Mötet mellan pedagog och elev Àr, enligt vÄr mening, kÀrnan i den pedagogiska verksamheten. Syftet med studien var att lÄta elever beskriva ett betydelsefullt möte de varit med om i skolan. Vi har utgÄtt frÄn den sociokulturella teorin och anvÀnt oss av kvalitativ forskning. Vi fick möjligheten att intervjua 23 elever i Ärskurs 4-6 pÄ en skola i norra Sverige och ta del av deras berÀttelser om hur de upplever att ett betydelsefullt möte skapas och hur det kan upplevas för individen. Det visade sig att samtliga elever hade haft möten under sin skolgÄng som upplevdes som betydelsefulla.

 Arbetet behandlar problematiken om elever som far illa i hemmet, ett kÀnsligt, viktigt och emotionellt svÄrt omrÄde. Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger och andra personer som har varit i kontakt med Àmnet, presenterar arbetet hur intervjupersonerna resonerar om bemötandet och upptÀckandet av dessa elever. Arbetet tar Àven upp hur pedagoger gÄr vidare med sina misstankar. Resultatet visar att pedagoger mÄste vara uppmÀrksamma pÄ olika signaler elever och deras förÀldrar sÀnder ut. Det kan röra sig om förÀndrat beteendemönster eller klÀder som inte Àr passande för vÀdret.

Studien syftar till att undersöka hur elever med erfarenhet av förberedelseklass har uppfattat sig inkluderade med den övriga verksamheten. Studiens syfte Ă€r ocksĂ„ att ta reda pĂ„ hur pedagogerna uppfattar sig arbeta frĂ€mjande med inkludering i förberedelseklass samt hur pedagoger och elever uppfattar övergĂ„ngen utifrĂ„n ett inkluderingsperspektiv. En kvalitativ metod i form av intervjuer med bĂ„de pedagoger och elever anvĂ€nds för att fĂ„ fram ett resultat i studien. Intervjuerna utförs pĂ„ en mĂ„ngkulturell skola i Östergötlands lĂ€n dĂ€r det finns tvĂ„ förberedelseklasser. Resultatet visar att eleverna och pedagogerna har skilda uppfattningar gĂ€llande hur de uppfattat sig inkluderade med den övriga verksamheten.

Under min verksamhetsförlagda utbildningstid (hÀdanefter förkortat vfu) observerade jag mÄnga elever som alla kÀmpar pÄ sitt eget sÀtt med sin lÀsning, och jag intresserade mig snabbt för hur lÀrare och skola kan hjÀlpa dessa elever med sina svÄrigheter och blev pÄ sÄ sÀtt introducerad för en metod som heter Rydaholmsmetoden. Rydaholmsmetoden Àr en metod som ska hjÀlpa eleverna att trÀna upp sin lÀshastighet och sin ordkunskap, och trots att metoden ej har en forskningsgrund sÄ anvÀnds den flitigt vid min VFU-skola dÀr eleverna trÀffar en speciallÀrare tvÄ till tre gÄnger i veckan i 20 minuters pass dÀr de trÀnar pÄ att förbÀttra sin lÀsning genom arbete med just Rydaholmsmetoden. Syftet var att undersöka om Rydaholmsmetoden kunde vara en fungerande metod för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter, samt om dessa elever Àven kunde göra framsteg i LÀsutvecklingsschemat (LUS) i och med arbete i Rydaholmsmetoden. För att genomföra denna studie valdes ett antal av sex elever ut som alla fick undervisning i Rydaholmsmetoden. Dessa elever testades med ett av metodens standardtest (H4-test) och utvÀrderades sedan i LUS. Denna procedur upprepades efter Ätta veckor för att se om arbetet med Rydaholmsmetoden givit nÄgon effekt pÄ elevernas resultat i LUS. Resultaten som framkom var att fem av de sex eleverna som deltog i studien hade gjort framsteg i LUS under studiens tid, men resultatet kan ifrÄgasÀttas dÄ eleverna samtidigt fick undervisning i sÄkallad parlÀsning, höglÀsning och tystlÀsning som alla kan ha pÄverkat elevernas resultat likvÀl som Rydaholmsmetoden..

