivsvÄrigheter? samt deras lÀrare i svenska, matematik och engelska. Studien genomförs pÄ tvÄ skolor, en friskola och ett kommunalt naturbruksgymnasium.

Denna uppsats utgÄr ifrÄn författarens egna sjÀlvupplevda erfarenheter frÄn en turné med en barnteaterförestÀllning hösten 2012 och beskriver hÀndelser och situationer som uppkom under turnéns gÄng. Uppsatsen problematiserar mötet mellan skola och teater och synliggör Àven de olika villkor, skola och teater har att förhÄlla sig till. Syftet med uppsatsen Àr att beskriva vad som sker i mötet mellan lÀrare, elever och teater, att förstÄ lÀrares relation till teaterformen samt den konstnÀrliga ledarens uppfattningar kring samarbetet med skolan.UndersökningsfrÄgorna lyder:Hur kan man förstÄ skolans respektive teaterns villkor?Vilka aspekter anser lÀrare och konstnÀrlig ledare Àr viktiga med hÀnsyn till samarbetet mellan teater och skola?Hur uppfattar lÀrare och konstnÀrlig ledare att mötet mellan teater och skola kan underlÀttas?Hur kan en dramapedagog bidra till samarbetet eller underlÀtta mötet mellan teater och skola?Studien Àr en fallstudie som knyter an till turnén. Det empiriska materialet bestÄr i deltagande observationer, frÄgeformulÀr och intervjuer som tillsammans bearbetats och analyserats.

Studiens syfte var att öka kunskapen om grundlÀrares perspektiv pÄ lÀs- och skrivsvÄrigheter och stödinsatser för elever i Ärskurs 4-6. För att uppnÄ vÄrt syfte intervjuades Ätta lÀrare vid tvÄ olika skolor, fyra pÄ skola A och fyra pÄ skola B. Med utgÄngspunkt i vÄrt syfte formulerades frÄgestÀllningar kring lÀrarnas erfarenheter av elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter, vilket perspektiv pÄ lÀs- och skrivsvÄrigheter lÀrarna ger uttryck för, hur lÀrarna beskriver att de stödjer elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter samt hur lÀrarna beskriver samverkan med förÀldrar, kollegor och andra verksamheter.Analysen av lÀrarnas intervjusvar har dels bestÄtt av en tematisk analys kring erfarenheter, perspektiv, stödinsatser och samverkan, och dels av en övergripande analys av lÀrarnas perspektiv pÄ elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter med utgÄngspunkt i tvÄ olika specialpedagogiska perspektiv, det relationella och det kategoriska/kompensatoriska, med sÀrskilt fokus pÄ lÀs- och skrivsvÄrigheter.Resultatet av vÄr tematiska undersökning visar klara likheter i vad lÀrarna anser vara avgörande för elevers lÀs- och skrivinlÀrning. LÀrarna i de bÄda skolorna betonar att det Àr viktigt att stÀrka elevers sjÀlvbild hos elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter samtidigt som de anser att de specialpedagogiska insatserna har stort betydelse i bÄde lÀrarnas arbete och elevens utveckling i lÀs- och skrivinlÀrning. Det framgÄr Àven vissa skillnader i studiens resultat om hur lÀrarna samverkar med förÀldrar och kollegor.

Syftet med denna studie var att, utifrÄn ett lÀrar- och elevperspektiv, undersöka olika faktorers betydelse för inkludering av elever med ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder) i skolan. I studien lades fokus pÄ tre faktorer som, enligt tidigare forskning, har betydelse vid inkludering av elever med ADHD i skolan: förvÀntningar och bemötande, den fysiska miljön samt anpassat arbetssÀtt. Som undersökningsinstrument valdes i denna studie kvalitativa individuella intervjuer med sammanlagt sex informanter: tre tidigare elever med ADHD samt tre lÀrare. I svaren frÄn eleverna framkom att lÀrares lÄga förvÀntningar pÄ elever med ADHD samt den negativa stÀmplingen pÄ eleverna pÄverkade utfallet av skolgÄngen negativt. Den fysiska miljön hade betydelse för elevernas koncentrationsförmÄga men lÀrarnas och elevernas uppfattningar kring de viktigaste distraktionsfaktorerna i klassrumsmiljön skiljde sig Ät. LÀrarna i studien ansÄg att anpassning Àr av stor betydelse för att inkludering av elever med ADHD ska fÄ ett lyckat utfall.

Studiens syfte Àr att undersöka hur 8 lÀrare anser sig arbeta, i grundskolans Ärskurs 1-3, för att stÀrka utvecklingen hos elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. Intentionen Àr vidare att undersöka huruvida det finns skillnader och likheter mellan olika lÀrare som undervisar i olika typer av skolor. Detta med utgÄngspunkt i ett didaktiskt, sociokulturellt och specialpedagogiskt perspektiv. För att uppnÄ vÄrt syfte har 8 lÀrare intervjuats, 4 arbetar pÄ en stark svensksegregerad skola och ÄterstÄende 4 arbetar pÄ en mÄngkulturell skola. Samtliga lÀrare i studien undervisar och Àr verksamma pÄ lÄgstadiet, dÀr vi hos alla har undersökt vilka metoder och ÄtgÀrder dessa lÀrare beskriver att de anvÀnder sig av dÄ elever uppvisar lÀs- och skrivsvÄrigheter.

Vi intresserar oss för hur lÀrare och elever arbetar med lÀsning i dagens skola. Under vÄr studietid har vi noterat att lÀsning i skolan ofta bortprioriteras, dÄ övrig verksamhet stjÀl tid.VÄrt syfte med detta arbete Àr att studera hur lÀrare arbetar med lÀsning i skolans tidiga Är. Vi vill Àven undersöka elevers erfarenhet av lÀsning i skolÄr 2 och 5. VÄra frÄgestÀllningar Àr:Hur gÄr lÀrare tillvÀga för att lÀra elever lÀsa? Hur arbetar lÀrare med elever som inte har intresse för att lÀsa? Hur arbetar lÀrare för att skapa och bibehÄlla lÀsintresse hos elever? Hur upplever elever att de arbetar med lÀsning i skolan? Hur förhÄller sig elever till lÀsning?Genom intervjuer med lÀrare och elever frÄn tvÄ klasser fick vi veta att de flesta elever tycker att det Àr roligt att lÀsa.

I detta arbete har jag gjort en jÀmförelse mellan en mÄngkulturell skola d.v.s. en skola dÀr det finns mÄnga olika kulturer, sprÄk, etniciteter blandade LahdenperÀ & Lorentz (2010), med en skola dÀr fördelningen mellan elever som har svenska som första sprÄk och elever som har det som andra sprÄk Àr jÀmn. Syftet med undersökningen har varit att studera vilken betydelse lÀrare anser att deras undervisning i matematik har för elevens studieresultat i matematik. Jag har Àven kopplat detta till vilken betydelse lÀrarna anser att elevernas första sprÄk har för lÀrande i matematik. I början av arbetet har jag lyft fram olika faktorer som pÄverkar en elevs förmÄga att lÀra matematik med sÀrskilt fokus pÄ elevers första och andra sprÄk.