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur lÀrare, studie- och yrkesvÀgledare och elever upplever att IV programmet (Individuella Programmet) i Helsingborg fungerar. Numera finns IV programmet pÄ alla gymnasieskolor i staden. Tidigare gick alla IV elever pÄ samma skola, Ungdomscentrum (UC). Orsaken till omorganisationen var att mÄnga IV elever hoppade av IV programmet och att man av den anledningen, för att minska avhoppen, ville inkludera alla IV elever till den vanliga gymnasieskolan,. Detta har medfört att lÀrare, studie- och yrkesvÀgledare och elever har flyttat ut till de övriga gymnasieskolorna i Helsingborg.

Syftet var att undersöka och granska hur skolan möter eleverna ur pedagogernas perspektiv. Arbetet ger en överblick över tidigare forskning om att möta alla elever. VÄr utgÄngspunkt var det relationella perspektivet dÀr pedagogens undervisning ska anpassas efter elevens förutsÀttningar. Den specialpedagogiska verksamheten bör ses i interaktion med övrig pedagogisk verksamhet. All personal pÄ skolan mÄste ha stöd av rektor för att kunna möta alla elever sÄ att eleverna kan utvecklas efter sina egna individuella förutsÀttningar.

SammanfattningDenna uppsats undersöker deliberation i en zambisk kontext. Syftet Àr att undersöka hur zambiska lÀrare och elever ser pÄ förekomsten av deliberativa samtal som undervisningsform, samt utröna om det finns nÄgra skillnader och likheter i denna syn mellan olika skolformer i Zambia. Undersökningen har genomförts pÄ tre olika skolor i Zambia som var och en representerar de dominerande skolformerna: statlig skola, privat skola samt ideell skola, i fortsÀttningen kallat Community School. Vi valde att förlÀgga vÄr studie till ett land som skiljer sig frÄn Sverige i bÄde ekonomiskt och kulturellt avseende för att fÄ en fördjupad förstÄelse och en nyanserad bild av den pedagogiska verksamheten i olika kulturer. För att besvara vÄra forskningsfrÄgor genomfördes 12 intervjuer, 2 elevintervjuer och 2 lÀrarintervjuer pÄ tre olika skolor.

SammanfattningDenna uppsats undersöker deliberation i en zambisk kontext. Syftet Àr att undersöka hur zambiska lÀrare och elever ser pÄ förekomsten av deliberativa samtal som undervisningsform, samt utröna om det finns nÄgra skillnader och likheter i denna syn mellan olika skolformer i Zambia. Undersökningen har genomförts pÄ tre olika skolor i Zambia som var och en representerar de dominerande skolformerna: statlig skola, privat skola samt ideell skola, i fortsÀttningen kallat Community School. Vi valde att förlÀgga vÄr studie till ett land som skiljer sig frÄn Sverige i bÄde ekonomiskt och kulturellt avseende för att fÄ en fördjupad förstÄelse och en nyanserad bild av den pedagogiska verksamheten i olika kulturer. För att besvara vÄra forskningsfrÄgor genomfördes 12 intervjuer, 2 elevintervjuer och 2 lÀrarintervjuer pÄ tre olika skolor.

Tanken med denna uppsats var att vara till hjÀlp för att synliggöra och skapa diskussion bland skolans pedagoger om hur man kan upptÀcka att elever far illa i hemmet och hur anmÀlningsplikten hanteras i dess verksamhet. Vi önskade att denna uppsats skulle kunna leda till ett bÀttre samarbete mellan socialtjÀnsten och skolans verksamhet. Detta för att elever som far illa i hemmet ska fÄ hjÀlp av skolan i tid. VÄrt resultat i undersökningen byggde pÄ kvalitativa intervjuer med pedagoger, rektorer och socialsekreterare, och hade till syfte att visa pÄ hur vÄrt valda arbetsomrÄde fungerade i praktiken. Undersökningen visade att skolans personal har brister i kunskap om anmÀlningsplikten och vilka signaler elever kan visa som far illa i hemmet.

LÀrare i dagens svenska skola kommer att möta flera elever i behov av olika slags stöd. Densvenska skolan idag ska vÀlkomna alla elever och majoriteten ska fÄ gÄ i den skola som liggernÀrmast hemmet Àven om eleven Àr i behov av sÀrskilt stöd. Det gör att lÀraren behöverkunskaper om att möta elever med olika slags behov pÄ bÀsta sÀtt. Syftet med den hÀrundersökningen Àr att se vilka förutsÀttningar lÀrare har för att möta en hörselskadad elev som gÄri en klass med hörande klasskamrater. Undersökningen visar vilket stöd lÀraren fÄr före denhörselskadade eleven börjar i klassen och vilket stöd lÀraren fÄr nÀr eleven gÄr i klassen.

Syftet med examensarbetet var att undersöka hur lÀrarna i Idrott och hÀlsa arbetar för ett livslÄngt lÀrande med hjÀlp av den fysiska aktiviteten. Undersökningen var av kvalitativ karaktÀr och metoden för datainsamling var djupintervju. Sju intervjuer genomfördes, dÀr tre intervjupersoner jobbade pÄ en praktisk/estetisk skola och fyra pÄ en idrottsinriktad/teoretisk skola. LÀrarna i Idrott och hÀlsa försöker fÄ alla elever att bli intresserade och hitta sin form av fysisk aktivitet. Detta gör de genom att ha mÄnga olika aktiviteter.

Syftet med studien var att fÄ en ökad förstÄelse och insyn i vad kognitiv beteendeterapi- KBT Àr, och ta reda pÄ om den stökiga skolmiljön som ofta förekommer, kan förbÀttras med hjÀlp av KBT. VÄra forskningsfrÄgor behandlar: Vad Àr kognitiv beteendeterapi? Vilka förutsÀttningar krÀvs bland personalen för att arbeta med KBT vid en skola? NÀr kan det vara lÀmpligt att pedagogerna i skolan anvÀnder sig av KBT? Hur anvÀnder pedagogerna KBT i skolan. Studien har genomförts genom bearbetning av relevant litteratur. En kvalitativ intervjuserie med olika pedagoger har genomförts och bearbetats.

Examensarbetet handlar om fördelar/möjligheter, nackdelar/svÄrigheter med Äldersblandad undervisning i skolan. Arbetet Àr sammanstÀllt efter en litteraturstudie dÀr syftet var att utveckla kunskap om Äldersblandad undervisning.Litteraturstudien bygger pÄ olika författares syn pÄ Äldersblandning i skolan, om dess fördelar/möjligheter-nackdelar/svÄrigheter. Den empiriska delen av arbetet Àr utförd pÄ en skola med Äldersblandat arbetssÀtt dÀr följande frÄgestÀllningar har sökts svar pÄ: Hur organiseras och bedrivs Äldersblandad undervisning pÄ en skola? Vilka fördelar och nackdelar finns med Äldersblandad arbetsform pÄ en skola?Vad tycker elevrna om Äldersblandat arbetssÀtt pÄ en skola? Studien visade bl.a pÄ att gruppens förÀndring, i och med det Ärliga uppbrottet, kÀndes jobbigt för bÄde elever och lÀraren. Det finns inte nÄgon enkel lösning pÄ vilket arbetssÀtt som Àr det bÀsta.

Syftet med föreliggande studie har varit att ur ett specialpedagogiskt perspektiv beskriva, analysera och jÀmföra olika personalkategoriers uppfattning om arbetet för att nÄ en skola för alla. De personalkategorier som deltagit i undersökningen Àr personal i en förskola, klasslÀrare och specialundervisande lÀrare i en lÄg- och mellanstadieskola, totalt 10 personer. Studien Àr kvalitativ med en fenomenografisk forskningsansats och intervjuer har anvÀnts för datainsamlingen. Teoretisk utgÄngspunkt har varit socialkonstruktivismen dÀr förskola och skola ses som tvÄ olika sociala konstruktioner skapade av mÀnniskor utifrÄn behov i samhÀllet. I undersökningen har framkommit mÄnga likheter men ocksÄ vissa skillnader i hur de olika personalkategorierna ser pÄ en skola för alla.

Syftet med uppsatsen Àr att genom en empirisk studie ta reda pÄ om det finns nÄgra samband mellan elevers upplevda pÄverkansmöjlighet i skolan och deras upplevda pÄverkansmöjlighet i samhÀllet. Detta görs genom att besvara frÄgor om eleverna upplever att de kan pÄverka skolan respektive samhÀllet samt om man kan se en koppling mellan dessa tvÄ och om elevdemokrati gör eleverna till mer demokratiskt engagerade medborgare. Undersökningen grundar sig pÄ intervjuer med gymnasieelever pÄ högskoleförberedande program Resultaten frÄn intervjuerna analyseras med grund i teorier om deltagardemokrati och John Deweys teorier om demokrati och skola. De intervjuade eleverna ger olika bild av hur de uppfattar sina möjligheter att pÄverka i skolan och i samhÀllet. Dock kan man generellt sÀga att de som upplever att de kan pÄverka pÄ sin skola ocksÄ upplever att de kan pÄverka i samhÀllet, motsvarande samband finns för de som upplever att de inte kan pÄverka.